Creative-Cuisine

Jag är stolt över det svenska skolsystemet och för det kompetenser som den lär ut och som ger redskap för livslångt lärande. Tack att ni finns Svenska ungdomar och unga människor som har utvecklat dessa förmågor som gör vart samhälle till vinnare i en framtid som förändras allt snabbare. Ni är framtiden och ni bör vara förebilder för den äldre generationen, särskild politiker. Detta trots att ni ofta framställs som lata och ointresserade av att lära sig, som är en återkommande debatt i media, och det finns säkerligen flera retoriska grepp till varför detta fokus existerar. Skolan och Utbildning skapar rubriker och ger Politikerna lätta poäng. Men det ni och era kunskaper, färdigheter och särskild kompetenser är nyckeln till vår samhällets framgång även i framtiden. Ni behövs för den transformation som vi har framför oss, och ni har tydligen tillägnad ER enligt OECD analys i det svenska utbildningssystemet. Visst finns det varningstecken där särskild den psykiska ohälsa som politiken bör har som huvudfokus – inte Pärm eller Skärm.

Men varför är vi i allmänhet så negativa till Er.

1. Kulturella och samhällsförändringar
   Många äldre generationer upplever att ungdomar idag har det lättare tack vare teknologiska framsteg och välfärdssystem. Det kan skapa en kontrast där unga ses som ”mindre drivna” jämfört med tidigare generationer som kanske behövde kämpa hårdare för att nå framgång.  Det glömmer oftast bort den oerhörda stressen ni idag upplever i dagens kunskapskvarn ( som innehåller ju mycket mera än era föräldrars). Den stora Psykiska ohälsa kommer jo som en brev på posten när Ert liv styrs redan från förskolan av en läroplan. Kraven på Er är så otrolig mycket större både från föräldrar, samhället och Er själva. Dagens ungdomar är tack och lov är mera självständig och tänker mera på sig själva och sin utveckling ( ni har höga krav på Er själva som även skapa stress), samtidigt ni har mera tillgång till relevant information som tidigare. Ungdomar idag värdesätter därav balans mellan arbete och fritid, det behöv för att överleva. Istället för att följa traditionella 9–5-jobbstrukturer söker de flexibilitet och möjlighet att kombinera karriär med personliga intressen och hälsa. De är mer benägna att välja arbetsgivare som erbjuder distansarbete, flextid och goda arbetsvillkor.
2. Medias roll att skapa debatt
   Media tenderar att lyfta fram negativa stereotyper och kontroversiella ämnen eftersom de genererar klick, tittarsiffror och engagemang. Att framställa ungdomar som lata eller oengagerade kan väcka starka känslor, särskilt hos äldre läsare och tittare. Allt har inte varit bättre förr – utan många äldre har sin utgångspunkt från sin ungdomstid särskild politikerna. Hur kan man fokuserar på från ”SKÄRM till PÄRM” – istället för att skapa en symbios av båda delar. Man fokuserar på mera på misslyckande än att lyfta det positiva – som denna generation tillför samhället. Även att göra grundliga analyser är en brist i mediahanteringen ……………
3. Skolresultat och arbetsmarknad
   Sverige har sett en nedgång i internationella studieresultat, såsom PISA-undersökningar, vilket ofta kopplas till ungdomars ”brist på disciplin”. Samtidigt möter unga en arbetsmarknad som ställer höga krav, vilket ibland leder till en bild av att unga inte ”kan tillräckligt”. Arbetsmarknaden har krav utifrån nutid och tänker inte på anställningsbarhet och i framtiden. Att det inte väljer traditionella yrken, utan mera intresserade av det nya yrkesområden är självklart – det speglar mera det egna intressen och vart man ser sig i framtiden. Samtidigt som företag i den ”gamla” arbetsmarknaden inte har haft förmåga att attraherar ungdomar. Många ungdomar lockas idag av yrken inom teknik, media, entreprenörskap och andra moderna branscher som framstår som mer #innovativa och #prestigefyllda. Traditionella yrkesområden kan uppfattas som ”gamla” eller mindre attraktiva, särskilt i ett samhälle där framgång ofta associeras med högre utbildning och kreativa karriärer. Även genom man erhåller fakta runt arbetsmiljö och hälsotal för många yrken – gör att man väljer bort vissa yrkesområden. Svenska skolan lyckas med sitt uppdrag enligt skollagen det visar OECD analys – trots det stora förändringar i sammansättning av samhället. ENLIGT SKOLLAGEN 4 § ska

 Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

Enligt OECD nya mätningar ligger vi högst till i områden som inte kan mätas av PISA, spännande att ser även på skillnader mellan generationer…………………………………Det har inte varit bättre förr, och kanske förklarar en del av den höga arbetslösheten bland 50 plus.

Här ligger vi ju i #världstoppen – men man ser även hur det äldre generationer inte har förmågan att tillgodogöra sig Livslångt #lärnde.

Är kritiken rättvis mot var unga generation ?

Forskning visar att många ungdomar är kreativa, engagerade och medvetna om samhällsfrågor som klimat, jämlikhet och mänskliga rättigheter. Kritiken kan därför ibland vara överdriven eller baserad på fördomar.

Det kan vara värdefullt att ifrågasätta varför media så ofta väljer att lyfta dessa negativa narrativ och istället ge plats åt nyanserade berättelser om unga som tar initiativ och gör skillnad.

Särskild när man ser på OECD ovanstående nya mätning några år efter utbildningen – det inte det unga som är ett hinder till förändring och utveckling av framtiden utan det äldre………..

Det är viktigt att inte generalisera. Det finns många 50+ ledare som är innovativa, anpassningsbara och skickliga på att bygga broar mellan generationer. Problemet ligger ofta inte i åldern i sig utan i en ovilja att förändras och lära sig nytt – något som kan förekomma i alla åldersgrupper. Detta lyfts även i OCED rapport ovan – ser uppdelning av dessa kompetenser i ålder. Det är inte åldern som är det största hindret, utan förmågan (eller oviljan) att anpassa sig till förändringar och nya trender. Företag behöver arbeta aktivt med att skapa en inkluderande kultur där både unga och äldre kan bidra med sina unika perspektiv. När ålder och erfarenhet kombineras med ungdomlig energi och kreativitet kan detta bli en kraftfull drivkraft för utveckling. Kanske den så kallade Björklundska ” Flumskola” – har inte varit så dum – när man ser OECD rapporten – Det Learning Outcome som räknas inte delmålen som i PISA. Vi ser nedan särskild länder som är på väg att tappar mark och ekonomisk kraft där befolkningen inte har den inställning till livslångt lärande, lära om och lära nytt. Från toppen i VD stolen till ner i produktionen……

https://www.oecd.org/en/publications/oecd-skills-outlook-2023_27452f29-en.html