Från Skärm till Pärm eller förbjud digitala medier……………….är det lösningen ?

 Här är en jämförelse mellan de färdigheter som efterfrågas enligt internationellt forskning av arbetslivet när man tänker ” framtiden för att lära om och nytt ” ( inte dagens yrken etc. där det kompetensbrist) och det svenska skolsystemets fokus:

För att möta behoven på en snabbt föränderlig arbetsmarknad behöver elever utveckla en kombination av tekniska färdigheter, mjukare kompetenser och en livslång lärande inställning. Här är de viktigaste färdigheterna och kunskaperna som efterfrågas enligt forskare, arbetsgivare och globala utbildnings rapporter nedan mot kontexten av svenska skolan fokus. Det svenska skolsystemet är utformat för att ge elever en bred grund av kunskaper och färdigheter, men hur väl det förbereder eleverna för framtidens arbetsmarknad är föremål för olika diskussioner. Där många beslutfattare har fortfarande inte förstått att man utbildar till framtiden med fokus på att medborgare kan tillgodogöra sig även den kunskaper, färdigheter och kompetenser som det ska lära sig om 40 år för att förbli anställningsbart upp till den sannolikt mycket högre pensionsålder. Jag talar om att medborgarnas förmåga att alltid har det ”just in time kompetenser” som behövs under hela livet. Om vi vet något så är det att förändringar kommer allt snabbare.

1. Kritisk tänkande och problemlösning

  • Betydelse: Att kunna analysera information, identifiera problem och utveckla innovativa lösningar är centralt i många branscher.
  • Användning: Teknologiska framsteg och komplexa samhällsutmaningar kräver analytisk förmåga och beslutsfattande baserat på data.
  • Källa: Enligt World Economic Forum’s Future of Jobs Report är kritiskt tänkande en av de mest efterfrågade kompetenserna på framtidens arbetsmarknad.
  • Svenska Skolans fokus: Läroplanen för svenska grund- och gymnasieskolor lyfter fram vikten av att utveckla elevernas förmåga att tänka kritiskt och lösa problem, särskilt genom ämnen som matematik, naturvetenskap och samhällskunskap.
  • Svenska Skolans Utmaning: Trots detta visar undersökningar som PISA att svenska elever ofta presterar under genomsnittet i problemlösning jämfört med elever i länder som Finland eller Singapore​.

2. Digitala och tekniska färdigheter

  • Betydelse: Digital kompetens inkluderar allt från grundläggande datorkunskap till avancerade teknologier som artificiell intelligens, programmering och dataanalys.
  • Användning: Automatisering och digitalisering gör att många jobb kräver en hög grad av tekniskt kunnande.
  • Exempel: Verktyg som AI och blockchain blir allt viktigare inom teknik, finans och vård.
  • Källa: UNESCO betonar vikten av STEM (Science, Technology, Engineering, and Mathematics) för att stärka elevernas anställningsbarhet.
  • Svenska Skolans fokus: Digital kompetens är en av de centrala delarna i läroplanen, och svenska skolor är bland de mest digitaliserade i världen. Verktyg som datorer och läsplattor används flitigt i undervisningen. Men nu blir det från Skärm till Pärm….
  • Svenska Skolans Utmaning: Studier pekar på att elever ibland saknar djupare förståelse för hur digitala verktyg fungerar tekniskt, vilket gör att de riskerar att halka efter i avancerade tekniska färdigheter som programmering och dataanalys​.

3. Samarbetsförmåga och kommunikation

  • Betydelse: Arbetslivet innebär ofta arbete i team och samverkan över gränser.
  • Användning: Effektiv kommunikation, både muntlig och skriftlig, och förmågan att arbeta i mångkulturella miljöer blir alltmer centralt.
  • Exempel: Hybrida arbetsmiljöer kräver att anställda kan kommunicera effektivt både online och offline.
  • Svenska Skolans fokus: Svenska skolor betonar grupparbete och diskussioner i undervisningen, vilket är positivt för utvecklingen av samarbetsförmåga och kommunikation.
  • Svenska Skolans Utmaning: Ibland kan grupper bestå av individer med olika engagemangsnivåer, vilket påverkar lärandemiljön och individernas utveckling​

4. Kreativitet och innovation

  • Betydelse: Med ökande automatisering blir unika mänskliga förmågor som kreativitet och nytänkande oumbärliga.
  • Användning: Arbetsgivare värdesätter individer som kan skapa nya produkter, tjänster eller strategier.
  • Källa: En rapport från McKinsey pekar på att kreativa lösningar ofta leder till konkurrensfördelar.
  • Svenska Skolans fokus: Ämnen som bild, musik och entreprenörskap syftar till att utveckla kreativitet. Elevledda projekt och samarbete uppmuntras i många skolor.
  • Svenska Skolan Utmaning: Kritiker menar att standardiserade tester och betygshets ibland kan hämma kreativitet och fokus på djupare lärande samt att stora delar av arbetslivet uppfattar detta som flum……………..

5. Emotionell intelligens (EQ)

  • Betydelse: Förmågan att förstå, hantera och utnyttja känslor både för sig själv och i relation till andra är en nyckel till ledarskap och samarbete.
  • Användning: EQ hjälper individer att navigera konflikter, bygga relationer och anpassa sig till förändringar.
  • Källa: Forskning från Harvard Business Review lyfter EQ som avgörande för ledarskap.
  • Svenska Skolan fokus ………vad finns detta område – ungdomar skulle kunna tar nytta av detta redan i unga år
  • Svenska skolan utmaning – avsaknaden av strategi och insikt

6. Anpassningsförmåga och resiliens

  • Betydelse: Den snabba takten i teknologiska och ekonomiska förändringar kräver att människor kan hantera osäkerhet och lära sig nya färdigheter snabbt.
  • Användning: Resiliens är centralt i att hantera utmaningar och motgångar på arbetsmarknaden.
  • Svenska Skolans fokus: Läroplanen betonar vikten av att förbereda elever för ett livslångt lärande, vilket stöder utvecklingen av anpassningsförmåga.
  • Svenska Skolan Utmaning: Den ökade stressnivån bland elever, delvis på grund av skolprestationer och betygssystem, kan motverka resiliens och hanteringsförmåga. Arbetsmarknad önskar prestationer nu inte i framtiden – missmatch i tänkande.​

7. Global medvetenhet och kulturell kompetens

  • Betydelse: Arbetsmarknaden blir alltmer globaliserad, vilket kräver förståelse för olika kulturer, språk och affärspraxis.
  • Användning: Multinationella företag och internationella samarbeten ökar behovet av interkulturell kompetens.
  • Svenska Skolans fokus: Ämnen som samhällskunskap och språk samt internationella utbyten syftar till att utveckla global medvetenhet.
  • Svenska skolans Utmaning: Sverige har en relativt homogen utbildningskontext, vilket gör att globala perspektiv kan vara mindre integrerade än i mer multikulturella länder som Kanada eller Nederländerna.

8. Grundläggande kunskaper inom hållbarhet

  • Betydelse: Företag söker alltmer efter medarbetare med insikter i hållbar utveckling och cirkulär ekonomi.
  • Användning: Grön teknik och klimatåtgärder förändrar många branscher, vilket skapar nya yrken och krav.
  • Svenska Skolans fokus: Hållbarhet är ett viktigt tema i svenska läroplaner, med fokus på miljö och globala utmaningar.
  • Svenska Skolans Styrka: Svenska elever får ofta goda kunskaper om miljöfrågor, jämfört med många andra länder.

Sammanfattning

Den framtida arbetsmarknaden kräver inte bara tekniska färdigheter utan också mjuka kompetenser som kreativitet, samarbete och resiliens. Skolor och utbildningssystem behöver fokusera på en bred, anpassningsbar läroplan som betonar livslångt lärande. Utvecklingen av dessa färdigheter och kompetenser kräver samverkan mellan utbildning, arbetsgivare och samhälle för att förbereda elever på bästa möjliga sätt. Alla behöver tänka framtid i temer om 20 år – dagen 10 åringar ska ju arbetar till det är 70 år. Svenska skolan har en stark grund för att utveckla framtidsfärdigheter, särskilt inom områden som samarbete, hållbarhet och digital kompetens. Samtidigt finns utmaningar, såsom behovet av att stärka tekniska färdigheter, öka elevers förmåga till kritiskt tänkande och förbättra stresståligheten. Jämfört med toppländer som Finland och Singapore behöver Sverige fortsätta utveckla sitt fokus på kvalitet i undervisningen och stödja elevers kreativitet och problemlösningsförmåga.

 Den svenska skolan har även ett behov att ser över hela skolsystemet särskild på gymnasiet där det finns en mångfald av program, inriktningar och kurser som gynnar inte helheten utan tar tid från det kunskaper, färdigheter och kompetenser som är avgörande i framtiden och inte lägger grunden för livslångt lärande. Less i more

Beslutsfattare idag utgår ifrån nu och bygger sina tankar hur det själv har upplevt sin skola eller utbildningsväg. Det mycket sällan man utgår ifrån att den nu 10 åriga  år 2024 – ska har förmåga till självförsörjning som 70 åring   år 2104