Jag såg en annonce i tunnelbanna att många ungdomar slutar med idrott på Grund av stress och prestationsågnest. Men lika många är ju skoltrötta och tror inte längre på sig själva – där finns inte några ”kampanjer”.
Psykisk ohälsa och skoltrötthet är viktiga och ökande problem bland ungdomar i Sverige. Enligt statistik från Folkhälsomyndigheten och Skolverket har en betydande andel elever rapporterat symtom som stress, oro och nedstämdhet, vilket kan leda till skoltrötthet och sämre skolprestationer. Här är några centrala aspekter kring ämnet:
1. Förekomst av psykisk ohälsa
- Psykisk ohälsa, särskilt i form av ångest och depression, har ökat bland barn och ungdomar under de senaste decennierna.
- Fler flickor än pojkar rapporterar psykiska besvär, ofta kopplat till höga krav i skolan och sociala medier.
- Ungdomar i högstadiet och gymnasiet är särskilt utsatta.
2. Skoltrötthet och prestation
- Skoltrötthet innebär bristande motivation och engagemang i skolarbetet, ofta orsakad av stress, utbrändhet eller psykisk ohälsa.
- Långa skoldagar, press att prestera och oro för framtiden kan bidra till skoltrötthet.
- Elever som upplever skoltrötthet löper ökad risk för skolavhopp och framtida problem med arbetsliv och hälsa.
3. Orsaker till problemen
- Stress och prestationskrav: Många ungdomar känner press från både skola och hem att lyckas.
- Bristande stöd: En del elever upplever att de inte får tillräckligt med stöd från lärare och elevhälsa.
- Sociala medier: Ökat användande av sociala medier har kopplats till ökad psykisk ohälsa, delvis på grund av jämförelser och brist på vila.
- Jämnförelse mellan varandra – man jämtför sig redan på förskolan med andra barn – och har inte förståelse att vi är individer som har olika utvecklingskurvor
- Skolan system – Vi är individer med olika utvecklingskurvor men skolans system är byggd för ”One size fits all” – och följer man inte mallen så är men ”speciellt”.
4. Konsekvenser
- Försämrad skolgång och lägre betyg.
- Ökad risk för psykiska och fysiska hälsoproblem på lång sikt.
- Svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, genom man ser sig misslyckad
- Självförtroende genom att man ” inte passade i mallen från systemet”.
5. Åtgärder och lösningar
- Stärkta resurser i skolan: Utökad tillgång till skolkuratorer, psykologer och specialpedagoger.
- Fokus på elevhälsa: Skolor arbetar alltmer med att förebygga stress genom välmåendeprogram och ökat samarbete mellan lärare och elevhälsa.
- Anpassade krav: Att individualisera undervisningen och skolsystemet kan minska känslan av överväldigande krav.
- Främja balans: Föräldrar, lärare och samhälle kan hjälpa ungdomar att hitta balans mellan studier, fritid och vila.
Data från Folkhälsomyndigheten visar att psykisk ohälsa bland barn och unga har ökat över tid i Sverige. Exempelvis har psykosomatiska besvär (som sömnproblem, stress och oro) ökat bland både pojkar och flickor sedan 1980-talet. Andelen tonåringar som upplever stress över skolarbetet har också stigit kraftigt, särskilt bland flickor. År 2013/14 uppgav 60 % av 15-åriga flickor att de kände sig stressade av skolan, en ökning jämfört med tidigare decennier
Grafiska analyser i Folkhälsomyndighetens rapporter visar att ökningen är mer markant bland flickor än pojkar. Dessa förändringar kan kopplas till flera faktorer, som ökade krav i skolan, förändrade sociala förväntningar och ökande medieanvändning
Om du önskar specifika grafer eller visualiseringar över dessa trender kan de hittas i Folkhälsomyndighetens publikationer om psykisk hälsa och skolbarns hälsovanor, som redovisar detaljerad statistik och diagram över utvecklingen. Du kan läsa mer på deras webbplats htt´´tps://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2023/oktober/ny-statistikrapport-om-psykisk-halsa-sa-mar-sveriges-befolkning/).
Vi måste ändra systemet för utbildningsväsendet från grunden – från massproduktion enlig Taylorism eller Taylorsystemet är en lära om arbetsorganisationer där fokus är specialisering och centralisering, som ledde redan i fabrikerna till problem. Forskning har visat att många av de faktorer som taylorismen förespråkar är negativa för arbetarna och även företaget i det långa loppet. Det kan bland annat leda till skadlig stress, psykisk påfrestning, vantrivsel (med stor personalomsättning och därmed högre utbildningskostnader), bristande ansvar från arbetarna för produktiviteten och kvaliteten.
Samma ser vi nu i skolans värld – kanske dags för en annan modell som bygger kanske på TOYOTA WAY
– att vi ständigt söker förbättring genom att utmana våra invanda föreställningar och möta varje utmaning med kreativitet och mod och tar hänsyn till individen.
– att vi respekterar både våra kolleger och andra för vad de åstadkommer och vilka de är och var det befinner sig. Och lyfta varje individ från där den befinner sig. . Vi ska skapa en mångfaldig och hållbar elevgrupp som speglar samhället och vår skiftande underlag av olika personligheter.
