I takt med att världen blir allt mer global,öppen,transparent, digital, tekniskt avancerad, konkurrensutsatt och klimaproblematiskt ökar många människors längtan efter enkla och lättfattliga lösningar, gärna med inslag av nostalgi och tillbakablickande. Populismen i olika former sprider sig.
I Europa får populismen gärna inslag av främlingsfientlighet, med företrädare som Geert Wilders. ”Den andre” blir alltid något hotfullt i stället för en tillgång eller möjlighet, vilket är rätt udda i en åldrande världsdel som kommer att behöva miljoner nya medborgare mycket snabbt för att klara såväl välfärd som äldreomsorg.
I Asien blir kopplingen mellan populism och religiös fanatism allt tydligare och i USA är det rädslan för och ilskan mot Staten och makteliten som dominerar, inte minst med Teaparty-rörelsens framgångar.
I Sverige är det självklart Sverigedemokraternas intåg i riksdagen som är det tydligaste tecknet på den ökande populismen i vårt land. Återstår att se , men vi hoppas inte att vi får en ”dansk” utveckling, dvs att övriga partier gradvis anpassar sin politik och sin retorik, eller om landets mycket goda ekonomi som allisansen har satsat på och skapad , kan skapa utrymme för utveckling och för att utvecklar vidare ett fortsatt förhållandevis tolerant Sverige.