Blog Image

Creative-Cuisine

Demokratiskt, Faktabaserad, Oberoende

Denna Blogg är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Ifrågasättande, Kritisk, Faktabaserad och ej påverkad av Särintressen. Önskar påpekar att jag är inte anställd längre hos någon utan en fristående konsult.

Almedalen – från demokratisk mötesplats till särintressenas rosécirkus

Politik, Uncategorised Postad av Heinz GlöcklerPosted on ons, juni 25, 2025 13:14

Jag läste idag i #Expressen en intervju med klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari om varför hon flera gånger har valt bort Almedalsveckan. Hennes svar var tydligt:

”Jag har varit där många gånger och det är ju kul, men det är inte särskilt politiskt tycker jag. Det är mer fokus på olika särintressen och att dricka rosé.” Expressen

Det hon säger borde stämma till eftertanke. När en minister hellre vill möta människor som faktiskt arbetar med miljöomställning – på universitet, i skolor, i företag – än att åka till Visby och delta i vad som allt mer liknar en #branschmässa för #kommunikatörer, då säger det något viktigt. Respekt för Romina dina väljare kommer uppskatta detta.

För vad har egentligen hänt med Almedalen?

Det som en gång var tänkt som en öppen demokratisk arena, där medborgare kunde möta makthavare, har förvandlats till ett spel för gallerierna. Paneldebatter arrangeras av lobbyister och PR-byråer med färdigskrivna manus. Politiker blir gisslan i scheman styrda av särintressens agenda – inte väljarnas.

Vem lyssnar på väljarna?

Medan debattklimatet kokar i ett överbefolkat Visby och #roséglasen klirrar i kvällssolen, växer klyftorna mellan folk och folkvalda. Politiker förväntas ”vara där”, inte för att föra dialog med vanliga medborgare, utan för att synas i rätt sammanhang, med rätt kontakter, i rätt miljö.

Och vem betalar kalaset?
Jo, vi medborgare. Vi som är medlemmar i de organisationer som skickar delegationer, vi som betalar skatt till offentliga verksamheter som hyr tältplatser och marknadsför sig i Visby i juli.

När lobbyismen når menyn

Mitt i detta pågår en annan typ av påverkan, som syftar till restaurangbranschen. Branschorganisationen driver nu en linje där kravet på att restauranger ska servera mat för att få sälja alkohol ska tas bort.

Detta öppnar upp för att skapa ”dryckesställen” snarare än restauranger – något vi lämnade bakom oss för över ett sekel sedan. Det som riskerar att ske är att Almedalen för en utveckling där alkohol säljs utan någon som helst krav på mat, där dessa framtida ställer med särskilda avtal (med dryckesproducenter / / som ger payback utifrån sålda volymer ) konkurrerar ut etablerade seriösa krögare som kämpar om sin överlevnad.

#Restaurangkulturen vi byggt upp under decennier hotas – inte av brist på gäster, utan av politiska signaler och lobbyism från en bransch som vill sänka trösklarna. Och kanske är det ingen slump att detta lyfts just i samband med #Almedalen – där mingel och dryck är norm snarare än undantag. Arbetar hellre aktiv att sanerar en bransch där det finns många tveksamma företag kvar som kostade samhället mycket pengar utifrån utebliven återbetalning av #Coronastöd……………………och där en del företag fungerar som en tvättmaskin av pengar från den #organiserade brottligheten……………….

Vi har större utmaningar

#Sverige står inför enorma #samhällsutmaningar: klimatförändringar, kompetensförsörjning, psykisk ohälsa, trygghetsfrågor, utbildningens framtid. Dessa frågor löses inte i ett tält på Donners plats med mikrofoner, bubbel och applåder från redan övertygade lobbyister.

Kanske är det dags att ta en paus från cirkusen. Göra som #Romina – välja bort rosén till förmån för verkligheten. Möt människor där de faktiskt verkar. I skolor. På sjukhus. I industriområden. På landsbygden.

Almedalen må vara en arena.
Men just nu är det fel match som spelas där.



Att visa upp sig är allt viktigare –

Trender och Framtiden Postad av Heinz GlöcklerPosted on tis, januari 28, 2025 11:05

Arbetslivet i sin mest visuella form   LinkedIn och PowerPoint-gänget:

Det finns en speciell kategori av yrkespersoner som jag ibland skämtsamt kallar för ”LinkedIn och PowerPoint-gänget”. Du vet vilka jag menar. De är de som alltid postar bilder från sina möten på LinkedIn med hashtags som #collaboration, #teamwork och #success. Viktig att även nämna kompisar så att spridningen blir ännu större i denna klubb.De vars arbete verkar bestå av att skapa presentationer som ser ut som små konstverk – fyllda med animationer, diagram och lagom med buzzwords. Men vad säger detta egentligen om dagens arbetsliv?

Arbete som en uppvisning

I en tid där sociala medier går hand i hand med yrkeslivet har LinkedIn blivit mer än bara en plattform för att söka jobb. Det är nu en scen för att visa upp sitt

egna jag. Genom att dela inlägg om möten, workshops och framgångsrika projekt signalerar vi inte bara att vi är produktiva – vi är också relevanta och engagerade. Det blir ett sätt att bygga sitt personliga varumärke eller företagets – kanske det finns till och med ett krav som tas upp i medarbetar eller lönesamtal. Hur många inlägg har du presterad och skapad

Och så har vi PowerPoint, det ultimata verktyget för att kommunicera på ett visuellt och övertygande sätt. Det räcker inte längre med bara fakta – det ska vara en upplevelse. En riktigt bra presentation är som en Netflix-serie: den ska hålla publiken engagerad från början till slut.

Vad betyder detta för arbetslivet?

Frågan är: är detta fokus på att synas och imponera ett tecken på framåtskridande eller en distraktion från det verkliga arbetet? För vissa kan det här vara en viktig del av deras jobb – att inspirera, kommunicera och skapa intresse. För andra kan det kännas som ett ytligt spel där form vinner över innehåll. Och hur många av oss har inte tänkt på ”Death by Power Point”. Eller hur effektiv är det att samla en massor människor – för en konferens där under en dag visas upp av olika föreläsare – speaker och en mängd av Power Point presentationer – med fokus på monolog inte dialog med delaktighet.

Balansen mellan substans och yta

Det finns inget fel i att vilja visa upp sitt arbete. Tvärtom – att dela framgångar och goda exempel kan inspirera andra och skapa nya möjligheter. Men det är viktigt att komma ihåg att vårt värde som yrkespersoner inte bara mäts i likes eller hur snygg en PowerPoint är eller hur många inlägg man skapar på Linkedin. I slutändan är det vad vi faktiskt åstadkommer som bör räknas – jag brukar säger effekt och resultat.

Så nästa gång du ser ett inlägg från någon i LinkedIn och PowerPoint-gänget, kanske du ska gå bortom det ytliga och fundera på vad som ligger bakom. Det kanske finns en historia där – eller så är det bara en snygg bild. 

Vad tycker du? Är LinkedIn och PowerPoint det nya språket i arbetslivet, där jag och mina PPT är avgörande för mitt berättigande och status tillsammans med Linkedin ? Dela gärna dina tankar – på LinkedIn, så klart.



Det orättvisa pensionssystemet i Sverige skapad av politiken

Politik, Trender och Framtiden Postad av Heinz GlöcklerPosted on lör, november 11, 2023 12:19

Alla skriker efter arbetskraft – det gör alla branscher och samtidigt ska vi jobbar längre och längre för att erhålla var pension. Men hur ser verkligheten ut ?

Är du över 50 år och vill byta jobbinriktning – är det körd. Du är helt enkelt inte attraktiv längre för arbetsgivare på arbetsmarknaden. Du anses inte har det ” just in time” kompetenser som behövs just nu, eller du har inte en högskoleutbildning , vi har helt enkelt en åldersdiskriminering på arbetsmarknaden. Varför värderas inte livserfarenhet, arbetslivserfarenhet, praktisk beprövad kunskap mera samt att dessa personer som har inte längre barn hemma och kan satsar helt på sitt yrke, på sin karriär på företaget och kanske inte är så benägen att byta upp sig hela tiden ………..det är en fråga som många företagen behöver ställer sig.

Men pensionssystemet vill ju att du ska arbetar tills du blir 67 eller helst ännu längre. Men även där finns ett systemfel …………påverkan på dina statliga pensionen om du jobbar är marginellt, och många företag slutar efter 65 år att betala in till Din tjänstepension. Men företagen i sin tur behöver enbart betala 10,9% arbetsgivaravgift på din lön (istället 34%)från året där du fyller 67 år. Vem vinner ? Klart du har möjligheten att jobbar kvar………..skulle du även istället blir arbetslös ofrivillig – kan du efter 65 år inte tecknar en inkomstförsäkring längre………..vad är planeringsförutsättningarna …………………………. 

Under sista året har jag mer och mer analyserat vara system – där en medborgare som har jobbat från 16 år ålder (för fanns ju folkskolan) inom vanliga hantverksyrken oftast inte högt betalda yrken – idag lever på fattigdomsgränsen. Vederbörande har slitit ut sin kropp och har varit tvungen att gå eventuellt i förtidspension med 60år ålder (många kvinnor inom vård och omsorg, men även från yrken som jobbar med kroppen från vara yrkesprogram. Hen har jobbat heltid i 44 år och kan idag inte lever på en folk-garantipension ( ca 50% av det äldre erhåller endast denna ersättning källa SCB )– Dessa behöver söker bostadsbidrag och andra bidrag samt lever på marginalen. Medans andra personer som knappt har jobbat alls på riktig via en anställning – erhåller en garantipension plus olika bidrag som överträffar den ersättning som den som slitit hela sitt liv och gör rätt för sig. Efter förra året har avståndet ännu mera minskad………….

Men på andra sidan finns det en del av befolkningen som har studerat länge – och började jobba först vid 30 år ålder – uppbär en hög lön, förmånliga avtal inklusive generösa tjänstepensioner som ger möjlighet att går i pension tidigare än 67 år – och via sin livsstil (ej kroppslig arbete) kan njuta av ”ålderdomen”. Inom den gruppen finns det dessa som har skapad systemet och har tagit fram denna ……………………….utan att tänka på resten av befolkningen.

Går det att ändra – JO VISST.

Varje medborgare erhåller från staten en pension som ska räcker till att kunna leva, det är lika för alla. Lite Robin Hood – rättvis fördelning – utifrån antal jobbade år. Men för att kunna erhålla denna måste du har jobbat i minst 45 år ( inkl. tiden varit föräldraledig, eventuellt långtidssjukskriven, deltid – allt räknas ). Denna ska skapa en grundtrygghet – har du inte jobbat på riktig så många år så minskar även ersättningen – man delar mot 45 och multiplicerar med antal jobbade år ( skulle ju kunna vara 50 år). En mera rättvis system …………vill du har högre pension ” betalar” in till dina egna försäkringar. Men där gäller det även att arbetsmarknaden och systemet skapar likvärdiga möjligheter för att kunna jobbar längre om man vill.

Undersköterska eller byggnadssnickare ( yrkesutbildning) skulle kunna går i pension efter 45 år jobb – med  63 år / yrkesexamen.– medans tjänstemannen måste väntar till den är 67 år ( denna har ju läst på högskolan några år). med samma grundpension.

Jag är övertygad att detta skulle även bidrar till att göra yrkesprogrammen och yrken mera attraktiva i framtiden.

OBS jag är inte en socialist eller kommunist – utan jag tänker på rättvisa, skapa förutsättningar och förutsägbarhet.