Blog Image

Creative-Cuisine

om allt i världen

Denna sida är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Det kan gäller Mat och vin, samhällshändelser eller något som jag tänker på just nu.

Hur arbetar Sverige med innovation ? Tänk om politiken skulle göra samma sak

Trender och Framtiden, Uncategorised Posted on ons, augusti 25, 2021 20:06

Innovationsarbete har på senare år allt mer hamnat i sökarljuset. Alla pratar om det, alla säger att de gör det, men hur ser det praktiska arbetet ut och vad ger egentligen resultat?

Enligt Kairos Future arbetar vi ofta med att utveckla och stötta innovationsförmågan i olika typer av organisationer. Vi gör detta genom att utveckla processer, tillhandahålla verktyg, samt olika typer av undersökningar för att ta tempen på innovationsarbetet och innovationskulturen i en grupp. Exempelvis bland de anställda på ett företag eller annan typ av organisation, eller i större organisationsöverskridande undersökningar av innovationsförmåga eller innovationskultur. Vi har nyligen genomfört en studie av innovationsarbetet i ett stort antal svenska organisationer där ca 500 personer, varav drygt 200 chefer, svarat på frågor som bland annat berör hur innovationsarbetet bedrivs, hur framgångsrik organisationen är på att ta fram nya tjänster och produkter, samt hur Coronakrisen påverkat innovationsförmågan. Studien replikerar en tidigare undersökning från 2015 där en motsvarande grupp svarade på samma frågor med några få undantag.

Finns det då några eviga sanningar (eviga här i betydelsen att vi ser samma mönster 2015 och 2021) som vi kunnat identifiera? Ja absolut. Vi kan se tre tydliga framgångsfaktorer där organisationer som fokuserar på vissa områden är mer sannolika att lansera innovativa produkter eller tjänster, här mätt som produkter som är nya för branschen eller världen.

Omvärldsarbete lönar sig
Bland organisationer där cheferna anser att omvärldsanalys i hög grad är en naturlig del av produkt- och tjänsteutvecklingsarbetet* har 60% fler lanserat en världsnyhet de senaste tre åren, jämfört med de organisationer där detta endast stämmer i viss mån. 

Att jobba med kulturen är viktigt
I organisationer där medarbetarna i högst grad förväntas att engagera sig i att finna nya idéer och kunderbjudanden** säger mer än dubbelt så många att de lanserat produkter eller tjänster som är nya för världen, jämfört med andra grupper.

Men en strukturerad process slår allt!
De organisationer där cheferna i högst utsträckning*** säger sig ha en strukturerad process för att tillvarata idéer och nya möjligheter är tre gånger mer sannolika att ha lanserat världsnyheter de senaste tre åren, jämfört med övriga.

Vi har också i olika sammanhang passat på att ställa frågor om hur Coronakrisen påverkat innovationsarbete och innovationsförmåga. Intressant nog visade sig att dessa två innovationsaspekter påverkats på olika sätt. Vad gäller hur Coronakrisen påverkat innovationsarbetet så var det ganska jämt fördelat mellan de som upplevde att innovationsarbetet bromsats upp, accelererats, eller varken accelererats eller bromsats upp. Vad gäller innovationsförmågan var dock bilden radikalt annorlunda. Mer än hälften ansåg att innovationsförmåga förbättrats under Corona och endast 11% ansåg att innovationsförmågan försämrats. Bilden var likartad mellan chefer och övriga, även om chefer var något mer optimistiska än överiga deltagare. 

Denna splittrade, men ganska positiva bild, syns också i den AI-baserade analys av fritextsvar kring hur Corona påverkat som vi gjort med hjälp av Kairos Futures analysplattform Dcipher. Några tydliga ämneskluster handlar om hur Corona snabbat upp strukturella förändringar, digitalisering, och digital mognad, samt lett till ökad inkludering. Andra ”öar” handlar om tvång och inbromsning men också nya möjligheter och behov av nya kompetenser och förmågor. Kunskapsdelning och internationellt samarbete är två ytterligare områden som uppfattades ha påverkats positivt.

Klicka på bilden för att se den i större format.

En huvudsakligen positiv bild kan också sägas råda vad gäller satsningar på innovation. En stor majoritet av respondenterna säger att deras organisationer har ökat sina satsningar på innovation de senaste fem åren. Det är också en väldigt stor överlappning mellan de som har ökat sina satsningar mest av alla under de senaste fem åren och de som säger att de tror sig komma att öka sina satsningar mest av alla. Kortfattat kan man säga att nästan alla har ökat sina satsningar på innovation, och de som redan har ökat sina satsningar mest är de som också förväntar sig att öka takten ännu mer. 

Ett annat nytt område som vi undersökte var huruvida man inkluderade hållbarhetsaspekter i innovationsarbetet. Det visade sig här att en klar majoritet saknade en tydlig hållbarhetsstrategi för innovationsarbetet. Dock ansåg något fler chefer än övriga att man hade en tydlig hållbarhetsstrategi för innovationsarbetet. 

Sammanfattningsvis skulle man kunna säga att de flesta svenska organisationer redan satsar på innovation och att man förväntar sig att öka dessa satsningar ytterligare. Det finns ett antal nyckelfaktorer för framgångsrikt innovationsarbete där omvärldsfokus i produkt- och tjänsteutveckling, en inkluderande innovationskultur, och en strukturerad process är tydliga nycklar. Coronakrisen har påverkat innovationsarbetet men också gett innovationsförmågan en knuff framåt. Den samlade bilden av nuläget och utvecklingen framåt är alltså ganska ljus. Kanske kommer vi få se att de ligger ett korn av sanning i talesättet att det som inte dödar härdar? Oavsett vilket så kan vi nog konstatera att vi alla lärt oss mycket nytt under pandemin, och kanske har vi till och med ett ansvar att använda oss av dessa dyrköpta lärdomar för att skapa en bättre värld? Tänk om politiken skulle kunna ta vara kunskapen och kompetenser från den verkliga världen – vi skulle säker har en bättre förmåga att främja framtidn.



Pension i Sverige – ett framtida fattighetssystem

Politik Posted on fre, april 09, 2021 08:57

Den stora utmaningen – Som ingen till talar om – men som är en politisk bomb.

Den gamla välfärdsstaten finns inte längre – fokus pensionen

Genomsnittlig total pension före skatt källa (pensionsmyndigheten) betalt ut 2020

Alla: 19 100 kronor per månad (2019)

Kvinnor: 15 800 kronor per månad (2019)

Män: 22 900 kronor per månad (2019)

Ser ni ovan på sifforna,  så är ovanstående en politisk bomb – utifrån fattigdomen på äldre dagar, diskriminering av kvinnor – som blir ännu tydligare här nedan

Genomsnittlig allmän pension före skatt källa pensionsmyndigheten

Alla: 13 200 kronor per månad (januari 2021)

Kvinnor: 11 800 kronor per månad (januari 2021)

Män: 14 800 kronor per månad (januari 2021)

Den genomsnittliga allmän pension är något alla erhåller – oberoende om du har jobbat eller inte. Det görs inte någon skillnad om du har arbetad varit arbetslös, jobbat 10 år eller 50 år. Det är grundplåten i pensionssystemet som alla erhåller……..oberoende vad eller hur länge du har jobbat.

Sedan tillkommer till den allmänna pension – premiepensionen, tjänstepensionen och det egna pensionssparande. När den genomsnittliga avkastningen för premiepensionen är lag – så finns enbart en vinnare i detta system – Fondbolagen och bankerna.

Ställ dig gärna följande frågorna eller till Dig själv eller dina politiker ?

Klarar du Dig utan lever på på enligt ovan på din pension?

Blir du tvungen för att bor kvar i din nuvarande bostad eller behöver du söker bostadsbidrag eller socialbidrag ?

Blir du tvungen att jobba vidare så länge du kan?

Hur klarar du en framtida fastighetsskatt?

Hur känns det nu?

Du har varit skötsamt, arbetad och slitit hela ditt liv inom ett vanlig yrke sedan du har varit 20 år gammal, du har alltid gjort rätt för Dig och byggd upp samhället. Frågad inte vad samhället kan göra för Dig utan du har alltid ställd upp för samhället. Efter 40 år är din kropp sliten det tunga arbeten särskild inom tunga låglöneyrken har satt sina spor.

Den stora bomben

Genom att vi har det senaste 10 åren haft en stor arbetslöshet eller människor gatt i sysselsättningsåtgärder och befinner sig i utanförskap tvingas det leva på allmänna pensionen i framtiden. Detta i sin tur kommer öka beroende av olika bidrag som bostadsbidrag, socialbidrag olika andra bidrag som måste betalas ut av kommunerna. Chansen att dessa medborgare har tjänad in pengar till via premiepension eller tjänstepension är obefintlig……..

Jag ser framför mig ett stort antal äldre medborgare som lever under fattigdomsgränsen trots att det har arbetat och slitit hela sitt liv. Matkupongerna blir nog en ytterligare åtgärd, samt att vi kommer ser matpaket som delas ut av frivillige organisationer.

Du som politiker eller väljare bör snarast tänka till utifrån ett långfristigt perspektiv – med tankar på eventuella lösningar

  1. att betala skatt (till staten) från den allmänna pension – blir som vanlig en transferering till bidrag (som betalas ut av kommunen) om ovanstående scenario inträffar. Tar gärna ut skatt från tjänstepensionen eller privata pensionssparande som inkomst men inte från den allmänna pensionen. Det känns bättre att inte vara bidragsberoende på äldre dagar…..viktig för den psykiska hälsa och minskar beroende från myndigheternas handläggning som kostar pengar och tid.
  2. Och viktigast av allt – det ska 2020 inte förekommer att kvinnor ( där många har jobbad inom låglöneyrken) har lägre grundpension än män.
  3. Hur ska det gå för den nu arbetsföra generationen som inte haft förmåga att skaffa sig som vi andra på 70 och 80 talet en grundplåt i boende utifrån inflationen och ökade bostadspriser ?  Har det någon chans att betala av sina lån för boende eller finns dessa kostnader kvar i pensionsålder?

Kan tänker mig att pensionsfrågan är viktig – framtida pensionärer är en politisk kraft att räkna med i nästa val. Det viktig att erbjuda genomtänkta alternativ annars kanske man väljer en parti utifrån missnöjes yttringar inte utifrån den egna värdegrunden.