Du vaknar på morgonen med feber, hosta och rinnande näsa. Du är sjuk. Men vad händer sedan?
Det beror på vilket jobb du har.
Är du undersköterska, köksbiträde, kock, lagerarbetare, industriarbetare, busschaufför eller butiksanställd finns det ofta bara ett alternativ: stanna hemma.
Är du tjänsteman och har ett arbete som kan skötas digitalt kan situationen vara en annan. Du kanske kan ta datorn till köksbordet, delta i möten hemifrån och fortsätta arbeta trots att du egentligen inte är frisk.
Samma sjukdom. Men helt olika ekonomiska konsekvenser.
Det är hög tid att börja prata om den sidan av karensavdraget inte bara vad det kostar för det enskilda företaget –
Den snuviga kocken
Tänk dig en kock som vaknar med hosta, rinnande näsa och halsont. Kanske är det ”bara” en vanlig förkylning. Men ska den personen stå i köket och laga mat åt hundratals människor? Knappast. För en kock eller ett köksbiträde handlar det inte bara om den egna hälsan. Det finns också hygien, livsmedelssäkerhet och hänsyn till kollegor och gäster.
Personen behöver stanna hemma. Och då kommer karensavdraget.
Samma sak gäller undersköterskan inom äldreomsorgen.
En undersköterska som är snuvig, hostig eller febrig arbetar nära människor som ofta är äldre och sköra. Att gå till jobbet sjuk är därför inte bara en fråga om den egna inkomsten. Det kan också innebära en risk att smitta människor som har betydligt sämre förutsättningar att klara en infektion.
Det rätta är att stanna hemma. Men samtidigt säger systemet: Det kostar dig pengar att göra det. Det är en märklig situation.
Vi säger till människor att de ska stanna hemma när de är sjuka för att skydda andra – samtidigt som vi lägger en ekonomisk kostnad på dem när de gör just det.
Karensavdraget slår inte lika mot alla
I Sverige görs ett karensavdrag på 20 procent av sjuklönen under en genomsnittlig arbetsvecka. För en person som tjänar 40 000 kronor i månaden kan det handla om omkring 1 500 kronor vid ett nytt sjukfall. Och många ”vanliga” jobb har en lägre lön där konsekvensen blir större.
Andra länder har valt annorlunda
Sverige har inte den enda möjliga modellen. I Tyskland har arbetstagaren enligt huvudregeln rätt till fortsatt lön från arbetsgivaren i upp till sex veckor vid sjukdom. Danmark har ett annat system där arbetsgivaren i många fall ansvarar för sjukersättning under den första perioden. I Storbritannien ändrades reglerna 2026 så att den lagstadgade sjukersättningen betalas från den första hela sjukdagen.
Det betyder inte att dessa system är perfekta.
Men det visar något viktigt: Karensavdraget är ett politiskt val.
Det finns andra sätt att fördela kostnaden för sjukfrånvaro.
Vem bär risken?
När en person med små ekonomiska marginaler förlorar omkring 1 500 kronor på att bli sjuk är det inte bara en siffra på ett lönebesked. För den som redan vänder på varje krona kan den bli betydligt mer kännbart.
Och om man dessutom vet att man måste betala igen nästa gång man blir sjuk kan det skapa en press att gå till jobbet trots att man borde vara hemma.
För många arbetare finns bara två alternativ:
Gå till jobbet – eller stanna hemma.
Och när de stannar hemma kostar det.
Frågan är enkel
Vi behöver därför våga ställa en enkel fråga:
Är det rimligt att risken för inkomstbortfall vid sjukdom påverkas så mycket av om du kan arbeta hemifrån eller inte?
Om en snuvig kock måste stanna hemma för att inte riskera att smitta gäster.
Om ett köksbiträde måste stanna hemma för att kunna följa hygienregler.
Om en undersköterska måste stanna hemma för att skydda äldre människor.
Då borde samhället också fråga sig om det verkligen är rimligt att just dessa människor ska behöva bära en ekonomisk kostnad för att göra det som vi samtidigt säger är rätt.
Vi behöver ett system som tar hänsyn till hur människor faktiskt arbetar – inte bara hur vi önskar att arbetsmarknaden såg ut.
Och särskild behöver alla beslutsfattare, lobbyorganisationer tänka till när det driva frågan – att det som drabbas sitter inte på ett kontor och har möjligt att ”jobba” hemifrån – utan tänker på dessa som gör jobbet på golvet och möter andra människor.
