Blog Image

Creative-Cuisine

om allt i världen

Denna sida är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Det kan gäller Mat och vin, samhällshändelser eller något som jag tänker på just nu.

Åsikts korridoren blir allt trängare i världen och Sverige.

EU, Kris, Politik, Uncategorised Posted on fre, januari 24, 2025 11:34

Åsikts korridoren och politisk makt är nära sammanlänkade eftersom de båda formar och påverkar vad som är socialt acceptabelt och politiskt möjligt i ett samhälle. Politisk makt spelar en avgörande roll i att sätta ramarna för åsikts korridoren, medan åsikts korridoren kan fungera som ett redskap för att legitimera och upprätthålla den rådande maktordningen. Någon som jag blir orolig över genom att majoriteten av plattform ägarna inom sociala media stöder aktiv den nya presidenten i USA – med konsekvenser för resten av världen och Dig personligen. Men även att det håller på att bildas ett monopol som hindrar – den grävande journalistiken och särskild det oberoende Journalister som vill med sina rapporter och uppslag skicklig göra oss människor.

Hur politisk makt formar åsiktskorridoren:

  1. Lagstiftning och reglering:
    • Politisk makt kan begränsa eller vidga åsikts korridoren genom lagar som påverkar yttrandefrihet, mediefrihet och offentlig debatt som idag styrs mycket av det sociala media plattformer med sina algoritmer. Tydlig att även Trump tog bort förslaget för av förbud Tik Tok. Exempelvis kan lagar om censur eller tolkningsföreträde från media påverka vad som kan sägas offentligt.
    • Auktoritära regimer men även politiska partier, tenderar att använda politisk makt för att skapa mycket smala åsikts korridorer där endast regim eller parti vänliga åsikter tillåts, medan demokratier ofta har bredare korridorer. Genom att det ofta ”äga” debatten är det svart att tränga igenom med andra åsikter.
  2. Retorik och narrativ:
    • Politiska ledare, intresseorganisationer men även kända personer – tex influensers kan använda sin plattform för att forma vad som anses vara rätt eller fel att tycka. Genom retorik, kampanjer och kontroll över särskild sociala mediekanaler kan de påverka den allmänna opinionen och därmed styra åsiktskorridoren.
    • Narrativ om vad som är ”normalt” eller ”avvikande” påverkar hur människor uttrycker sina åsikter och vilka idéer som anses legitima.
  3. Symbolpolitik:
    • Politiska handlingar, som att ta ställning i kontroversiella frågor eller genomföra symboliska lagändringar och driva kampanjer utifrån det egna särintressen, kan flytta åsikts korridoren. Exempel är lagstiftning för HBTQ+ rättigheter eller beslut kring migration, som signalerar vilka värderingar samhället bör följa eller inte.
  4. Polarisering och maktspel:
    • Politisk makt kan använda åsiktskorridoren för att splittra eller ena grupper. Polarisering kan exempelvis förstärkas genom att politiker aktivt pekar ut ”fiender” som de menar hotar samhällsordningen. Detta kan leda till att vissa åsikter stigmatiseras medan andra får ökat utrymme. Genom att mycket av detta spel pågar i sociala media, det egna ”troll centraler” eller via nära knutna lobbyorganisationer och journalister skapas det en agenda som styrs i det dolda. Ett exempel i Sverige i förra valet – är den så kallade ”sjuksköterska upproret” som styrdes av deltagare av en parti – i sociala medier – med god resultat. Problemen är kvar nu men det är tyst i denna kanalen.

Hur åsiktskorridoren påverkar politisk makt:

  1. Legitimitet:
    • Politiska makthavare behöver anpassa sig till vad som ryms inom åsiktskorridoren för att behålla sitt stöd. Om de försöker gå emot etablerade normer kan de möta hårt motstånd från opinionen, medier eller andra institutioner.
    • Exempelvis kan en politiker eller personer som uttrycker olika åsikter i olika frågor snabbt förlora förtroendet om den ligger utanför åsikts korridoren som gäller ”bland det som styr”. Man blir obekväm trots att man kanske har fakta och landets medborgarnas bästa på sin sida.
  2. Utrymme för reformer:
    • Åsikts korridoren sätter gränser för vilka politiska reformer som är möjliga att genomföra. Om en idé – exempelvis arvskatt eller utträde ur en union – ligger utanför korridoren kan den vara svår att lyfta på den politiska agendan, även om det finns stöd för den bland vissa grupper och skulle tjäna samhället i sin helhet.
  3. Social mobilisering:
    • Rörelser som vill utmana makthavarna arbetar ofta för att bredda åsikts korridoren. Exempel är kvinnorörelsen, medborgarrättsrörelsen eller kilmataktivister, som med tiden förändrat vad som anses acceptabelt att diskutera och prioritera politiskt.

Kontroll över åsiktskorridoren som maktverktyg:

Politiska aktörer, inklusive olika intresseorganisationer som kontrollerar medier, utbildningssystem och andra opinionsbildande institutioner har ofta stor makt att forma åsikts korridoren. Genom att styra vilka ämnen som diskuteras och vilka perspektiv som får utrymme kan de styra den politiska agendan.

Exempel på detta:

  • Mediekontroll: I samhällen där staten, lobbyorganisationer eller politiken kontrollerar medierna används dessa för att framhäva vissa åsikter och undertrycka andra. Denna utmaningen har blivit ännu större genom att alla dessa bedriva sina egna sociala media kanaler för att främjar sina särintressen.
  • Populismens påverkan: Populistiska ledare tenderar att utmana den rådande åsikts korridoren genom att tala om ”folkets vilja” och avfärda etablerade normer som ”elitistiska.”
  • Kulturell påverkan: Narrativ som sprids genom kultur, utbildning och konst kan normalisera vissa idéer och utestänga andra.

Dynamik mellan åsikts korridoren och politisk makt:

Förändringar i åsiktskorridoren kan både utmana och stärka den politiska makten:

  • Utmaning: När folkrörelser pressar på för förändring och flyttar korridoren, kan det tvinga makthavare att anpassa sig eller riskera att förlora legitimitet eller måla upp hotbilder som gynnar den egna policyn – men där behöver det en tydlig plan och agenda.
  • Stärkande: Makthavare som framgångsrikt lyckas styra korridoren till sin fördel kan konsolidera makt genom att begränsa utrymmet för oppositionella åsikter.

Hur tänker du själv kring balansen mellan åsiktskorridoren och politisk makt? Är den mest ett hinder för demokrati, eller kan den vara ett nödvändigt verktyg för att skapa ordning och samhällsutveckling?

Ska den politiska åsikts korridoren påverkar personlig vänskap ?

Människor och deras relationer är en av de mest fascinerande och komplexa aspekterna av livet. Relationer handlar om hur vi knyter band till andra, bygger förståelse, och skapar sammanhang i våra liv. Det finns många typer av relationer, som vänskap, familjeband, romantiska relationer, arbetsrelationer och mer. När du som person engagerar Dig i ett utländsk företag som ägs av nära vänner ska du tacka nej p.g.a av landets politik eller att detta land är en Diktatur med förtryck eller även står i krig……………..Känslig fråga när i dessa länder oftast gäller förtryck. Även där finns skillnader – utifrån åsikts korridoren – Vi sålde Volvo och reste till USA – trots Vietnam, men att ger råd till en rysk kompis – i nuläget är omöjligt.

Hur åsiktskorridoren kan påverka vänskap:

  1. Normer och social acceptans:
    • Om vissa värderingar eller livsstilar främjas som ”rätt eller fel ” inom åsikts korridoren, kan detta påverka vilka relationer människor ser som socialt acceptabla. Till exempel kan vänskap mellan personer med olika religioner, kulturer eller politiska åsikter ifrågasättas i vissa miljöer.
    • Samtidigt kan en bredare, mer inkluderande åsiktskorridor främja mångfald och öppenhet, vilket kan göra det lättare för människor att bygga vänskap över traditionella gränser.
  2. Polarisering:
    • I ett polariserat samhälle, där åsiktskorridoren är smal och dominerad av ytterligheter, kan det vara svårt för människor med olika värderingar att skapa eller upprätthålla vänskap. Rädsla för att bli dömd, misstolkad eller förlora social status kan hindra ärliga samtal och djupa relationer.
    • Polarisering kan också skapa en tendens att isolera sig med personer som delar samma åsikter, vilket minskar exponering för andra perspektiv och därmed chansen att bygga broar.
  3. Självcensur:
    • Om människor känner att de inte kan uttrycka sig fritt utan att riskera sociala konsekvenser, kan det skapa en ytlighet i relationer. Vänskaper kan bli begränsade till det som anses ”ofarligt” att diskutera, vilket minskar intimitet och förtroende.
    • Självcensur kan även göra att människor undviker potentiella vänskaper helt, av rädsla för att den andra personen ska ha ”fel” åsikter.
  4. Sociala medier och offentlig granskning:
    • Sociala medier har förstärkt åsiktskorridorens påverkan. När vänskaper syns offentligt, till exempel genom gemensamma foton eller interaktioner online, kan människor utsättas för kritik om de umgås med personer vars åsikter eller bakgrunder inte accepteras av andra.
    • Detta kan skapa en rädsla för att associeras med ”fel” personer, vilket kan hindra genuina vänskaper men även förhindra djupa diskussioner
  5. Hur vi kan påverka:
    • För att minska åsikts korridorens negativa påverkan på vänskap krävs att individer, grupper och samhället som helhet värdesätter dialog, empati och öppenhet. Detta innebär att lyssna på varandra, våga stå upp för mångfald i relationer och motverka den tystnads kultur som kan begränsa mänskliga band och särskild tänka på att du har en relation med den enskilda individen som inte ska påverkas av åsikts korridoren som gestaltas av elitära kretser som vill styra och bestämma över Dig själv.


Fråga inte vad landet kan göra för dig – utan vad du kan göra för landet

Politik, Trender och Framtiden Posted on fre, januari 17, 2025 15:16

John F. Kennedys klassiska ord har aldrig varit mer relevanta än idag. I ett samhälle där vi allt oftare ser krav på att staten, regionerna och kommunerna ska ta ett ökat ansvar, riskerar vi att tappa bort en av grundpelarna i ett fungerande samhälle: det personliga ansvaret.

Vi befinner oss i en tid då många ropar efter sänkta skatter samtidigt som vi efterfrågar bättre service och större resurser till olika områden. Det kan handla om kommunalt vatten och avlopp, utbildning, sjukvård eller stöd till företag och organisationer. Problemet är att detta ofta ses som en enkelriktad väg: staten ska leverera mer, men vi alla vill betala mindre.

Den offentliga sektorns tillväxt och egenansvarets tillbakagång

Den offentliga sektorn har vuxit i takt med att kraven från medborgare och organisationer har ökat. Vi vill ha fler resurser till vården, bättre utbildningssystem och högre standard i offentliga tjänster – men glömmer ofta att dessa krav måste finansieras. Egenansvar och samhällsanda verkar allt mer ha ersatts av en mentalitet där staten ses som en oändlig resurs. Kritisk blir det särskild nu när försvarskostnader öka otrolig mycket.

Ett exempel är utbildningssystemet i Sverige, som är kostnadsfritt på alla nivåer. Trots detta står vissa branscher utan tillräckligt med kvalificerad arbetskraft, samtidigt som andra är övermättade. Vi förväntar oss att det offentliga ska lösa dessa problem – men var finns det personliga initiativet att utbilda sig eller anpassa sig till marknadens behov? Eller företagens och organisationer att skapa attraktiva yrken, arbetsmiljö och förutsättningar ? Det är en annan tid nu – när man inte behöver arbetar för att motverkar hunger och liv – utan mera att förverkliga sina drömmar.

När vi själva orsakar problemen

Ett annat exempel är nedskräpning och miljöförstöring. Vi klagar på att det ligger skräp överallt, men glömmer att det är vi själva som har kastat det. Samma mönster återkommer på många andra områden – vi pekar på vad andra ska göra, men undviker att se vårt eget ansvar.

En balans mellan krav och ansvar

För att vi ska kunna skapa ett hållbart samhälle behöver vi hitta en balans mellan vad vi kräver av staten och vad vi själva bidrar med. Vi behöver ställa oss själva frågan: Vad kan jag göra för att bidra till samhället? Det handlar inte bara om att betala skatt utan också om att ta ansvar i vardagen – genom att minska vårt avfall, utbilda oss inom bristyrken, lära om hela tiden för att alltid har just in time kompetenser som behövs, har en större förändringsförmåga eller stötta lokala företag.

Kennedys uppmaning bör tjäna som en väckarklocka för oss alla. Om vi verkligen vill ha ett starkt och fungerande samhälle, måste vi börja med oss själva. Förändringen börjar inte med staten – den börjar med oss. Det gäller även det politiska partier som behöver mindre tänker på sina egna särintressen utan mera på landets bästa.



Del 4: Det gastronomiska året 2025

Uncategorised Posted on lör, december 28, 2024 18:58

När jag blickade framåt mot 2025, växte förväntningarna på en förnyad Operakällaren Matsal. Med ett modigt avstamp från det gamla ”Wretmannska arv” och under ledning av den nu tragiskt bortgångne Daniel Höglander, fanns här en chans att skapa en ny identitet. Under ett besök i somras konstaterade vi själva att maten har varit god men att stämningen har varit som en Mausoleum över Tore Wretman ( som alla avgudar – men även där fanns en baksidan som man inte talar om) – Dagens Industris hyllningar antyder att teamet runt Daniel och Operakällar redan är på rätt väg – TOPPTOPP. Detta trots att vissa Mediaföreträdare önskade helst svartmåla bästa Daniel och många av hans kock kollegor ”förhöll” sig tysta och inte vilde sig göra ovän med vissa mediala kanaler. Fick själva en påminnelse av detta, när jag backade upp Daniel och beskrev sanningen. Läs mera om klägget.

Stjärnor och egna stilar

Det är tydligt att Sveriges toppkockar fortsätter att söka sina egna vägar. Superstjärnor som Björn Frantzén, Mathias Dahlgren, Daniel Berlin, Vollmers i Malmö, PM & Vänner i Växjö, Adam & Albin, Aloe med Niclas och Daniel, Mikael Einarsson och tidigare Magnus Ek har alla utvecklat unika smakprofiler och tankar kring gästupplevelsen. Petter på Ergo är också på god väg.

Trots detta finns det många restauranger där menyerna påverkas av trender, tävlingar och sociala medier – kortsiktigt tilltalande men ibland utan djup och spänning i gäst upplevelsen – Mainstream är det ofta.

”Klägget” inom gastronomin

Vi ställer oss frågan: finns det ett ”klägg” även inom gastronomin? Ett nätverk av makthavare inom media och restaurangvärlden som rör sig i samma kretsar? Frågan är kontroversiell, men värd att ställa. Fältet domineras av samma ansikten vid det olika så kallade akademier (gamla makthavare, Foodie och medier) På ena sidan skäller det när vara största företrädare öppnar krog i Dubai eller hjälper en gammal anställd i St. Petersburg med råd och tips, men själva reser till Mellanamerika och äter gott samt lyfter krogar som enligt TIMES finansernas ofta av knarkmaffian ( tvättning av knarkpengar) eller blir bjuden av vinagenter på resor till till vinbönder i hela världen………………

Årets snackis: Nobelmiddagen

2024 blev gröten på Nobelmiddagen en het fråga. Visst hade rätten kanske fungerat bättre lagad à la minute i mindre skala, men det är ingen enkel uppgift att tillaga för 1300 gäster. Det påminner oss om utmaningarna med storskalig gastronomi och hur komplext är denna typen av matlagning. Vi glömmer bort att många duktiga kockar jobbar inom Contract Cartering – ett gastronomisk område som ej lyfts, även alla otroliga konferens gårdar och Event tillställningar med Cartering.

Lönsamhet och betalningsvilja

Ekonomin inom restaurangnäringen fortsätter vara en utmaning. Många gäster tvekar att betala 350 kr för en vällagad huvudrät, serverad och tillagat a la minute samtidigt som 150 kr för en medioker hämtpizza accepteras. Kanske bör vi lära oss av cafékulturen där smörbulle och latte kan kosta 120 kr och ingen klaga ?

Trots konkurser fortsätter nya restauranger att öppna, ofta med höga ambitioner men utan en förmåga att ta betalt. Frågan är om det är ett överskott på krogar eller en obalans mellan förväntningar och betalningsvilja.

Hotellrestauranger – en ny trend

Hotellen har förändrat synen på sina restauranger. Från att vara en börda har de blivit en tillgång som skapar upplevelser utöver boendet. Frågan är om detta är en trend född ur behovet av trygghet eller ett genuint värde för gästerna.

Kockbristen – ett ständigt dilemma

Trots bristen på kockar väljer få detta yrke. Marknadsföringen av kockyrket har under de senaste 15 åren handlat mest om tävlingar, vilket skapat en bild av att en duktig kock måste vara en tävlingskock. I verkligheten handlar det om att kunna skapa glädje för gäster med allt från pytt i panna till hummer.

Tips för 2025

  • Laga ärlig mat – utveckla en stil som speglar din personlighet.
  • Kommunicera med gästerna – berätta varför din mat är speciell.
  • Ta betalt för kvalitet – låt priset spegla upplevelsen.
  • Prioritera arbetsmiljö – skapa en hållbar arbetsplats för dig och ditt team.

Nya Stjärnor ?

Daniel Berlin *** och sedan inget nya nyheter – ni vet det med egen stil…………..

Med dessa insikter ser vi fram emot ett spännande och förnyande 2025 i den svenska gastronomin, nu tycker ni att jag har glömt – ekologisk mat och hållbarhet – NEJ det är en självklarhet för mig, både min farmor och mormor har levt och lagad maten efter denna principen – som tusentals andra bond fruar som gick hushållnings skola i Sverige. – Bara för att några män upptäcker det nu igen som ”kejsarens nya kläder” – lyfta jag inte det vad som är självklart.



Nästa »