Blog Image

Creative-Cuisine

om allt i världen

Denna sida är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Det kan gäller Mat och vin, samhällshändelser eller något som jag tänker på just nu.

Vad krävs det för att komma långt i Bocuse d`Or

Mat och Vin, Trender och Framtiden Postad av Heinz GlöcklerPosted on tis, januari 28, 2025 13:01

Tid

  1. Förberedelser och träning:
    • Förberedelserna kan ta flera månader, ibland till och med år. Kockarna måste öva på specifika tekniker, testa olika rätter och finjustera sina menyer. Detta innebär otaliga timmar i köket för att hitta rätt balans mellan smak och presentation.
    • Många kockar tränar under förhållanden som liknar de som gäller under själva tävlingen. Detta kan innebära stressiga och långvariga arbetsperioder, ofta med korta pauser.
  2. Tävlingsförberedelse:
    • Deltagarna förbereder sig inte bara genom att öva på sina rätter utan också genom att studera vad som kan förväntas i själva tävlingen. Detta inkluderar att arbeta på presentation och träna på att hantera tidspress.
  3. Team och stöd:
    • Kockarna samarbetar ofta med ett team som kan inkludera assistenter, tränare och tidigare vinnare som hjälper till att finjustera teknikerna. För att få ut det mesta av förberedelserna krävs detta engagemang under en lång period.

Pengar

  1. Träningskostnader:
    • För att träna på den här nivån krävs specialutrustning och ingredienser av högsta kvalitet, vilket innebär att det finns stora kostnader för att genomföra tester, laga rätter och skapa perfektion under övningarna.
    • Att hyra eller få tillgång till professionella kök eller träningsanläggningar kan också vara kostsamt.
  2. Resekostnader och logistiska arrangemang:
    • För deltagare som tävlar internationellt kommer resor och logistik att kräva stora resurser. Detta kan innebära att arrangera transport och boende för teamet, vilket kan vara en stor utgift.
  3. Utrustning och ingredienser:
    • För själva tävlingen kan kostnaden för de specifika ingredienser som krävs vara hög, särskilt om man använder sig av exklusiva råvaror. Utrustning och andra material som behövs för att genomföra de avancerade teknikerna kan också vara dyrt.
  4. Anställning av expertteam:
    • Många kockar anställer specialister för att hjälpa till med träning eller för att bistå med teknisk expertis i köket, vilket kan vara en kostnad i sig.
  5. Kostnader för mentorprogram och deltagandeavgifter:
    • Vissa tävlande behöver erhåller ersättning iform av månads inkomst från en Sponsorpool -mot att ibland deltar i olika betala för att delta i olika sponsor evenemang.

Resurser

  1. Personell support:
    • Utöver själva kocken, behövs ett team av assistenter, logistiker och ibland även kockar som fokuserar på specifika delar av rätterna. Det handlar om att kunna samarbeta effektivt och säkerställa att alla delar av tävlingen går smidigt.
  2. Mentor och rådgivare:
    • Att ha en erfaren mentor eller coach som kan vägleda under hela förberedelsefasen är avgörande. Många vinnare har arbetat med tidigare vinnare eller kockar med stor erfarenhet av tävlingar.
  3. Kök och utrustning:
    • Att ha tillgång till ett professionellt kök under förberedelserna och tävlingen är viktigt. Det är inte bara en fråga om utrymme, utan också om att ha rätt utrustning och verktyg för att kunna skapa de komplexa rätterna som krävs.

Sammanfattningsvis krävs det en kombination av teknisk skicklighet, kreativitet, förmåga att arbeta under press och en känsla för smak och estetik för att vinna Bocuse d’Or. Men för att vinna eller kommer långt fram kan det krävas en investering på miljontals kronor (ibland mer) för att förbereda sig för att delta i och vinna Bocuse d’Or, inklusive träningskostnader, reseutgifter, råvaror, och eventuella anställningar av experter och assistenter. Tiden och engagemanget är också enormt, med många kockar som dedikerar sig helt åt träning och förberedelser inför tävlingen under lång tid.



Matlagningstävlingar – locka det verkligen flera att välja detta yrket

Mat och Vin, Trender och Framtiden Postad av Heinz GlöcklerPosted on tis, januari 28, 2025 12:53

Trots de många fördelarna med tävlingar som Bocuse d’Or och lokala elevtävlingar, och den uppmärksamhet de skapar kring kockyrket, ger de inte alltid den förväntade effekten i att locka fler ungdomar till branschen. Det finns flera orsaker till att dessa tävlingar inte räcker för att vända den nedåtgående trenden av att färre väljer kockyrket, trots de glamourösa och inspirerande bilder som skapas i samband med tävlingarna. Här är några av de största anledningarna: För många ungdomar, särskilt de som inte har en passion för matlagning eller kreativitet på den nivån som krävs för att nå internationella tävlingar, verkar kockyrket oattraktivt i jämförelse med andra yrken som erbjuder bättre arbetsvillkor och högre löner. Det glamourösa skenet från tävlingarna speglar inte alltid den hårda verkligheten för många som arbetar i kök runt om i världen. Antalet personer som vill arbeta som kock minskar i många delar av Europa, och det är ett allvarligt problem för restaurangbranschen. Trots att matlagningstävlingar kan ge viss uppmärksamhet och inspiration till yrket, finns det flera faktorer som gör att fler inte ser på kockyrket som en attraktiv karriärmöjlighet. Låt oss ta en närmare titt på några av de största utmaningarna och varför antalet aspirerande kockar fortfarande minskar.

Låga Löner och Hårda Arbetstider

En av de största orsakerna till att färre väljer att bli kock är de låga lönerna i förhållande till arbetsbördan. Kockar arbetar ofta långa timmar, inklusive kvällar, helger och helgdagar, vilket gör att yrket kan vara mycket påfrestande både fysiskt och mentalt. Trots att vissa högprofilerade kockar kan tjäna bra, är lönerna för många i branschen fortfarande långt under vad som kan jämföras med andra yrken med liknande krav på utbildning och erfarenhet.

Denna obalans gör att många unga inte ser kockyrket som ett långsiktigt val, särskilt när de ser andra karriärmöjligheter som erbjuder bättre arbetsförhållanden och högre löner utan lika stor stress.

Fysiska och Mentala Belastningar

Matlagning är ett fysiskt och mentalt krävande jobb. Det innebär att arbeta under press, ofta i högt tempo, med krav på perfektion i varje rätt som skickas ut. Långa arbetsdagar på fötterna, höga temperaturer i köket och stress från att hålla tider och kvalitet på maten kan leda till utbrändhet, vilket är ett vanligt problem inom restaurangbranschen. Många unga människor som överväger yrket kan känna att det är för mycket att hantera, och väljer andra karriärvägar där de inte utsätts för samma påfrestningar.

Bristen på Karriärmöjligheter

En annan utmaning är bristen på utbildade mentorer och långsiktiga karriärvägar. Inom restaurangbranschen är det ofta svårt för unga att hitta kvalificerade mentorer som kan hjälpa dem att utvecklas och avancera inom yrket. Många kockar kämpar för att ta sig upp genom hierarkin och skapa en hållbar karriär, vilket leder till att de lämnar yrket för att hitta bättre karriärmöjligheter.

Sociala Förväntningar och Yrkesstatus

Trots att matlagningstävlingar och mat-tv-program kan ge en glamourös bild av kockyrket, är det fortfarande ett yrke som många ser som underbetalt och undervärderat. Restaurangbranschen har historiskt haft en tuff arbetsmiljö och en låg status jämfört med andra yrken. Många unga kanske ser på yrket som något som inte erbjuder långsiktig stabilitet eller erkännande, vilket gör att de väljer andra vägar. Att bli en framgångsrik kock kräver inte bara passion och talang, utan också en betydande investering av tid och energi. Unga människor i dag har ofta andra alternativ att välja på, och många vill inte satsa flera år på en utbildning eller karriär där osäkerheten kring jobb, lön och arbetsvillkor är stora. För många kan den riskfyllda karriärvägen inom restaurangbranschen kännas osäker, särskilt när andra yrken erbjuder stabilitet och högre inkomst utan samma arbetsbelastning.

För att verkligen locka fler till yrket behöver både samhället och branschen arbeta med att höja kockarnas status och visa på de möjligheter som finns för karriärsutveckling, kreativitet och entreprenörskap.

Lösningar och Vägar Framåt

Trots dessa utmaningar är det möjligt att matlagningstävlingar och andra initiativ kan spela en roll i att vända trenden. För att locka fler till kockyrket behöver branschen troligtvis fokusera på att förbättra arbetsförhållandena, höja lönerna och erbjuda bättre karriärmöjligheter. .

Att samtidigt stärka yrkets status och förmedla att det är en kreativ, dynamisk och viktig karriärväg kan göra kockyrket mer lockande. Matlagningstävlingar är bra för att skapa synlighet och intresse, men det är den dagliga verkligheten i köket som verkligen kommer att avgöra om fler vill arbeta som kockar.

Så även om matlagningstävlingar har en positiv effekt på att väcka intresse för yrket, måste strukturella förändringar och stöd från både branschen och samhället till för att verkligen förändra den nuvarande trenden och locka fler att välja kockyrket



Många ”kockar” i media – men ingen vill bli kock och läser en utbildning.

Mat och Vin, Politik, Trender och Framtiden Postad av Heinz GlöcklerPosted on lör, oktober 30, 2021 11:29

Nedanstående text är skriven av mig och speglar endast mina personliga och privata funderingar, men Trenden är tydlig – ju mera matlagare som syns i Media särskild TV -desto mindre ungdomar väljer att läsa till kock på gymnasiet. Det gäller även Hotell och Turism.

Se nedan antal elever total som läser RL, HT och Bageri 2020

För 2021 ser det ännu mörkare ut totalt 124 900 elever kommer att läsa på gymnasiet och blivit antagen, källa Skolverket

Endast 36% av alla elever som är behöriga väljer att läsa ett yrkesprogram på gymnasiet.

1800 elever har valt i hela Sverige att läsa Restaurang och Livsmedel inkl. Bageri

700 elever har valt i hela Sverige att läsa Hotell och Turism.

Funderingar

Låt mig först visar på skillnaden mellan en kock och en matlagare – en kock är en professionell utbildad yrkesperson som inte kan likställas med alla matintresserade individer som visst kan laga mat – men som inte har det viktiga yrkeskunskaper, yrkeskompetenser och yrkesfärdigheter som krävs för att i en väl besökt restaurang utföra det arbetsuppgifter och skapa den logistiken, som krävs för att det stora antal gäster blir nöjda och har en upplevelse.

Paradoxen är även –

  • att kockyrket har fatt även mycket mediautrymme när det gäller alla vinster i professionella matlagningstävlingar – och att vi nuförtiden har en restaurangkultur och matkunskap i Världsklass.
  • Att många av vara krögare idag skapar bra förutsättningar för att alla anställda kan förena yrkes och privatlivet på ett bra sätt och jobbar stenhård för att har en bra arbetsmiljö och schyssta villkor.
  • Att svensk utbildade kockar har en hög internationellt status och är eftertraktad
  • Att det svenska folket uppskattar kvalitet och inte enbart vill tillfredsställa hunger
  • Sverige är det landet som producera flest matlagningsböcker per capita.
  • Sverige är det landet där du kan utvecklar ditt yrke på högskolan till en fil.kand – vi har den enda Sommelierutbildning och Kockutbildning på högskolan i världen.

Har det blivit så att genom alla TV program –särskild dessa där deltagare är glada matamatörer skapas en fel bild av yrket ?

  • att för att blir Sveriges Mästerkock krävs det ju inte en professionell utbildning utan det räcker att bevisa i ett TV format att kunna laga mat.
  • bara att du kan reproducera recept från alla egna eller andra fina kokböcker kan du kalla Dig en bra kock eller matinspiratör
  • Handlar professionell matlagning om – bara att kunna tävla i alla sammanhang? Är kock en tävlings disciplin och inte ett professionellt yrke som ger betalande gäster en upplevelse.
  • Sitter bilden kvar av alla stränga kontinentala köksmästare som kör hård med det anställda, tunga maskiner och besvärlig arbetsmiljö kvar hos folket.

eller har man från politikens sida nervärderad statusen i alla yrken och dessa yrkesutbildningar via

  • Genom man har tagit bort högskolebehörigheten (Gy 2011) – läser du inte extrakurser på gymnasiet kan man ju inte komma in på att vara världsledande högskoleutbildningar i Grythyttan, Kristianstad eller Umea.
  • Därav kan du inte efter några års praktisk arbetslivserfarenhet utvecklar sig vidare och tar nya kunskaper och färdigheter som behövs i framtiden för att utveckla Sveriges basnäring besöksnäringen.
  • Politiken har gett en tydlig signal att yrkesutbildningar inte är kunskapsintensiv – och passar även dessa som inte klarat behörighet till gymnasiet i grundskolan
  • Att man ser yrkesutbildningar som räddningsplanka för skoltrötta ungdomar, självklart finns där många dolda talanger – men signalvärdet är inte bra utbildningar inom besöksnäringen är kunskapsintensiva inte bara praktisk

Jag tänker många gånger – skulle du anlita självlärda amatörer när du ska bygga ditt hus, installerar El och vatten, reparera din bil, tar hand om dina besvär hos läkaren, försörjer Dig när du behöver vård –  NEJ   

Kock ( även andra yrken inom besöksnäringen) är ett professionellt yrke som kräver mycket kunskaper, färdigheter och kompetenser, särskild behöver du samarbetsförmåga – du utvecklar din förmåga att håller många bollar i luften samtidigt, du jobbar processinriktad och skapar bra arbetsflöden. Du har erhåller även en överblick över helheten – kan planera och utvecklar Ditt ledarskap via teamkänsla, ödmjukhet och fokus på kunderna. Alla dessa Multi Skills – eller som vi säger fint 21 Century skills – kompetenser är eftertraktade på arbetsmarknaden, som är grunden till en professionell medarbete inom upplevelsebranschen besöksnäringen. Idag arbetar jag inte längre som kock eller krögare längre – men alla ovanstående kompetenser – skill som jag har lärd mig och utvecklad inom besöksnäringen, har hjälpt mig väsentlig för att har framgång även inom andra yrken och befattningar – och när någon fråga mig vad jag är så är jag STOLT KOCK och älskar besöksnäringen.

Vad tycker DU – vad behöver göras för att fler söker till  göra vara utbildningar inom besöksnäringen?