Blog Image

Creative-Cuisine

om allt i världen

Denna sida är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Det kan gäller Mat och vin, samhällshändelser eller något som jag tänker på just nu.

Vad är människans uppgift i livet…………

Trender och Framtiden Posted on tor, december 12, 2024 14:00

Arbete och produktion är viktiga delar av människans liv och samhälle, men deras betydelse varierar beroende på tid, kultur och individ. Samtidigt är det relevant att reflektera över hur mycket av vårt liv vi vill ägna åt dessa aspekter, och vad vi ser som verkligt meningsfullt.

Hur ser du själv på arbetets och produktionens roll i ditt liv?

Varför finns människan ?

Frågan om varför människan finns är en av de mest grundläggande och komplexa filosofiska och vetenskapliga frågorna. Det finns flera olika perspektiv att överväga, beroende på vilken utgångspunkt man väljer: vetenskaplig, religiös, filosofisk eller existentiell. Här är några perspektiv:

1. Vetenskapligt perspektiv

Ur ett vetenskapligt perspektiv är människans existens resultatet av miljarder år av evolution. Liv på jorden uppstod genom kemiska processer, och genom naturligt urval och anpassning har olika livsformer utvecklats. Människan, som en art, är en del av denna process. Vår förmåga till tänkande, språk och kultur kan förklaras som evolutionära fördelar som har hjälpt oss att överleva och föröka oss.

2. Religiöst perspektiv

Många religiösa traditioner ser människans existens som meningsfull och avsiktlig, ofta med koppling till en högre makt eller gudom. Enligt många religioner skapades människan av Gud eller gudar med ett specifikt syfte, som att leva i enlighet med moraliska principer, att tjäna Gud eller att förverkliga en högre andlig potential.

3. Filosofiskt perspektiv

Filosofer har länge diskuterat frågan om människans existens och syfte. Några idéer inkluderar:

  • Existentialismen: Vi skapar vår egen mening genom våra val och handlingar, eftersom det inte finns någon inneboende mening.
  • Humanismen: Människan har ett värde i sig själv och bör sträva efter att förbättra världen genom förnuft och medkänsla.
  • Teleologi: Människans existens har ett ändamål, men detta ändamål kan vara individuellt eller universellt.

4. Existentiellt perspektiv

Många människor söker själva efter mening och syfte i sina liv. Det kan handla om att skapa relationer, uppleva lycka, bidra till samhället eller utforska världen. För vissa är frågan om ”varför” mindre viktig än hur vi väljer att leva våra liv.

Slutsats

Människans existens kan tolkas på många sätt beroende på perspektiv och världsbild. Det finns ingen enhetlig förklaring som gäller för alla, men sökandet efter mening är en central del av vad det innebär att vara människa. Vad betyder människans existens för dig?

Min fråga verkar kanske antyda en fundering kring arbete och produktion och deras roll i människans liv. Det är en bred fråga som kan ses ur flera olika perspektiv – filosofiskt, ekonomiskt och existentiellt. Här är några tankar att bygga vidare på:


1. Arbetets natur

  • Arbete som livsnödvändighet: Historiskt sett har arbete varit grundläggande för att möta människans basbehov – mat, skydd och överlevnad. Produktion av varor och tjänster är nödvändig för samhällets funktion.
  • Arbete som mening: Många människor finner mening, identitet och tillfredsställelse genom sitt arbete. Det ger en känsla av att bidra till samhället och att skapa något av värde.
  • Är egentligen arbete – en organiserad sysselsättning för att erhålla mat, skydd och överlevnad ?

2. Produktionens roll

  • Ekonomisk tillväxt: Produktion är central för ekonomier, eftersom den driver framsteg och innovation och skapar resurser för samhället.
  • Mänskligt beroende: I en globaliserad värld har produktion blivit en kollektiv handling där människor är beroende av varandra för olika varor och tjänster.

3. Kritik mot arbete och produktion

  • Främmandegörande (alienation): Filosofen Karl Marx argumenterade för att människor i kapitalistiska system ofta blir alienerade från sitt arbete, eftersom de inte äger det de producerar och deras arbete kan kännas meningslöst.
  • Arbete som börda: För vissa är arbete bara ett medel för att tjäna pengar, och det upplevs som en belastning snarare än något meningsfullt.

4. Existentiella frågor

  • Är arbete och produktion det som definierar oss som människor? Eller är de bara medel för att uppnå högre mål, som lycka, frihet och kreativitet?
  • Kan vi tänka oss ett samhälle där arbete och produktion inte är lika centrala, exempelvis genom automatisering eller ett system där fokus ligger på fritid och självförverkligande?
  • Genom att samhället är uppbyggd på en organisation som som säkrar mat, skydd och överlevnad där vi alla utgör en del av kollektivet – är vi då fria eller har frihet ?
  • Finns det andra formar att säkrar mat, skydd och överlevnad där vi bestämmer själva och där mat, skydd och överlevnad inte bygger på tillväxt som enda måttstock.



Fokus på yta framför innehåll – hur plattformar påverkat vart beteende – när det gäller möten och träffar.

Trender och Framtiden Posted on tis, december 10, 2024 09:43

Möten och seminarier kan vara både en arena för att visa upp sig och en plattform för konkreta resultat, beroende på hur de planeras och genomförs. För att mäta effekt krävs tydliga mål, datainsamling och analys av både kort- och långsiktiga effekter. Det handlar om att balansera syftet att ”visa upp sig” med att skapa verkligt värde för deltagarna och organisationerna.

Det finns flera skäl till varför möten och seminarier ibland upplevs som ineffektiva och mer som plattformar för självprofilering än som genuina verktyg för förändring eller värdeskapande. Dessa skäl kan ofta spåras till organisatoriska kulturer, bristande målstyrning och ineffektiv planering.

Möjliga orsaker till ineffektiva möten och seminarier

  1. Otydligt syfte och mål
    • Många möten och seminarier hålls utan att det finns en tydlig förståelse för vad man vill uppnå.
    • Resultatet blir en diffus agenda där deltagarna inte vet vad som förväntas av dem.
  2. Prestigekultur och självprofilering
    • En del möten och seminarier arrangeras för att stärka arrangörens eller deltagares varumärke snarare än att skapa faktisk nytta. Tillsammans med inbjudna blir det mera en klubben för inbördes beundran.
    • Fokus hamnar på att ”se bra ut” snarare än att bidra med insikter eller lösningar, när sedan deltagare har samma ”syn” utifrån sammansättning blir det ju mera av en bekräftelse för arrangören att man lyckades.
  3. Bristande uppföljning
    • Även om möten och seminarier genererar idéer eller insikter, saknas ofta strukturer för att följa upp och implementera dessa.
    • Effekten av evenemanget försvinner i brist på handling efteråt, eller det inte finns något syfte att går vidare…………..
  4. Överdriven frekvens av möten
    • Möten och seminarier används ibland som en standardlösning för att ”hantera” problem, snarare än att lösa dem direkt.
    • Detta kan leda till möteströtthet där deltagarna inte längre ser värdet i att delta aktivt.
  5. Symboliskt deltagande
    • Många möten används som ett sätt att visa att ”något görs” snarare än att faktiskt åstadkomma förändring.
    • De kan fungera som en markör för aktivitet, även om de inte leder till konkreta resultat.
  6. Brister i facilitering och format
    • Ineffektiva eller dåligt ledda möten kan leda till att diskussioner fastnar eller att vissa deltagare dominerar samtalet eller att fokusen är att förstärka redan fastställd agenda eller policy
    • Seminarier där deltagarna inte får bidra eller där formatet är alltför passivt kan också minska engagemanget.
  7. Fokus på yta framför innehåll
    • Plattformar som LinkedIn bidrar ibland till en kultur där synlighet är viktigare än substans.
    • Seminarier och möten blir till PR-aktiviteter snarare än tillfällen för kunskapsdelning eller problemlösning.

Hur kan vi förbättra möten och seminarier?

  1. Tydliga mål och förväntningar
    • Definiera syftet med mötet: Är det att fatta beslut, lösa ett problem, sprida kunskap eller nätverka?
    • Kommunicera tydligt vad som förväntas av deltagarna både före och under mötet.
  2. Skapa värde för deltagarna
    • Bygg agendan kring konkreta problem eller ämnen som är relevanta för deltagarna.
    • Inkludera interaktiva moment som workshops, diskussioner eller brainstorming.
  3. Minska frekvensen och öka kvaliteten
    • Utmana om ett möte eller seminarium verkligen behövs. Kan syftet uppnås med andra metoder, som en rapport, ett mejl eller en mindre arbetsgrupp?
  4. Effektiv facilitering
    • Använd en skicklig facilitator som kan hålla mötet fokuserat och säkerställa att alla röster blir hörda.
  5. Fokus på uppföljning och resultat
    • Dokumentera beslut, insikter och nästa steg tydligt.
    • Följ upp efter seminariet eller mötet för att säkerställa att det leder till konkreta åtgärder.
  6. Utvärdera och iterera
    • Efter varje möte eller seminarium, be om feedback och lär av det inför nästa gång.
    • Analysera om seminariets mål uppnåddes och vilka delar som kan förbättras.

Möten och seminarier kan bli meningsfulla om de planeras och genomförs med tydliga mål, relevanta format och konkret uppföljning. Utmaningen ligger i att bryta vanan av möteskultur för syns skull och istället skapa strukturer som prioriterar substans och faktisk påverkan



Hur ska en 10 åring jobbar fram till 2024 när många är redan utbrända

Utbildningspolitik Posted on ons, december 04, 2024 14:52

Jag såg en annonce i tunnelbanna att många ungdomar slutar med idrott på Grund av stress och prestationsågnest. Men lika många är ju skoltrötta och tror inte längre på sig själva – där finns inte några ”kampanjer”.

Psykisk ohälsa och skoltrötthet är viktiga och ökande problem bland ungdomar i Sverige. Enligt statistik från Folkhälsomyndigheten och Skolverket har en betydande andel elever rapporterat symtom som stress, oro och nedstämdhet, vilket kan leda till skoltrötthet och sämre skolprestationer. Här är några centrala aspekter kring ämnet:

1. Förekomst av psykisk ohälsa

  • Psykisk ohälsa, särskilt i form av ångest och depression, har ökat bland barn och ungdomar under de senaste decennierna.
  • Fler flickor än pojkar rapporterar psykiska besvär, ofta kopplat till höga krav i skolan och sociala medier.
  • Ungdomar i högstadiet och gymnasiet är särskilt utsatta.

2. Skoltrötthet och prestation

  • Skoltrötthet innebär bristande motivation och engagemang i skolarbetet, ofta orsakad av stress, utbrändhet eller psykisk ohälsa.
  • Långa skoldagar, press att prestera och oro för framtiden kan bidra till skoltrötthet.
  • Elever som upplever skoltrötthet löper ökad risk för skolavhopp och framtida problem med arbetsliv och hälsa.

3. Orsaker till problemen

  • Stress och prestationskrav: Många ungdomar känner press från både skola och hem att lyckas.
  • Bristande stöd: En del elever upplever att de inte får tillräckligt med stöd från lärare och elevhälsa.
  • Sociala medier: Ökat användande av sociala medier har kopplats till ökad psykisk ohälsa, delvis på grund av jämförelser och brist på vila.
  • Jämnförelse mellan varandra – man jämtför sig redan på förskolan med andra barn – och har inte förståelse att vi är individer som har olika utvecklingskurvor
  • Skolan system – Vi är individer med olika utvecklingskurvor men skolans system är byggd för ”One size fits all” – och följer man inte mallen så är men ”speciellt”.

4. Konsekvenser

  • Försämrad skolgång och lägre betyg.
  • Ökad risk för psykiska och fysiska hälsoproblem på lång sikt.
  • Svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, genom man ser sig misslyckad
  • Självförtroende genom att man ” inte passade i mallen från systemet”.

5. Åtgärder och lösningar

  • Stärkta resurser i skolan: Utökad tillgång till skolkuratorer, psykologer och specialpedagoger.
  • Fokus på elevhälsa: Skolor arbetar alltmer med att förebygga stress genom välmåendeprogram och ökat samarbete mellan lärare och elevhälsa.
  • Anpassade krav: Att individualisera undervisningen och skolsystemet kan minska känslan av överväldigande krav.
  • Främja balans: Föräldrar, lärare och samhälle kan hjälpa ungdomar att hitta balans mellan studier, fritid och vila.

Data från Folkhälsomyndigheten visar att psykisk ohälsa bland barn och unga har ökat över tid i Sverige. Exempelvis har psykosomatiska besvär (som sömnproblem, stress och oro) ökat bland både pojkar och flickor sedan 1980-talet. Andelen tonåringar som upplever stress över skolarbetet har också stigit kraftigt, särskilt bland flickor. År 2013/14 uppgav 60 % av 15-åriga flickor att de kände sig stressade av skolan, en ökning jämfört med tidigare decennier​

Grafiska analyser i Folkhälsomyndighetens rapporter visar att ökningen är mer markant bland flickor än pojkar. Dessa förändringar kan kopplas till flera faktorer, som ökade krav i skolan, förändrade sociala förväntningar och ökande medieanvändning​

Om du önskar specifika grafer eller visualiseringar över dessa trender kan de hittas i Folkhälsomyndighetens publikationer om psykisk hälsa och skolbarns hälsovanor, som redovisar detaljerad statistik och diagram över utvecklingen. Du kan läsa mer på deras webbplats htt´´tps://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2023/oktober/ny-statistikrapport-om-psykisk-halsa-sa-mar-sveriges-befolkning/).

Vi måste ändra systemet för utbildningsväsendet från grunden – från massproduktion enlig Taylorism eller Taylorsystemet är en lära om arbetsorganisationer där fokus är specialisering och centralisering, som ledde redan i fabrikerna till problem. Forskning har visat att många av de faktorer som taylorismen förespråkar är negativa för arbetarna och även företaget i det långa loppet. Det kan bland annat leda till skadlig stress, psykisk påfrestning, vantrivsel (med stor personalomsättning och därmed högre utbildningskostnader), bristande ansvar från arbetarna för produktiviteten och kvaliteten.

Samma ser vi nu i skolans värld – kanske dags för en annan modell som bygger kanske på TOYOTA WAY

– att vi ständigt söker förbättring genom att utmana våra invanda föreställningar och möta varje utmaning med kreativitet och mod och tar hänsyn till individen.

– att vi respekterar både våra kolleger och andra för vad de åstadkommer och vilka de är och var det befinner sig. Och lyfta varje individ från där den befinner sig. . Vi ska skapa en mångfaldig och hållbar elevgrupp som speglar samhället och vår skiftande underlag av olika personligheter.



« FöregåendeNästa »