Nu är det återigen dags för gymnasieval, en utmaning skapad av vuxna för ungdomar på väg in i vuxenlivet. I denna ålder möter många personliga utmaningar – att hitta sig själva och bli vuxna i ett samhälle som blir allt mer diffust och osäkert. Företag ropar efter arbetskraft och vill, tillsammans med staten, nästan tvinga dig att välja ett yrkesprogram för att upprätthålla sin produktion och tillväxt enligt marknadsekonomin. Som 16-åring vet du knappt vem du är, och nu ska du göra ett val som påverkar de närmaste åren, kanske till och med hela ditt liv. Alla branscher tävlar med varandra med sina prognoser och erbjudanden – yrkesprogrammen tror att tävlingar är det ultimata, men det har haft motsatt effekt de senaste tio åren. Vem kan man lita på när alla lovar guld och gröna skogar men inte visar upp viktiga parametrar som branschernas värdegrund, löneutveckling, arbetsmiljö, förväntad livslängd (slitage på kroppen), ledarskap, arbetsförhållanden och utvecklingsmöjligheter… se tidigare blogginlägg.
Jag blir glad när jag ser marknadsföringen för våra certifierade utbildningar, där äkta lokala och regionala företag deltar och delar sina ärliga berättelser om möjligheter och även utmaningar, samt visar att utbildningen är ett samarbete mellan skolan, lärarna och representanter för den lokala branschen.
Gymnasieskolans uppdrag enligt GY 11 är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för eleverna att tillägna sig och utveckla dessa kunskaper. Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande individer som aktivt deltar i och bidrar till yrkes- och samhällslivet. Den ska även bidra till elevernas allsidiga utveckling.
Skolans uppgift är att förmedla och förankra grundläggande värden, främja elevernas lärande och förbereda dem för arbete och deltagande i samhället. Skolan ska förmedla beständiga kunskaper som bygger på grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Eleverna ska kunna navigera och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt. Det är viktigt att de kan finna, tillägna sig och använda ny kunskap. Eleverna ska öva på att tänka kritiskt, granska information och förhållanden och förstå konsekvenserna av olika alternativ, vilket närmar dem till ett vetenskapligt förhållningssätt och arbetsmetod.
Skolor bör aktivt främja jämställdhet och förmedla lika rättigheter, möjligheter och ansvar för både kvinnor och män. Eleverna ska genom undervisningen få kunskap om könsroller och dess inverkan på livsval och förhållanden. Detta bidrar till elevernas förmåga att kritiskt analysera normer, värderingar och strukturer som kan begränsa individers makt över samhället och deras egna liv.
Det är skolans ansvar att regelbundet integrera frågor om sexualitet, samtycke och relationer i utbildningen. Detta ska stödja elevernas hälsa och välbefinnande och stärka deras förmåga att göra medvetna val. Skolan ska också hjälpa eleverna att förstå sina egna och andras rättigheter och betydelsen av samtycke i sexuella relationer. Utbildningen bör kritiskt granska maktstrukturer relaterade till kön, samt hedersrelaterat våld och förtryck. Eleverna bör även uppmuntras att kritiskt reflektera över hur relationer och sexualitet presenteras i olika medier, inklusive pornografi.
Studierna syftar till att stärka elevernas grund för kontinuerligt lärande. Arbetslivets förändringar, digitalisering, teknisk utveckling, internationalisering och miljöfrågornas komplexitet kräver nya kunskaper och arbetssätt. Skolan bör främja elevernas kreativitet, nyfikenhet, självförtroende och deras förmåga att omsätta idéer i praktiken samt lösa problem. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla initiativförmåga, ansvarstagande och förmågan att arbeta självständigt och i grupp. Skolan bör också främja kunskaper och attityder som gynnar entreprenörskap, företagsamhet och innovativt tänkande, vilket kan öka elevernas framtida arbetsmöjligheter. I en digitaliserad värld är det viktigt att skolan bidrar till elevernas digitala kompetens och förståelse för digitaliseringens inverkan på individen och samhället.. Varje elev bör få möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik samt att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till den. Detta innebär att kunna se möjligheter, förstå risker och värdera information. Kunskaper och förhållningssätt som är kopplade till digital kompetens, entreprenörskap och innovationstänkande är avgörande för elevernas förmåga att fungera i arbetslivet, samhället och vidare studier. Skolan bör också främja elevernas kommunikativa och sociala kompetens, samt vara uppmärksam på frågor om hälsa, livsstil och konsumtion. Dessutom bör skolan ge eleverna möjligheter att regelbundet utöva fysisk aktivitet.
Utvecklingen inom arbetslivet kräver gränsöverskridande samarbeten mellan olika yrkesområden och medvetenhet om både egen och andras kompetens. Detta leder i sin tur till krav på förändrade arbetsmetoder och organisationsstrukturer i skolan.
Det etiska perspektivet är viktigt för många frågor som diskuteras i utbildningen. Undervisningen i olika ämnen bör inkludera detta perspektiv för att ge en grund och främja elevernas förmåga till personliga ställningstaganden och ansvarsfullt beteende mot sig själva och andra.
Miljöperspektivet i undervisningen bör ge eleverna insikter som gör att de kan bidra till att förhindra skadlig miljöpåverkan och utveckla ett personligt förhållningssätt till omfattande och globala miljöfrågor. Undervisningen bör också belysa hur samhällets funktioner och vårt levnadssätt kan anpassas för en hållbar utveckling.
Ett internationellt perspektiv är avgörande för att förstå den egna verkligheten inom en global ram och för att bygga internationell solidaritet. Utbildning i olika ämnen bör ge eleverna insikter om Europeiska unionen och dess roll för Sverige, samt förbereda dem för ett samhälle med ökande gränsöverskridande kontakter. Det internationella perspektivet bör även främja utvecklingen av elevernas uppskattning för kulturell mångfald i landet.
Det historiska perspektivet i utbildningen bör fördjupa elevernas förståelse för nutiden och förbereda dem för framtiden. Utbildningen bör även främja en förståelse för kunskapens relativitet och förmågan till flexibelt tänkande.
Mycket av det som eleverna ska lära sig på gymnasiet bör redan vara känt av 16-åringar när de gör sitt programval, så att de kan göra ett medvetet val. För närvarande baseras valet ofta på sociala och kulturella faktorer, påverkat av föräldrar, vänner eller andra närstående. Studie- och yrkesvägledningen bör hjälpa till med detta och vara opartisk, samt stödja ungdomarna i deras val utan att påverka dem.
Ungdomsarbetslösheten är mycket låg i Sverige för de som har avslutat gymnasiet, så ungdomar lyckas ofta med sina val, särskilt om de håller alla dörrar öppna. De flesta är motiverade i gymnasiet och har roligt – man är trots allt ung bara en gång i livet.
Arbetsmarknaden kräver arbetskraft, och det är inte tillräckligt att endast 30 % av eleverna väljer ett yrkesprogram för att förse företagen med arbetskraft – i OECD-länderna är snittet 26 %, och i Japan endast 13 %. Utbildningarnas huvuduppgift är att förse arbetsmarknaden med arbetskraft, men arbete är inte allt i livet. Idag krävs det mer för att man ska välja ett yrke eller en anställning, vilket är positivt.
För att möta dessa behov bör förändringar övervägas – exempelvis att alla elever går ett grundläggande gymnasium i tre år med möjlighet till högskolebehörighet. De som önskar kan efter två år välja specifika inriktningar, men det bör även vara möjligt efter tre år. Genom att företag erbjuder sommarjobb kan de marknadsföra sina branscher inför elevernas val av inriktning. Vid 18 eller 19 års ålder blir valet mer medvetet, och eleverna kan lättare ta till sig alla möjligheter. Detta kan också innebära lägre kostnader för kommunerna. Ärligt talat, får man ett jobb inom ekonomi eller juridik efter att ha studerat på Ekonomiprogrammet? Och vad leder inriktningarna på Samhällsprogrammet till?
För er som efterfrågar LÄRLINGSprogram, se på Tyskland och Schweiz som har stora problem med att ingen söker. Det beror på samma orsaker som i Sverige, men där väljer många idag att läsa till ett yrke via lärlingsvägen efter att ha erhållit högskolebehörighet/Abitur. Där är utbildningstiden endast 15 månader istället för 36, och detta sker med lön. Det är företagen själva som arrangerar detta, utanför det formella skolsystemet.
