Creative-Cuisine

Bostadsbyggandet kommer
att minska

Bostadsbristen i Sverige ökar
och byggandet halveras under 2019 enligt prognoserna. En del hävdar i
debatten att problemet är hyresregleringen. Det är dock
inte självklart.

Genom systemet med
presumtionshyror har vi i praktiken marknadshyra för nybyggda
lägenheter. I Stockholms innerstad är hyran för en nybyggd trea
16.000 i månaden.

Amorteringskraven i kombination med de ökade kraven på bankerna att ha
säkerhet för sina lån har också lett till mindre efterfrågan på
bostadsrätter, vilket minskar byggandet.

Fri hyressättning skulle öka rörligheten på bostadsmarknaden. Men det
skulle bero på att familjer som inte vill flytta tvingas göra det.
Problemet idag är att många som vill flytta inte har råd: Om man bor i en
förortsvilla och – t ex sedan barnen lämnat – vill flytta till en
liten bostadsrättslägenhet innebär reaskatten att man inte har råd att
köpa den. Det anständigaste för rörligheten är att
minska flyttskatten.

När det gäller byggandet av hyresrätter är systemet idag felaktigt. Dels
innebär bristen på förutsättningar för konkurrens att vi har ett
oligopol, vilket gör att Sverige – enligt EU:s statistik – bygger dyrast i
Europa. Lösningen är inte att vi som idag ger statliga subventioner
till privata bostadsbolag. Byråkratiseringen innebär att det inte
sällan tar 10 år från markanvisning till färdigbyggt. Eftersom ett
bygge alltid är starkt belånat är incitamentet att efter tio år
få tillbaka pengarna. Därför säljer man oftast till bostadsrätt. Och
med amorteringskraven och prognosen om ökade räntor har priserna på
bostadsrätter gått ner och därmed minskar byggandet.

Varje kommun har sina egna regler för bostadsbyggande. Grannkommuner kan t
ex ha olika klimatregler. Det gör att vi inte har en enda byggmarknad
utan 290. Därför drar sig småföretag och utländska företag för att
engagera sig. Jag satt – tillsammans med Göran Persson och Agneta
Dreber – för några år sedan i privata Nybyggarkommissionen. Vi föreslog
att Sverige skulle ha samma byggregler över hela landet så att vi blev
en marknad och därmed skulle få en kostnadspressande konkurrens.

Ekonomiska kriser stimulerar extremism

Det mesta talar för att det kommer en ny
ekonomisk kris inom några år.
https://www.fplus.se/borg-varnar-ny-finansiell-hardsmalta-pa-vag/a/On9p31

Vad som blir den utlösande händelsen vet vi inte.
Dock innebär de ökande skulderna både för stater och individer i hela
västvärlden att smällen kan bli stor. Liksom att Donald Trumps
avregleringar av banksystemet gör att skyddet minskat.

En av USA:s mest legendariska finansmän, Jim
Rogers, intervjuades nyligen om just risken för en kommande finanskris:
http://www.businessinsider.com/jim-rogers-worst-crash-lifetime-coming-2017-6

En politisk aspekt på detta är också bekymmersam.
Depressionen 1929 var en viktig orsak till
nazisternas frammarsch. Att nazisterna i så hög grad fick stöd av
väljare som tidigare röstat på mittenpartier, liberaler
och socialdemokrater berodde till stor del på att Weimarrepubliken
misslyckats med att hanterera ekonomin. Partierna splittrades och
några handlingskraftiga regeringar kunde inte etableras. Misstron mot de
etablerade politiker växte.

Det som skedde i Tyskland på 30-talet var inte
unikt. Det speglas i den stora ekonomiska krisen 2008,
den största sedan 1929. Som den främste forskaren kring den
europeiska populismen, Cas Mudde, skrivit var de väljare som mest
påverkades av 2008 års nedgång mest benägna att rösta på de auktoritära
och nationalistiska partierna. Den gav skjuts åt partier som Le Pens
Front National, italienska Lega Nord, norska Fremskrittspartiet,
finska Sannfinländarna, Gert Wilders holländska Frihetspartiet. Också
Brexit kan härledas till väljare som förlorat av finanskrisen.

Sveriges välskötta ekonomi gjorde att vi då
klarade oss bättre än de flesta europeiska länder. Tyvärr
innebär lågräntepolitiken att möjligheterna att möta nästa svåra tid
med ekonomiska stimulanser är små.
Källa Olle Westberg

Visst är det underbart med New Public Management i skolan.

Det finns ju olika styrsystem – det senaste 15 åren förordar många konsulter att man ska effektivisera och kvalitetssäkra utbildningsverksamhet – det räcker inte längre med systematisk kvalitetsarbete i syfte för att höja eleverna måluppfyllelse – nej nu ska industriella processer utvecklar skolan. Även vård och omsorg influeras av dessa ideer – självklart är det bra och viktig när man bygger bilar eller flytta väskor på Arlanda – men inom skola, vård och omsorg handlar det om människor som är olika och har olika behov och befinner i olika stadier av sin utveckling. Och självklar är det viktig att använda resurserna effektiv och rätt – ingen snack om detta ……..Men vad gör man
Det första vad man brukar göra att förbättrar styrsystemen – verksamheten ska ju styras och mindre tänka själva – men även kontrolleras. Borta är allt tillit ….att professionerna gör sitt jobb.

I praktiken innebär det en förvaltningen ( man får ju inte mera pengar) – tar bort folk som tidigare stödde verksamheterna – skolorna – skolutvecklare, controllers, ekonomiehandläggare(Rektorerna kan göra detta nu själva och behöver det hjälp kan det bekostas av deras egen budget.) Detta skapar ju utrymme för att utvecklar stabsfunktioner. För att utvecklar styrsystemet behöver man ju en egen ”stab” – det räcker inte längre att anlita den lilla kommunens samlade resurser. I staben ingår en egen IT chef, Service-Support Chef, Elevhälsochef, Fastighetsansvarig, Ekonomichef, Marknadschef, Kontorschef, HR-Chef, Kostchef och diverse enhetschefer. Det kostar och jag undrar om politiker har koll – att en förvaltning i en liten kommun har en lika stor lednings – chefgrupp som en kommundirektör…… Alla dessa chefer producerar ju egna uppgifter som verksamheterna(skolorna) ska följer och implementerar – samtidigt som det ska effektivisera och skära ner kostnader. Lärarna ska undervisar mera………

Det finns många duktiga effektiva fristående skolföretag som effektiv hanterar sina kostnader, där särskild lokaler och OH kostnader (förvaltningskostnader är laga).