Creative-Cuisine

Socialkonstruktionismen som har vuxit fram under de senaste femtio åren, innebär delvis en förändrad verklighetsyn, kunskapsyn och människosyn (Burr, 2003). Utifrån en socialkonstruktionistisk verklighetsyn ses person och verklighet som oupplösligt förenade. Detta antagande motsätter sig en dualistiskt verklighetsyn som bygger på att verklighet och person existerar oberoende av varandra (Tegner, 2006). Kunskapssynen som uttrycks betonar att verkligheten är socialt konstruerad ( inom en organisation med en etablerad kultur och uppfattning av nuläget#. Detta kan innebära ett skifte från att ha sett kunskap och beteende som individuellt producerad, till att se kunskap och beteende som socialt producerad inom en grupp (Tegner, 2006).

Enligt den symboliska interaktionismen tolkar individer sina erfarenheter utifrån den situation i vilken de befinner sig. Teorin utgår från ett socialkonstruktivistiskt synsätt, vilket innebär att människor konstruerar sin uppfattning om verkligheten, om sig själva och andra människor, via sin sociala omgivning – tex. en arbetsplats. Människans handlande utgår varken från inre faktorer, som instinkt och drift, eller från yttre faktorer som kulturella normer och sociala strukturer. Sociala handlingar är i stället ett resultat av individuella reflektioner och tolkningar av innebörder som uppstår i det sociala samspelet speciellt på en arbetsplats (Burr, 2003). Det sociala livet på en arbetsplats definieras enligt symbolisk interaktionism, som en oupphörlig process, i vilken individen tolkar sin omgivning och handlar utifrån denna tolkning.

Identiteten inom det egna yrket kan därför sägas våra format ur ett socialt och språkligt ursprung (Polanyi, 1967). Det gäller alla yrken och professioner

Vår förståelse av ett yrkesområde är inte en ”objektiv realitet” eller ”sanning”, utan växer fram via umgänget med människor och arbetskamrater. Vi invigs i en värld där kategorier, synsätt och värdegrund redan existerar. Begripliggörandet möjliggörs genom ett språk som finns tillgängligt på arbetsplatsen. Inom socialkonstruktionismen ses yrkesspråket, som något mycket mer än bara ett verktyg att uttrycka sig med. Med hjälp av språket konstruerar människor världen, sig själva och andra. Språkanvändningen kan därför ses som en form av medveten handling. Att språket skapar världen, innebär då även att subjektet skapas i språket. Hur man upplever sig själva och andra är starkt beroende av tongivande språkliga kategorier och grupperingar(ibid).

I samspelet mellan arbetskolleger formas och utvecklas gemensamma föreställningar och meningssammanhang. Dessa symboler förstärks särskild i hantverksyrken via ”mästarläran”, som dessutom bygger upp en praxisgemenskap(Lave & Wenger, 1998) i vilken mänskliga handlingar och mänsklig kommunikation får sina sociala innebörder.

Är det den kollektiva kulturen som bildar självuppfattningen som är hinder för förändring och utveckling ? Textdelar är hämtad från mitt Magisterarbete

Demokratin och den moderna vetenskapen har gemensamma filosofiska rötter i upplysningstraditionens uppror mot gamla mönster och auktoriteter. Vetenskapen söker erbjuda dels den i dag bästa tillgängliga kunskap, dels metoder att förbättra denna så att vi i efterhand vet allt bättre. Vetenskapen är en mänsklig aktivitet, och den är underkastad alla begränsningarna i den mänskliga fattningens – och föreställningsnivån.

Det är alltså tolkningsramarna eller förståelsen som styrs via sociala processer och strukturer, som också måste förändras för att kommunikationsverktygen ska kunna ”bita” och användas i utvecklingens syfte (March, & Ohlsson,1996).

En persons kunskaper, färdigheter och andra egenskaper, som används i utförandet av ett arbete föregås av och baseras på personens förståelse av sitt arbete. Genom vårt sätt att förstår vårt arbete, får genomförandet en specifik mening eller innebörd,som talar om vad det går ut på.

Jag hävdar att dess viktigaste funktion är att få oss att se på ett nytt sätt eller att bryta våra vanor. Det gäller för hur vi handlar, i vardagslivet i stort och i vårt arbete. Det mesta av allt tal om kompetensutveckling kan återföras på tanken om att vi måste lära om och lära nytt när de gamla och invanda rutinerna inte håller längre, främst beroende på tekniska och ekonomiska förändringar. Ännu mer generaliserat kan vi säga att kunskap är något vi ständigt är på väg mot att skaffa oss i en ständig process av att lära oss nytt. Ett kännetecken på vetenskaplig verksamhet är att framställa ny kunskap eller att ställa gammal kunskap i ett nytt perspektiv. För detta krävs särskilda kvalifikationer och långvarig skolning. Ett kännetecken på producerande och skapande verksamhet är att framställa nya produkter eller att förändra de gamla. För det krävs andra kvalifikationer och erfarenhet för att vinna skicklighet. Ett kännetecken för att kunna bidra till ett bättre mänskligt liv är att skaffa sig eller besitter ett gott omdöme.

Kunskapen uttrycks genom att man ”vet vad man gör”, att man handlar avsiktligt. Det gäller aktiviteter som idrott, konst, hantverk och färdigheter utvecklade inom olika yrken. av ett växelspel mellan iakttagelser och impulser å ena sidan och reflexion och funderingar å andra sidan.

En vetenskaplig förhållningssätt behöver inte innebära att vetenskapen i sig själv innehåller det värderingar som bidrar till att driva fram utvecklingen i branschen. Den påverkar vår världsbild och i längre perspektiv, medverkar den att kraftig underminera gamla värderingar och bidrar därmed att nya värderingar bildas, som är speciellt viktigt i hantverksyrken som domineras av olika genusgrupper, som oftast bygger på hierarkier.

När jag kopplar praktiska händelser till teorin, indikerar att de sätt som individen relaterar sig själv till omvärlden, styr vilken kvalitativ förståelse för arbetet som är möjlig för individen att ha. Ju komplexare självorientering – ju fler saker en individ förmår att reflektera över från olika perspektiv – ju större möjlighet finns det att förstå sitt egen agerade, på ett sådant sätt att det blir möjligt att driva kontinuerliga utvecklingsprocesser inom olika branscher.

Inledningsvis nämndes Bergsmannen Johan August Brinell som ett exampel på kombinationsbaserad kompetens hos en och samma person för att utveckla en bransch..

Ett systematiskt utnyttjande av vetenskaplig och praktisk kunskap, föder nya idéer för att åstadkomma nya produkter eller väsentliga förbättringar av redan existerande antaganden kallas utvecklingsarbete.

” Endast om det olika principerna – namn, defintioner, åskådningar och varsebildningar – prövas och nötes mot varandra under mödosamt arbete och reflektion, endast då strålar insikt och förnuft fram i varje fall och når den för människor högsta möjliga kraft och främjar utveckling.

Paniken sprider sig på vissa håll när algoritmerna nu
tar över också tjänstemännens uppgifter.

– Tanken på “jobs for life” håller på och försvinner,
alltså det är inte längre så att du blir något och håller på med det resten av
ditt liv ända fram till pensionen, säger han.

Vi ser att motsvarande utveckling nu sker i hela
branscher och för hela yrkesroller. Under 2000-talet har vi bland annat sett
bankerna, musikindustrin, resebranschen och medierna gå igenom enorma
förändringar i och med digitaliseringen.

– Under 2019 får vi se mera av samma. Vi har en
tendens att överskatta förändringen på kort sikt men underskatta den på längre
sikt. Teknikskiften kommer inte så snabbt som vi tror, men när de kommer är det
på allvar, säger han.

Vilka jobb står i tur nu att automatiseras?

– Jobb som innehåller en stor grad av upprepning och
där resultatet är ganska förutsägbart sitter illa till. Bankerna är ett
typexempel, innan ett lån beviljas kan du räkna med att femton algoritmer först
går igenom din ansökan. Människan sköter sedan bara själva slutklämmen och ser
till att du behandlas bra som kund, säger Blomqvist.

Når digitaliseringen nu alltså fler så kallade
kognitiva jobb?

– Det är inte längre bara låglönejobben i
tjänstebranschen som nu är utmanade utan också till exempel jurister och
revisorer. Mycket av det som en advokatbyrå gör i dag kan lika väl skötas av en
algoritm för en billigare peng,

De flexibla arbetssätten slår igenom

– Alla branscher och sektorer påverkas av
digitaliseringen och automatiseringen på ett eller annat sätt. Digitaliseringen
leder till transformationer i många företag och då behöver man tillgång till
kompetens för att genomföra den här förändringen. En del av de här behoven är
tillfälliga när mycket nu sker i projektform. Det betyder att vi får se mera av
behov som är av en tillfällig karaktär

Man ser att behoven också blir mer branschöverskridande
och att projekten blir mera tvärfunktionella. Det här ökar efterfrågan på
människor som kan jobba, driva och leda den här typen av förändringar.

– Om man till exempel ser på den amerikanska
arbetsmarknaden, och givet att trenderna fortsätter, så kommer mer än hälften
av arbetskraften där att vara frilansare och ha tillfälliga anställningar år
2027. Det här gäller också på den exekutiva nivån. Det är en jättestor
omställning och den här trenden är på stark frammarsch.

Krav på ett nytt ledarskap.

Förändringen berör alla nivåer och roller i en
organisation. Och den här utvecklingen leder till att det nu krävs nya saker av
en chef.

– Ledarskapet i morgon kommer att handla mycket mera
om att skapa tillsammans, att vara coachande, att skapa engagemang och att
uppmuntra ett kunskapsdelande.

Kraven på att jobba i projekt och att leda projekt
blir också avgörande anser hon. Och projekten handlar alltmer om att
transformera jobb och organisationer i och med digitaliseringen.

Teknikutvecklingen påverkar inte bara själva
arbetsuppgifterna utan också sätten vi jobbar på.

Hon ser att den fysiska arbetsplatsens betydelse
minskar i den flexibla arbetsvärlden. Vi kan börja jobba mera flexibelt också
vad gäller tid och rum.

– Vi måste också förbinda oss till ett livslångt
lärande. Den kompetens jag har i dag kommer inte att vara exakt den kompetens
som behövs imorgon. Du kanske jobbar i en viss bransch idag, men du kan
återanvända den kunskapen i en annan bransch imorgon. Kompetensmobiliteten ökar
och det tror jag skapar ett roligare arbetsliv. Arbetslivet kommer som helhet
att utvecklas på ett positivt sätt via det.

Paniken sprider sig bland
vitskjortorna

Experterna är överens om att det är digitaliseringen
som nu driver de flesta förändringarna som vi ser i arbetslivet. Alla tror också på allt snabbare kompetensväxlingar,
något som jag påpekad i flera år och där utbildningssystemet eller systemen för
kompetensväxlingen ligger långt efter.

– Hamnarna är ett bra exempel. Stuveriarbetarna och de
som flyttar på stora containrar går nu igenom en stor förändring. Tidigare var
det ett prestigejobb att vara kranförare i en hamn. Det krävdes stor precision
och det var riskfyllt. När man ser på stora hamnar i dag, till exempel i
Rotterdam, så är arbetet långt automatiserat. Det är självkörande fordon och
robotar som styr hur man lastar och lossar fartyg i dag, säger han.

Hur påverkar det här kompetensbehovet?

– Nu är det inte längre en 55-årig gubbe som är en
fena på att köra kranbil som gäller. Nu kan det istället vara en 24-årig tjej
som är en hejare på att spela playstation och att hålla många bollar i luften
samtidigt som styr, Ralf
Blomqvist bedömer att de jobb som kräver en social kompetens och de jobb som
innehåller mänskliga interaktioner har en större chans att bestå.

Men
de flesta branscher ruskas nu om av den digitala transformationen.

Förändringen
kan vara snabb och överraskande.

–
Lite förenklat kan jag säga att det är panik på vissa håll nu. Den industriella
revolutionen eliminerade stora delar av kroppsarbetet. Men nu kommer
revolutionen och slår undan benen på den stora mellanklassen. Det är vi,
tjänstemännen med vit skjorta som nu hotas. Och då blir paniken desto större.

Input
till texten är hämtad från Jens Berg som har deltagit i en stor konferens i Finland
och sändningar som publiceras på svenska .yle.fi