Paniken sprider sig på vissa håll när algoritmerna nu
tar över också tjänstemännens uppgifter.

– Tanken på “jobs for life” håller på och försvinner,
alltså det är inte längre så att du blir något och håller på med det resten av
ditt liv ända fram till pensionen, säger han.

Vi ser att motsvarande utveckling nu sker i hela
branscher och för hela yrkesroller. Under 2000-talet har vi bland annat sett
bankerna, musikindustrin, resebranschen och medierna gå igenom enorma
förändringar i och med digitaliseringen.

– Under 2019 får vi se mera av samma. Vi har en
tendens att överskatta förändringen på kort sikt men underskatta den på längre
sikt. Teknikskiften kommer inte så snabbt som vi tror, men när de kommer är det
på allvar, säger han.

Vilka jobb står i tur nu att automatiseras?

– Jobb som innehåller en stor grad av upprepning och
där resultatet är ganska förutsägbart sitter illa till. Bankerna är ett
typexempel, innan ett lån beviljas kan du räkna med att femton algoritmer först
går igenom din ansökan. Människan sköter sedan bara själva slutklämmen och ser
till att du behandlas bra som kund, säger Blomqvist.

Når digitaliseringen nu alltså fler så kallade
kognitiva jobb?

– Det är inte längre bara låglönejobben i
tjänstebranschen som nu är utmanade utan också till exempel jurister och
revisorer. Mycket av det som en advokatbyrå gör i dag kan lika väl skötas av en
algoritm för en billigare peng,

De flexibla arbetssätten slår igenom

– Alla branscher och sektorer påverkas av
digitaliseringen och automatiseringen på ett eller annat sätt. Digitaliseringen
leder till transformationer i många företag och då behöver man tillgång till
kompetens för att genomföra den här förändringen. En del av de här behoven är
tillfälliga när mycket nu sker i projektform. Det betyder att vi får se mera av
behov som är av en tillfällig karaktär

Man ser att behoven också blir mer branschöverskridande
och att projekten blir mera tvärfunktionella. Det här ökar efterfrågan på
människor som kan jobba, driva och leda den här typen av förändringar.

– Om man till exempel ser på den amerikanska
arbetsmarknaden, och givet att trenderna fortsätter, så kommer mer än hälften
av arbetskraften där att vara frilansare och ha tillfälliga anställningar år
2027. Det här gäller också på den exekutiva nivån. Det är en jättestor
omställning och den här trenden är på stark frammarsch.

Krav på ett nytt ledarskap.

Förändringen berör alla nivåer och roller i en
organisation. Och den här utvecklingen leder till att det nu krävs nya saker av
en chef.

– Ledarskapet i morgon kommer att handla mycket mera
om att skapa tillsammans, att vara coachande, att skapa engagemang och att
uppmuntra ett kunskapsdelande.

Kraven på att jobba i projekt och att leda projekt
blir också avgörande anser hon. Och projekten handlar alltmer om att
transformera jobb och organisationer i och med digitaliseringen.

Teknikutvecklingen påverkar inte bara själva
arbetsuppgifterna utan också sätten vi jobbar på.

Hon ser att den fysiska arbetsplatsens betydelse
minskar i den flexibla arbetsvärlden. Vi kan börja jobba mera flexibelt också
vad gäller tid och rum.

– Vi måste också förbinda oss till ett livslångt
lärande. Den kompetens jag har i dag kommer inte att vara exakt den kompetens
som behövs imorgon. Du kanske jobbar i en viss bransch idag, men du kan
återanvända den kunskapen i en annan bransch imorgon. Kompetensmobiliteten ökar
och det tror jag skapar ett roligare arbetsliv. Arbetslivet kommer som helhet
att utvecklas på ett positivt sätt via det.

Paniken sprider sig bland
vitskjortorna

Experterna är överens om att det är digitaliseringen
som nu driver de flesta förändringarna som vi ser i arbetslivet. Alla tror också på allt snabbare kompetensväxlingar,
något som jag påpekad i flera år och där utbildningssystemet eller systemen för
kompetensväxlingen ligger långt efter.

– Hamnarna är ett bra exempel. Stuveriarbetarna och de
som flyttar på stora containrar går nu igenom en stor förändring. Tidigare var
det ett prestigejobb att vara kranförare i en hamn. Det krävdes stor precision
och det var riskfyllt. När man ser på stora hamnar i dag, till exempel i
Rotterdam, så är arbetet långt automatiserat. Det är självkörande fordon och
robotar som styr hur man lastar och lossar fartyg i dag, säger han.

Hur påverkar det här kompetensbehovet?

– Nu är det inte längre en 55-årig gubbe som är en
fena på att köra kranbil som gäller. Nu kan det istället vara en 24-årig tjej
som är en hejare på att spela playstation och att hålla många bollar i luften
samtidigt som styr, Ralf
Blomqvist bedömer att de jobb som kräver en social kompetens och de jobb som
innehåller mänskliga interaktioner har en större chans att bestå.

Men
de flesta branscher ruskas nu om av den digitala transformationen.

Förändringen
kan vara snabb och överraskande.

–
Lite förenklat kan jag säga att det är panik på vissa håll nu. Den industriella
revolutionen eliminerade stora delar av kroppsarbetet. Men nu kommer
revolutionen och slår undan benen på den stora mellanklassen. Det är vi,
tjänstemännen med vit skjorta som nu hotas. Och då blir paniken desto större.

Input
till texten är hämtad från Jens Berg som har deltagit i en stor konferens i Finland
och sändningar som publiceras på svenska .yle.fi