Creative-Cuisine

Mordförsök på Europas Vin.

En dansk kvinna hotar Europas Vinkultur.

Vad hittar vi i skrivbordslådorna hos EU – det är värre än vi tror mina vinvänner.Läs här en redovisning av EU- technokraters planer som ligger i ladan i Bryssel

Behöver TV- kockar vara bra kockar ?

Jag lyfter upp ett uttalande av Århundrets kock Eckart Witzgmann – även Gästprofessor på Restauranghögskolan i Grythyttan som han gav i tysk TV den 15.11.2007. För ytligt och enkelt arbetar TV kockar. Nackdelen att allt måste går snabbt, snabbt och ännu fortare. Bilden av kocken som hantverkare blir mer, att man bör vara en Entertainer och Lekledare. TVn förmedlar bara den enkla och bekymmersfrita delan av ett hantverksyrke. Sedan skapar det inte någon trovärdighet, att produktplacering och sponsring bestämmer matsedeln – vissa produkter måste användas. Det blir inte matlagning det blir produktreklam. Men visst det blir ett Köksfeber hos människan – men slutligen förändrar TV-tittare inte sina matvanor. Har man mediamakten som en TV- kock har ,bör man kritisk granska produkterna – dess relevans för hälsa, omvärld och miljö. Men bör även skapar ett mervärde genom attraherar TV-tittare att inte bara ”tittar på Mat” utan även själva lagar mat. Att skapa lust till mat och vin ,och även förmedlar matkulturvärden bör vara – den viktigsta ingrediensen och krydda som kocken använder. Där behövs en riktigt kock och inte en som kallar sig kock – bara fö han kan sätter på spisen – även om detta kan våra ett bekymmer i Designköken i TV

Äntligen Vad betyder begreppet ”molekulär Gastronomi eller molekulär köket ? Resultat sammanställdes efter ett mailintervju med Herve This, Thomas Viglis, Juan Aamador , Willie Dufresne, Nicolas Kurti. Begreppet , skapades först av Herve This ( College de France) och betyder två olika saker. Det just därför blir det en del skillnader i uppfattningen över syfte och mal av området.

1. Den första förklaringen är – att det har varit målet av Herve This att skapa ett förståelse för de kemiska processer(molekulare), som är bakgrund och hemligheter i kokkonsten( ” the science of deliciousness”). Här handlar de till exempel om empirisk fakta som har sin förklaring i Kemi och Physik för att förklara tex samband mellan den vispade äggvitans egenskaper och dess betydelse för att få tillstånd en lyckad souffle. Tillsammans med den ungersk-engelsk forskare Nicolas Kurti, amerikanska Autoren Harold McGee, Tyske Physikerna Thomas Vilgis(Max Plank Institut för Polymforskning har Herve This lyckats att göra, denna grenen av vetenskap populär ,via böcker som är fokuserad på Kockkonsten.

2.Den andra förklaringen har ett annat syfte och mål, område kallas ”molekulär Kök eller Gastronomi. Här handlar det inte om, att förstår sig på Kemi och Physik, här handlar det om ,att bygger vidare på resultat av forskning och processer för att hittar ”nya” avantgardiska kockmetoder . De viktigsta byggstenar är Hydrokolloiede, Skum, Sphäror och Cryocooking. Där handlar inte om vetenskap iställe handlar de om att med vetenskapliga resultat som grund skapar en handverklig utveckling och nya metoder. Till denna utveckling har vetenskapen skapad nya hjälpmedel och förhållningssätt– oftast med hjälp av den processorienterade och resultatsstyrda livsmedelsindustrin. Världens mest främsta kockar inom detta område är Ferran Adria, Juan Amador, Heston Blumenthal och Wylie Dufresne. Dessa använder sig av resultat av forskningen och av industriella produkter för att skapa en ny maltidsupplevelser.

För att förklara vad forskarna gör ,lägger jag här till en fil som jag fick av Herve This – detta kan ses som en vetenskaplig forskningsrapport som lägger grunden för kockens förståelse och underlättar hans arbete för att tar fram nya matkomibinationer. Tack allihoppa att ni ställde upp på mina frågor – nu har jag äntligen koll.