Blog ImageBild: Elis Hoffman Under onsdagkvällen fanns sammanlagt tjugo kockar i köket redo att förverkliga huvudpersonens kreationer. Menyn bjöd en långsam vandring genom hans nyfranska matvärld. Här fanns influenserna från Asien i en kall soppa på Charentais-melon pepprad med koriander och kokos. Sydamerikas matarv blinkande han mot genom att fylla den lilla koppen med smörlent ostron och fransk Osetra-kaviar med små hala tapioka-“pärlor” – de kassavabaserade kulor som i dag läggs ibland annat vietnamesiskt bubbelté. Sina läroår på krogarna i New England påminde han om med sin kaxiga version av traktens matiga soppor, “chowders”: En stadig bit hummerrumpa med rökiga baconflingor, selleri ovan en urmild majsreduktion. Miljövänlig var knappast hans biffval – ett stycke skamlöst marmorerat Wagyu-kött influget från Chile – men amerikanskt bredbent i sitt sällskap av friterad märgpuck och blanka kantareller. För den som kan sina snut-tv-historia var förstås kvällens andra dessert, av tre, ett prov på Kellers humor: Kaffe och flottyrmunk. Här kompad av en våldsamt söt semifreddo med cappucinoklang. Möjligen var hans rökta stör med färskpotatis och dillkräm en bugning inför den skandinaviska sommarmaten. Annat vittnade om hans tidiga 1980-tal som kockrookie på en rad stjärnbelönade Pariskrogar: Périgord-tryffeln – skördad i det mest berömda av de franska distrikten – levern från Moulard-anka här respektlöst serverad med rispuffar som dekoration och bitmotstånd liksom duvbröstet med dess konfiterade lår och täta hasselnötssmör från norditalienska Piedmont-regionen. Vinlistan, med flaskor från både USA, Frankrike, Österrike(!), Portugal och Italien – stod F12 själva för.- Alla har skött sig exemplariskt. De är aldrig några problem med disciplinen i mina kök, folk gör det de ska och lyder mina instruktioner, men vi har ju kul samtidigt. Vi brukar säga att det är “fun games til somebody gets hurt”, tills någon gör bort sig.Hur kommer det sig att alla tjugo kockar som du jobbar med under gästspelet är män?- Det är en bra fråga. De kvinnor som jag jobbar med är i regel på bröd- och dessertsidan. Jag tror att de helt enkelt är väldigt få tjejer som skulle gilla att stå och stressa i timmar ihop med en bunt grabbar intill de här varma spisarna. Annars skulle rimligen fler söka sig till yrket. Här kommer Menyn