Blog Image

Creative-Cuisine

Demokratiskt, Faktabaserad, Oberoende

Denna Blogg är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Ifrågasättande, Kritisk, Faktabaserad och ej påverkad av Särintressen. Önskar påpekar att jag är inte anställd längre hos någon utan en fristående konsult.

Almedalen – från demokratisk mötesplats till särintressenas rosécirkus

Politik, Uncategorised Posted on ons, juni 25, 2025 13:14

Jag läste idag i #Expressen en intervju med klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari om varför hon flera gånger har valt bort Almedalsveckan. Hennes svar var tydligt:

”Jag har varit där många gånger och det är ju kul, men det är inte särskilt politiskt tycker jag. Det är mer fokus på olika särintressen och att dricka rosé.” Expressen

Det hon säger borde stämma till eftertanke. När en minister hellre vill möta människor som faktiskt arbetar med miljöomställning – på universitet, i skolor, i företag – än att åka till Visby och delta i vad som allt mer liknar en #branschmässa för #kommunikatörer, då säger det något viktigt. Respekt för Romina dina väljare kommer uppskatta detta.

För vad har egentligen hänt med Almedalen?

Det som en gång var tänkt som en öppen demokratisk arena, där medborgare kunde möta makthavare, har förvandlats till ett spel för gallerierna. Paneldebatter arrangeras av lobbyister och PR-byråer med färdigskrivna manus. Politiker blir gisslan i scheman styrda av särintressens agenda – inte väljarnas.

Vem lyssnar på väljarna?

Medan debattklimatet kokar i ett överbefolkat Visby och #roséglasen klirrar i kvällssolen, växer klyftorna mellan folk och folkvalda. Politiker förväntas ”vara där”, inte för att föra dialog med vanliga medborgare, utan för att synas i rätt sammanhang, med rätt kontakter, i rätt miljö.

Och vem betalar kalaset?
Jo, vi medborgare. Vi som är medlemmar i de organisationer som skickar delegationer, vi som betalar skatt till offentliga verksamheter som hyr tältplatser och marknadsför sig i Visby i juli.

När lobbyismen når menyn

Mitt i detta pågår en annan typ av påverkan, som syftar till restaurangbranschen. Branschorganisationen driver nu en linje där kravet på att restauranger ska servera mat för att få sälja alkohol ska tas bort.

Detta öppnar upp för att skapa ”dryckesställen” snarare än restauranger – något vi lämnade bakom oss för över ett sekel sedan. Det som riskerar att ske är att Almedalen för en utveckling där alkohol säljs utan någon som helst krav på mat, där dessa framtida ställer med särskilda avtal (med dryckesproducenter / / som ger payback utifrån sålda volymer ) konkurrerar ut etablerade seriösa krögare som kämpar om sin överlevnad.

#Restaurangkulturen vi byggt upp under decennier hotas – inte av brist på gäster, utan av politiska signaler och lobbyism från en bransch som vill sänka trösklarna. Och kanske är det ingen slump att detta lyfts just i samband med #Almedalen – där mingel och dryck är norm snarare än undantag. Arbetar hellre aktiv att sanerar en bransch där det finns många tveksamma företag kvar som kostade samhället mycket pengar utifrån utebliven återbetalning av #Coronastöd……………………och där en del företag fungerar som en tvättmaskin av pengar från den #organiserade brottligheten……………….

Vi har större utmaningar

#Sverige står inför enorma #samhällsutmaningar: klimatförändringar, kompetensförsörjning, psykisk ohälsa, trygghetsfrågor, utbildningens framtid. Dessa frågor löses inte i ett tält på Donners plats med mikrofoner, bubbel och applåder från redan övertygade lobbyister.

Kanske är det dags att ta en paus från cirkusen. Göra som #Romina – välja bort rosén till förmån för verkligheten. Möt människor där de faktiskt verkar. I skolor. På sjukhus. I industriområden. På landsbygden.

Almedalen må vara en arena.
Men just nu är det fel match som spelas där.



Vem styr staten och politikerna – Juridiska personer eller vi medborgare

EU, Politik, Uncategorised Posted on tor, maj 29, 2025 22:41


Den stora #Demokratin frågan: Vem lyssnar #Politiker på – medborgare eller #företag?

Per Molander har nyligen släppt en ny bok, En invasiv art: så tog företagen över världen (ISBN 9789179654214), som har gett mig nya insikter och bekräftat många av mina egna funderingar. Molander gör en tydlig skillnad mellan olika typer av företag: enskilda företag där ägaren själv står för alla risker, och bolag som finns bakom ett organisationsnummer där ansvaret är begränsat. Detta är en viktig distinktion i sammanhanget.


Varför intresserar jag mig för detta ämne?

Det pratas mycket om #konkurser i media.. Många vill lyfta fram detta för att få till lättnader i skatter och avgifter från staten. Visst är det en stor andel företag som går i konkurs, men det är anmärkningsvärt att lika många nya företag startas – ofta med samma ägare till den förra juridiska personen. Stickprov och granskning har gjorts av mig källa: allabolag

Vad händer egentligen?

Dessa #juridiska personer ska nu betala tillbaka stödet från staten som de fick under #coronapandemin. När man tittar på räkenskaperna går alla dessa företag med #vinst, och vissa har till och med tagit ut en del av kapitalreserverna i form av #aktieutdelning. Företagen är nu nästan tomma och kan därmed inte betala tillbaka coronastödet till staten. Aktieägarna ansvarar ju inte för något – har man betalt sin hyra är fastighetsägaren ofta villig att skriva nytt kontrakt med det nya bolaget.

Många har ett holdingbolag som sitter på kontrakten och internfakturerar dotterbolaget, som sedan sätts i #konkurs. Detta är en mycket vanlig företeelse för att skydda sig själva. Om företag drevs som enskilda firmor skulle ägarna vara personligt ansvariga för att betala tillbaka till #staten, vilket skulle innebära ett större ansvarstagande. Dessa möjligheter har inte en enskild företagare som sliter och har pantsatt sig med sitt privata ägande hos banken det bara kämpa på eller sluta i personlig konkurs.


Affärsmännen formar inte längre bara marknaden; de har tagit över världens mäktigaste stat USA.och har även ett stort inflytande över #makten och politiken i Sverige. Varje bransch och flera företag har särskilda avdelningar för att #påverka politiken. Det vad som hände i USA kan vi kalla för en administrativ statskupp som är planerats under en lång tid och finansierades av makteliten. Hur hamnade vi här? Ekonomisk #tillväxt har under de senaste århundradena höjt den allmänna levnadsstandarden till nivåer som tidigare generationer knappast kunde föreställa sig. Samtidigt har marknadsekonomin inbyggda risker vars omfattning vi först nu börjar ana.

Den politiska våg som nu sveper över den fria världen är kulmen på en djupgående utveckling där medborgarnas inflytande successivt minskar. Aktiebolag och stiftelser tar kontroll över mer och mer av våra liv och hotar både demokratin och samhällets moraliska grund. Dagens verkliga .#makthavare är juridiska personer. Ett tydligt exempel är Northvolt, där styrelsen och tidiga ägare berikade sig utan att behöva ta ansvar för sina affärer – alla hejade på uppläggen i hoppet att det skulle lyckas.

Molander visar hur företagens konstruktion hotar själva grunden för vår #demokrati och varför vi måste agera innan det är för sent. Det är svårt att kritisera företagens makt på ett effektivt sätt. Makt är till sin natur abstrakt, särskilt den ekonomiska, och när den gripit in i samhällets bärande skrymslen blir diskussionen ofta abstrakt eller enkelspårig. Resultatet blir nästan alltid business as usual: mänskliga behov av rent vatten, en värld som går att leva i, eller rätten till en god utbildning väger lätt i mötet med aktiebolagens #avkastningskrav. Det tillkommer att det viktigare idag att drar nytta av kursutvecklingen – som bygger på hopp om framtiden – än verkliga affärer. Statens uppgift blir mer och mer att främja marknaden än att stödja sin #medborgare även uppdragsgivare.

Turligt nog har forskaren och ämbetsmannen Per Molander skrivit en bok som gör det enklare att angripa dessa frågor. I En invasiv art spårar han företagens nuvarande, historiskt stora, makt över världen till införandet av begränsat ansvar för aktieägare och skapandet av konstruktionen ”juridisk person”. Företag betraktas som personer i juridisk mening, med rättigheter och skyldigheter som en fysisk person.

En gång i tiden var den juridiska personen en snillrik uppfinning som tjänade samhällsutvecklingen väl, men, påpekar Molander, det gjorde också DDT, freon och den fossila förbränningsmotorn. Genom att förse den juridiska personen med ett slags ”genetisk” kod utifrån de egenskaper som främst skiljer juridiska och naturliga personer jämför Molander deras styrkor och svagheter som arter. På samtliga områden är den juridiska personen evolutionärt överlägsen människan.

Företag kan röra sig både snabbare och längre, genom ombildningar och uppköp kan de leva hur länge som helst och därmed samla på sig mer kapital – såväl vad gäller kunskap, pengar eller sociala kontakter – än någonsin en dödlig. De behöver heller inte förhålla sig till sin nästas behov eller demokratiska värden, och i en rättstvist med en människa eller en stat kommer nästan alltid deras kader av affärsjurister att segra.

Som art är företag genetiskt modifierade organismer, de saknar både naturliga fiender ( konkurrenter finns bara i kampen om marknaden) och ursprungsland. Dessutom är de öppna för kriminella syften, och besitter förmågan att via sina affärsjurister skriva om lagar efter egna önskningar. Deras värld driver naturligt mot ökad ojämlikhet. Molanders slutsats är att privata juridiska personer, och deras strävan efter maximal profit, är djupt skadliga för mänskliga samhällen och eroderar dess moral. Det kan även arbetar som över hela världen och utnyttjar det olika länders ramfaktorer – särskild skatt.

Så vad kan vi göra? Viktigt är har samma ansvarstagande från styrelser och aktieägare i juridiska personer, precis som för enskilda naturliga personer. Det kan inte fungera att den lilla företagaren är personligt ansvarig och även borgenär för sina lån och affärer, medan det stora företagets ansvariga går fria och där skulder skrivs av i ackord och konkurser.

Partier bör återigen vara idédrivna folkrörelser som hämtar sina policys och framtida utvecklingsplaner från medborgarna – gräsrötterna – de som väljer politikerna. De ska inte låta sig styras av juridiska personer som enbart har särintressen och inte gynnar staten och demokratin. Dessa juridiska personer ska först tänka till vad de kan göra själva. Att öka vinsten, sänka skatten, skapa konkurrensfördelar eller ge bidrag är inte statens uppgift. Statens uppgift är att tjäna medborgarna och inte juridiska personer. Det håller inte längre med maktspelet att hota med att lägga produktionen i andra länder. Att man behöver sänker skatten – för att det blir lönsamt.

En annan paradox är att enligt en EU forskare – har 70% av Sveriges miljonärer erhållit sin välstånd via arv och försäljning av tillgångar och spekulation – och endast 30% har skapad sin förmögenhet via att starta företag. Da är det inte konstig att dessa som har sina tillgångar i juridiska organisationer och stiftelser vill sänker skatten på kapitalet.

Sverige har idag – inte någon arvskatt, fastighetsskatt, vinstskatten är låg, – så skatten på kapital och förmögenhet är bland det lägsta i Europa – men skatten på arbete är bland det högsta. Bra jobbat av alla juridiska personer. Det rika blir rikare via utdelning och alla andra måste kämpa om överlevnad.

OBS jag är konservativ inte vänster – men har insett att vi är på fel väg, dags att säger stopp – särskild när man i EU ser exakt samma trend eller haft den sedan länge.

Läs Molander och tänk till

Texten är framtagen med hjälp av AI med innehållet granskades av Heinz Glöckler – källor: Per Molanders bok, Expressen, DN och tillgängliga källor på Internet




Demokratins bästa tid är förbi,

Politik, Trender och Framtiden, Uncategorised Posted on tis, december 03, 2024 08:27

Frasen ”demokratins sista dagar” används ibland för att beskriva en situation där demokratin uppfattas vara hotad, försvagad eller på väg att ersättas av något annat styrelseskick. Den kan syfta på oro för auktoritära tendenser, polarisering, förtroendekris för politiska institutioner eller hot mot grundläggande demokratiska principer som yttrandefrihet, fria val och rättssäkerhet. Det ledande exempel är ”världens största demokrati” där kapitalismens företrädare nu sitter direkt på ministerposter och kritiska röster riskera att elimineras (blir av med jobben)…Något som kallas ” utrensning av olika tänkande”. Hur blir det i förlängningen – om du är kritiskt och visar på fakta, men inte passar en policy – blir du av med jobbet………………..Men hur ser ut i resten av världen med demokratin och den hotbild som finns.

  1. Auktoritära ledare: Om ledare underminerar rättssystemet, inskränker pressfriheten eller manipulerar val, kan det leda till farhågor om demokratins överlevnad.
  2. Polarisering och desinformation: Sociala medier och informationskrig kan bidra till att skapa djupa klyftor i samhället, vilket försvårar dialog och samarbete mellan olika grupper. Viktig information och faktakunskap kommer sist – först är det särintressens policy som har tolkningsföreträde.
  3. Minskande förtroende för institutioner: Om människor tappar tilliten till parlament, domstolar eller valprocesser, kan demokratins legitimitet börja ifrågasättas.
  4. Ekonomisk ojämlikhet och populism: Stora ekonomiska klyftor och en känsla av orättvisa kan skapa grogrund för populistiska rörelser som ibland utmanar demokratiska normer

Särintressen får allt större inflytande över politiska institutioner är en oro som ofta lyfts fram som ett hot mot demokratins funktion och legitimitet. Detta kan innebära att politiska beslut styrs mer av specifika grupper, företag eller lobbyorganisationer än av medborgarnas breda intressen. Medborgare behövs bara vart fjärde år och ska fatta sina beslut utifrån partiernas hets mot varandra och mediavänlige floskler, att följer sitt partiprogamm är inte primärt utan att erhålla makt. Där små partier kan utöva utpressning mot stora partier – kallas modernt inflytande och maktanspråk, trots att det företräder en minoritet av folket. Fokus ligger på särintressens agenda och mindre vad som är bra för landet och medborgarna.

Hur kan då särintressen påverkar politiken

  1. Lobbyism och företagsinflytande
    • Företag och lobbygrupper investerar stora resurser i att påverka lagstiftare och politiska beslut. Detta kan ske genom kampanjbidrag, lobbying eller genom att påverka den offentliga debatten.
    • Exempel: Olje- och läkemedelsindustrin är välkända för sin omfattande lobbying, vilket ibland leder till att deras intressen prioriteras framför miljö- eller folkhälsoperspektiv.
  2. ”Revolving door”-problematik
    • Politiker och tjänstemän går ofta mellan offentliga positioner och privata intressen, vilket skapar risk för korruption eller att beslut tas utifrån framtida egenintressen snarare än samhällsnytta.
  3. Mediekoncentration och informationsflöden
    • När medieägandet koncentreras till få aktörer kan dessa använda sin plattform för att påverka både väljare och beslutsfattare. Detta kan skapa en snedvriden bild av vad som är viktigt för samhället.
  4. Svag representation av vanliga medborgare
    • När politiska partier eller institutioner blir mer beroende av ekonomiska bidrag från särintressen, kan vanliga medborgares röster och behov marginaliseras. Partierna belöna oftast det som är uppvuxen i rörelse eller man kan har ett medial nytta.

Varför särintressenas inflytande är ett problem

  • Hotar demokratisk jämlikhet: Om vissa grupper har oproportionerligt stort inflytande över politiken undermineras principen om ”en person, en röst”.
  • Skadar förtroendet för politiska institutioner: När människor upplever att politiken styrs av särintressen snarare än av allmänintresset, minskar tilliten till demokratin något som driver väljarna till proteströrelser eller extrema partier och lyfta ofta detta fenomen i sin propaganda.
  • Hämmar långsiktiga lösningar: Särintressen fokuserar ofta på kortsiktiga vinster snarare än hållbara lösningar för samhällsproblem. Genom fokusen på adhoc lösningar utan riskanalyser och landet bästa i fokus – blir det fel.

Hur kan man begränsa särintressenas makt?

  1. Ökad transparens
    • Inför striktare regler för lobbying och kräva att alla möten mellan politiker och intressenter redovisas offentligt.
  2. Finansieringsreformer
    • Begränsa storleken på kampanjbidrag och säkerställ att partier och politiker finansieras på ett rättvist och transparent sätt.
  3. Stärk medborgarnas inflytande
    • Öka användningen av direktdemokratiska verktyg, som folkomröstningar och medborgarbudgetar, för att ge medborgare mer direkt makt över politiska beslut.
  4. Främja oberoende medier
    • Stöd en pluralistisk mediemarknad för att säkerställa att olika perspektiv kommer fram i samhällsdebatten.
  5. Demokratiutredningen ”En uthållig demokrati!” (SOU 2000:1). Demokratiutredningen (2014–2016) från Olle Wästberg bör vara underlag att tänka om och tänka nytt innan det är för sent. Det kalla politisk ansvar.

Om särintressenas dominans fortsätter att växa riskerar demokratin att förvandlas till en ”oligarki med demokratiskt yttre”, där makten formellt ligger hos folket men i praktiken hos ett fåtal mäktiga aktörer och särintressen. Vad tycker du ?

Författaren har även använd sig av ChatGPT AI i sin research



Nästa »