Blog Image

Creative-Cuisine

om allt i världen

Denna sida är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Det kan gäller Mat och vin, samhällshändelser eller något som jag tänker på just nu.

Åsikts korridoren blir allt trängare i världen och Sverige.

EU, Kris, Politik, Uncategorised Posted on fre, januari 24, 2025 11:34

Åsikts korridoren och politisk makt är nära sammanlänkade eftersom de båda formar och påverkar vad som är socialt acceptabelt och politiskt möjligt i ett samhälle. Politisk makt spelar en avgörande roll i att sätta ramarna för åsikts korridoren, medan åsikts korridoren kan fungera som ett redskap för att legitimera och upprätthålla den rådande maktordningen. Någon som jag blir orolig över genom att majoriteten av plattform ägarna inom sociala media stöder aktiv den nya presidenten i USA – med konsekvenser för resten av världen och Dig personligen. Men även att det håller på att bildas ett monopol som hindrar – den grävande journalistiken och särskild det oberoende Journalister som vill med sina rapporter och uppslag skicklig göra oss människor.

Hur politisk makt formar åsiktskorridoren:

  1. Lagstiftning och reglering:
    • Politisk makt kan begränsa eller vidga åsikts korridoren genom lagar som påverkar yttrandefrihet, mediefrihet och offentlig debatt som idag styrs mycket av det sociala media plattformer med sina algoritmer. Tydlig att även Trump tog bort förslaget för av förbud Tik Tok. Exempelvis kan lagar om censur eller tolkningsföreträde från media påverka vad som kan sägas offentligt.
    • Auktoritära regimer men även politiska partier, tenderar att använda politisk makt för att skapa mycket smala åsikts korridorer där endast regim eller parti vänliga åsikter tillåts, medan demokratier ofta har bredare korridorer. Genom att det ofta ”äga” debatten är det svart att tränga igenom med andra åsikter.
  2. Retorik och narrativ:
    • Politiska ledare, intresseorganisationer men även kända personer – tex influensers kan använda sin plattform för att forma vad som anses vara rätt eller fel att tycka. Genom retorik, kampanjer och kontroll över särskild sociala mediekanaler kan de påverka den allmänna opinionen och därmed styra åsiktskorridoren.
    • Narrativ om vad som är ”normalt” eller ”avvikande” påverkar hur människor uttrycker sina åsikter och vilka idéer som anses legitima.
  3. Symbolpolitik:
    • Politiska handlingar, som att ta ställning i kontroversiella frågor eller genomföra symboliska lagändringar och driva kampanjer utifrån det egna särintressen, kan flytta åsikts korridoren. Exempel är lagstiftning för HBTQ+ rättigheter eller beslut kring migration, som signalerar vilka värderingar samhället bör följa eller inte.
  4. Polarisering och maktspel:
    • Politisk makt kan använda åsiktskorridoren för att splittra eller ena grupper. Polarisering kan exempelvis förstärkas genom att politiker aktivt pekar ut ”fiender” som de menar hotar samhällsordningen. Detta kan leda till att vissa åsikter stigmatiseras medan andra får ökat utrymme. Genom att mycket av detta spel pågar i sociala media, det egna ”troll centraler” eller via nära knutna lobbyorganisationer och journalister skapas det en agenda som styrs i det dolda. Ett exempel i Sverige i förra valet – är den så kallade ”sjuksköterska upproret” som styrdes av deltagare av en parti – i sociala medier – med god resultat. Problemen är kvar nu men det är tyst i denna kanalen.

Hur åsiktskorridoren påverkar politisk makt:

  1. Legitimitet:
    • Politiska makthavare behöver anpassa sig till vad som ryms inom åsiktskorridoren för att behålla sitt stöd. Om de försöker gå emot etablerade normer kan de möta hårt motstånd från opinionen, medier eller andra institutioner.
    • Exempelvis kan en politiker eller personer som uttrycker olika åsikter i olika frågor snabbt förlora förtroendet om den ligger utanför åsikts korridoren som gäller ”bland det som styr”. Man blir obekväm trots att man kanske har fakta och landets medborgarnas bästa på sin sida.
  2. Utrymme för reformer:
    • Åsikts korridoren sätter gränser för vilka politiska reformer som är möjliga att genomföra. Om en idé – exempelvis arvskatt eller utträde ur en union – ligger utanför korridoren kan den vara svår att lyfta på den politiska agendan, även om det finns stöd för den bland vissa grupper och skulle tjäna samhället i sin helhet.
  3. Social mobilisering:
    • Rörelser som vill utmana makthavarna arbetar ofta för att bredda åsikts korridoren. Exempel är kvinnorörelsen, medborgarrättsrörelsen eller kilmataktivister, som med tiden förändrat vad som anses acceptabelt att diskutera och prioritera politiskt.

Kontroll över åsiktskorridoren som maktverktyg:

Politiska aktörer, inklusive olika intresseorganisationer som kontrollerar medier, utbildningssystem och andra opinionsbildande institutioner har ofta stor makt att forma åsikts korridoren. Genom att styra vilka ämnen som diskuteras och vilka perspektiv som får utrymme kan de styra den politiska agendan.

Exempel på detta:

  • Mediekontroll: I samhällen där staten, lobbyorganisationer eller politiken kontrollerar medierna används dessa för att framhäva vissa åsikter och undertrycka andra. Denna utmaningen har blivit ännu större genom att alla dessa bedriva sina egna sociala media kanaler för att främjar sina särintressen.
  • Populismens påverkan: Populistiska ledare tenderar att utmana den rådande åsikts korridoren genom att tala om ”folkets vilja” och avfärda etablerade normer som ”elitistiska.”
  • Kulturell påverkan: Narrativ som sprids genom kultur, utbildning och konst kan normalisera vissa idéer och utestänga andra.

Dynamik mellan åsikts korridoren och politisk makt:

Förändringar i åsiktskorridoren kan både utmana och stärka den politiska makten:

  • Utmaning: När folkrörelser pressar på för förändring och flyttar korridoren, kan det tvinga makthavare att anpassa sig eller riskera att förlora legitimitet eller måla upp hotbilder som gynnar den egna policyn – men där behöver det en tydlig plan och agenda.
  • Stärkande: Makthavare som framgångsrikt lyckas styra korridoren till sin fördel kan konsolidera makt genom att begränsa utrymmet för oppositionella åsikter.

Hur tänker du själv kring balansen mellan åsiktskorridoren och politisk makt? Är den mest ett hinder för demokrati, eller kan den vara ett nödvändigt verktyg för att skapa ordning och samhällsutveckling?

Ska den politiska åsikts korridoren påverkar personlig vänskap ?

Människor och deras relationer är en av de mest fascinerande och komplexa aspekterna av livet. Relationer handlar om hur vi knyter band till andra, bygger förståelse, och skapar sammanhang i våra liv. Det finns många typer av relationer, som vänskap, familjeband, romantiska relationer, arbetsrelationer och mer. När du som person engagerar Dig i ett utländsk företag som ägs av nära vänner ska du tacka nej p.g.a av landets politik eller att detta land är en Diktatur med förtryck eller även står i krig……………..Känslig fråga när i dessa länder oftast gäller förtryck. Även där finns skillnader – utifrån åsikts korridoren – Vi sålde Volvo och reste till USA – trots Vietnam, men att ger råd till en rysk kompis – i nuläget är omöjligt.

Hur åsiktskorridoren kan påverka vänskap:

  1. Normer och social acceptans:
    • Om vissa värderingar eller livsstilar främjas som ”rätt eller fel ” inom åsikts korridoren, kan detta påverka vilka relationer människor ser som socialt acceptabla. Till exempel kan vänskap mellan personer med olika religioner, kulturer eller politiska åsikter ifrågasättas i vissa miljöer.
    • Samtidigt kan en bredare, mer inkluderande åsiktskorridor främja mångfald och öppenhet, vilket kan göra det lättare för människor att bygga vänskap över traditionella gränser.
  2. Polarisering:
    • I ett polariserat samhälle, där åsiktskorridoren är smal och dominerad av ytterligheter, kan det vara svårt för människor med olika värderingar att skapa eller upprätthålla vänskap. Rädsla för att bli dömd, misstolkad eller förlora social status kan hindra ärliga samtal och djupa relationer.
    • Polarisering kan också skapa en tendens att isolera sig med personer som delar samma åsikter, vilket minskar exponering för andra perspektiv och därmed chansen att bygga broar.
  3. Självcensur:
    • Om människor känner att de inte kan uttrycka sig fritt utan att riskera sociala konsekvenser, kan det skapa en ytlighet i relationer. Vänskaper kan bli begränsade till det som anses ”ofarligt” att diskutera, vilket minskar intimitet och förtroende.
    • Självcensur kan även göra att människor undviker potentiella vänskaper helt, av rädsla för att den andra personen ska ha ”fel” åsikter.
  4. Sociala medier och offentlig granskning:
    • Sociala medier har förstärkt åsiktskorridorens påverkan. När vänskaper syns offentligt, till exempel genom gemensamma foton eller interaktioner online, kan människor utsättas för kritik om de umgås med personer vars åsikter eller bakgrunder inte accepteras av andra.
    • Detta kan skapa en rädsla för att associeras med ”fel” personer, vilket kan hindra genuina vänskaper men även förhindra djupa diskussioner
  5. Hur vi kan påverka:
    • För att minska åsikts korridorens negativa påverkan på vänskap krävs att individer, grupper och samhället som helhet värdesätter dialog, empati och öppenhet. Detta innebär att lyssna på varandra, våga stå upp för mångfald i relationer och motverka den tystnads kultur som kan begränsa mänskliga band och särskild tänka på att du har en relation med den enskilda individen som inte ska påverkas av åsikts korridoren som gestaltas av elitära kretser som vill styra och bestämma över Dig själv.


Nato – det gick väl lite snabbt, inte ens en utredning.

Politik, Trender och Framtiden Posted on sön, juli 16, 2023 18:56

Jag är intresserad av denna process – hur vi så snabbt kunde ansöka om NATO medlemskap, utan folkomröstning, statlig utredning, politisk diskussion – när allt annat tar åratal av utredning, SOU och lagförslag….

Jag vill inte yttrar mig om JAG eller NEJ till NATO – utan själv om vi verkligen har haft en demokratisk beslut där medborgare har varit delaktig i och står bakom, med allt vad beslutet innebär

Vi har röstat fram en riksdag där en majoritet var emot Nato. Där det största partiet försäkrat att ”den militära alliansfriheten är en viktig del av svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Den militära alliansfriheten ligger fast.” Där vår försvarsminister garanterade – och det är inte ett ord man bör använda lättvindigt – att så länge han sitter kvar skulle vi inte gå med i Nato. Där Jimmie Åkesson lovade att ”Sverigedemokraterna kommer inte att tillåta ett medlemskap utan att först förankra detta hos det svenska folket genom en folkomröstning.”

För många av oss har dessa ställningstaganden spelat en avgörande roll för hur vi har röstat.

Större fråga än EU och euron

Allt detta har reducerats till aska i och med Socialdemokraternas, Moderaternas och Sverigedemokraternas beslut att söka medlemskap i Nato utan en demokratisk process. 

Vad man än tycker om Nato, är en sak klar: det är en stor fråga. I vissa avseenden större än EU och euron, eftersom det rör liv och död: potentiella ingripanden över hela jorden, våra medborgare i krigssituationer med risk för hämndaktioner och frågan om kärnvapen. Framför allt handlar det om alliansfriheten, som har varit en djupt grundmurad del av svensk politik sedan tvåhundra år – lika länge som vi varit förskonade från krig. 

Alliansfriheten skonade oss från två världskrig och fortsatte ligga fast under kalla kriget. Det saknades inte invasioner då, tvärtom var det vanligare än i dag att länder i Östeuropa angreps av Sovjet och länder i Asien av USA, och på många sätt var kärnvapenhotet än mer överhängande. Det saknades inte påtryckningar från båda sidor i kalla kriget, men Sverige stod fast. 

Folket borde ha fått bestämma

Ska vi överge en tvåhundra år lång tradition, är det vi som bör besluta om det. Det är vår framtid, våra barn, vårt land. Andersson försäkrar oss att vi ska ha ett undantag så vi slipper kärnvapen på vår mark – men varför skulle vi tro på det? Varför, när era ord blivit så billiga? Varför ska vi tro på något?

EU och euron, som vi folkomröstade om, var inga lätta frågor heller. Det var många fördrag och förordningar att sätta sig in i, men människor över hela landet bildade sig, gick på studiecirklar, folkrörelser aktiverade sig och tryckte material vilket gjorde att frågan blev belyst från alla upptänkliga vinklar – miljö, arbetsliv, jämställdhet, ekonomi. Förmodligen ledde det till att vi fattade bättre beslut, men inte bara det – vi växte som folk. För det var vi som hade bestämt. Och vid denna tiden har Media även varit korrekt och hade sin roll som informatör och ger kunskap om för eller emot.

Det är inget konstigt att politiker byter åsikt. Enligt vår försvarsminister Peter Hultqvist hände det honom den 11 april klockan 08.15. Exaktheten i tidsangivelsen är förmodligen tillagd för att motverka den luddiga anledningen han ger till sitt beslut: ”Min känsla var: det går inte längre.”

”Min känsla?”

Är det så det ska gå till? Politiker får en känsla, och rundar folket? Den som menar att situationen är så akut att vi inte hinner rösta, bör fundera över sin hållning till de demokratiska grundprinciperna och studera historia. I samtliga fall då statschefer har upplöst riksdagar, instiftat undantagslagar eller genomfört kupper har det hänvisats till akuta situationer. Den som tror att Ryssland, som knappt klarar av Ukraina, skulle hoppa på Sverige mitt under brinnande krig för att vi inte är med i en i deras ögon fientlig militärallians, och inte till exempel Österrike , Schweiz eller Irland, har en del att bevisa. 

Vad ska vi tro på?

Men det gör inte Hultqvist, Andersson eller Åkesson. De förklarar inte varför vi inte kan folkomrösta, eller varför vi, med månader kvar till förra valet, inte kan låta detta bli en av valfrågorna. Kanske en extra val samma dag………..

Har ni tänkt på att anslutningen till Nato inte är det minsta legitim?

Magnus Christansson, lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan förklarar för mig och oss, vad jag misstänkte –

Eftersom ingen diskussion om vad det innebär att vara med i Nato skedde före beslutet, måste det nu ske efter beslutet ”Det är viktigt för legitimiteten”. Vi måste lära oss att älska en statskupp?

Men ingen diskussion efteråt kan rättfärdiga den statskupp – upphävande av grundlagen – som medlemskapet innebär.

Den svenska regeringsformen medger endast anslutning till internationell organisation för fredligt samarbete.

Nato kan man inte med bästa vilja i världen beskrivas som en fredsorganisation. Det är en militärpakt!

För att gå med i Nato måste grundlagen revideras och detta borde ha föregåtts av en folkomröstning.

Nato-anslutningen saknar legitimitet. Punkt slut! Det borde vi se till att fler förstår!