Blog Image

Creative-Cuisine

om allt i världen

Denna sida är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Det kan gäller Mat och vin, samhällshändelser eller något som jag tänker på just nu.

Sverige – trumpism tar över

Politik Postad av Heinz GlöcklerPosted on ons, mars 31, 2021 10:00

Vad händer i landet Sverige ?

Den politiska pajkastningen är påtaglig, i sociala medier men även i ”gammal media”. Tydligen har partierna lärd sig av det sista två valkampanjer i USA – något som är helt förfärlig.

Vad handlar egentligen Politik om?  Ju en vision med Innehåll och ideologi. Den sista stora ideologen har varit Olof Palme. När jag lyssnar idag på Palme så förstår jag varför särskild socialdemokratin (och politiken i stort) är långt från glansdagarna. Tydlig politik, tydliga ställningstagande, tydlig socialism – inte ängslig liberalmittensmörja för att komma överens och behålla makten.

Det är ju lättare att kommunicera One liners på sociala mediekanaler – som är inövade och framtagen av kommunikationsavdelningar – än att föra en innehållsmässig ideologisk djupgående debatt. Vi kanske har det politiska partiföreträdare som vi förtjänar – twittrande politikbroiler uppfostrade i partiernas broilerfabriker, den nya adeln som inte har kontakt längre med den verkliga världen – genom att det driver enbart sina särintressen.

Jag skulle önska mindre pajkastning och mer berättande om det samhälle man strävar mot, ett tydligt ställningstagande och en tydlig agenda för framtiden och för det utmaningar vi har i samhället. Men för detta behövs det andra kompetenser än att kunna twittrar oneliners …………………

Vi pratar just nu mycket om hoten mot demokratin – Det finns antidemokratiska rörelser till vänster, till höger och i religiös fundamentalism.

De är alla hot mot demokratin. Men för att de hoten ska verkställas på nationell nivå behövs antingen en omfattande folkrevolution (mycket osannolikt där behövs en folkarmé) eller en tillgång till samhällets maktmedel. För en ändring av samhällets maktmedel (grundlagen och regeringsformen), krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls ett allmänt val mellan de två besluten. Efter det första beslutet ligger grundlagsförslaget som vilande. Det andra beslutet fattas sedan av den nytillträdda riksdagen. Tanken är att demokratin ska skyddas, folket ska avgöra.

Religiösa fundamentalister är ett stort hot mot demokratin på lokal nivå. Det måste bekämpas. Men de har inte något stöd i varken breda folklager eller i samhällets maktsfär.

Alla partier har också spelat SD rakt i händerna genom att successivt höja tonen mot varandra på ganska fjantiga meningsskiljaktigheter, och hellre pratat om andras tillkortakommanden än sin egen vision.

Det just i avsaknaden av en egen vision och ideologi som förankrad bland folket som saknar – det finns ju bara oneliners man kan kommunicera tyvärr.



Partistrategerna tar över debatten – det finns ett tydlig syfte med alla utspel

Politik Postad av Heinz GlöcklerPosted on fre, mars 12, 2021 11:29

Spel för gallerierna inom politiken eller kampen om väljarna

Utspel efter Utspel kommer nu i rask takt – väl avvägda yttringar där man måste lyssna noggrant på det små nyanserna i uttalanden och tittar särskild på ordens innebörd – det är ju en stor skillnad att samtala, samarbeta och samverka eller har en gemensam politik. Ingen vill låsa fast sig till något. Man vill har ryggen fritt inför efter valet.

Varje parti har sina egna partiprogram och värderingar som förankras via partikongresser och som har föreslagits av expertgrupper eller partistyrelsen. Sedan finns det partier där ideologier styr mera än behoven i samhället – där är det viktig att täcka över dessa så att dom grundläggande målen inte blir synlig – man sminkar budskapet och mediala utspel. Om man vill granskar noggrant är det av fördel att kollar på ungdomsförbunden som står för framtiden, där politiker plockas ifrån och där mediaavdelningarna inte ännu satt munkavel på medlemmarna.

Nu ser vi på L och deras utspel att samtala –men den liberala värdegrunden försvinner inte med att samtala – men L väljare känner sig inte bekväma med att vara stödhjul till S. Så där hoppas man att kunna erhålla gamla C röster som inte vill har ett samarbete med S som C som enligt sin partiordförande eftersträvas och som S självklart välkomnar.

Sedan har vi C som kanske tappar väljare till L – men genom att det säger nej till SD kan de kanske erhåller väljare som tidigare valde M och inte vill samarbeta med SD, om det kan leva med ett samarbete med S .

Sedan har vi M som tänker kunna samtala och samverka i olika frågor med SD hoppas därmed att erhålla C väljare eller mera moderata väljare från SD vissa sakfrågor har det ju en gemensamt utgångspunkt ………lockar SD väljare

Och så kommer vi till KD som både tänker sig kunna erhålla väljare från SD och M för att man stödjer samma konstellation. En alternativ även för S och C väljare som tycker att dessa partiers migration politik är inte acceptabel och där hoppet över till SD eller M är för stor.

När vi kommer till SD fortsätter det att hoppas att erhålla ytterligare röster från gamla S väljare som även där är inte nöjd med S i frågor runt migration, brottslighet och där M inte någon alternativ. Men SD kan även tappar väljare till M som i vissa frågor har samsyn.

Nu kommer vi till V Vänsterpartiet som ser en stor potential att hämta ännu mera väljare från S – som idag bedriver inte en socialdemokratisk politik utan har av C och L tvingats att bedriva högerpolitik. Men glöm inte bort förtroendebonusen från förra partiordföranden och hans retoriska kunskaper som täckte över mycket av extrema åsikter i partistadgarna och hos ungdomsförbundet.

MP är ett parti som har tvingat S  särskild i Migrationsfrågor i en hörna som det inte vill vara – genom att detta tappar S väljare till höger – Miljöpolitiska särintressen som är bra tänk men inte pragmatisk har inte en stor förankring i befolkningen särskild inte i glesbygden och där även andra partier med mera pragmatiska lösningar på miljön ligger förre. Dessa utmaningar gör att man inte äger Paradfrågan längre ensamt – inte ens Greta kunde ger ökad förtroende. Här finns även potential att hämtar tacksamhetsröster från tidigare nyanlända.

Nu kommer vi till S som har tvingats att bedriva högerpolitik utifrån överenskommelsen med L och C. Arbetsrätt, Migrationsfrågan, LAS, arbetslösheten är områden där man har tvingats kompromissar och därmed inte längre företräder arbetarnas intressen. SD och V har tidigare tagit väljare, och detta kommer fortsätta så länge S inte har skapad sig ett förtroende igen hos sina gamla väljare. Även misslyckanden under Corona kan spiller på S. Att partier inte har ett eget miljöpolitisk program kan vara ett hinder att attrahera unga väljare. Därför är det viktig för Sveavägen 68 ser till att brunmåla M i hoppet att borgerliga väljare väljer C som kan ses som en ny koalitionspartner för att behålla makten – det är även viktig att förminska MP för att komma bort från tvångströjan inom migration inför 2026. Kan S agerar för att vinna tillbaka sin väljare från SD ? S levde tidigare från den äldre generationer – och genom sin lobbyarbete och inkluderad av stora tidigare invandrargrupper i partiarbetet finns där ett potential – en så kallad tacksamhetsskuld.

Som ni ser handlar allt om taktik och strategier – där man redan börjar agerar för att fokus – tyvärr inte via politiska visioner och lösningsfokusering på det stora utmaningar – utan via att smutskasta varandra försöker hämta hem röster

Alla partier bör istället agerar för att återvinner väljare som vandrat under det sista åren till SD – och slipper allt pajkastning. Politiken är möjligheterna arena om man har förtroende hos medborgarna gör det. Hur man än gör så kommer SD blir en faktor om ingen agerar ..



Tillbaka till framtiden eller du sköna nya värld? #Kairofuture

Trender och Framtiden Postad av Heinz GlöcklerPosted on fre, december 11, 2020 09:45

Värderingar lägger grunden för mycket. De påverkar hur vi lever, konsumerar, förälskar oss, bildar familj och till och med hur vi dör. I grund och botten handlar allt om vad vi värderar som bra, och vad vi förkastar som dåligt. Värderingar är så att säga bottenplattan i människans samhälle och samvaro – den stabila grund på vilka vi alla vilar. Men precis som marken inte är så stabil som vi vill tro så finns det en viss ”kontinentaldrift” även bland värderingar. Sakta, och över tid, rör sig de kontinentala plattorna som utgör våra grundläggande värderingar – det gäller i världen, och även här i lilla Sverige som ju åtminstone är ganska geologiskt stabilt. Måhända går det långsammare här, men ibland går det också verkligen undan. Ideologiskt är vi inte så rotfasta i urberget som vi tror.

Vi vet från forskningen att människors värderingar tenderar att ”låsa fast sig” i barndomen och under de formativa åren. Till viss del utvecklas värderingar även senare i livet, men den grundläggande världsåskådningen brukar hos gemene man inte ändra sig så mycket efter 20-årsåldern. Men människor växer upp och generationer växlar om varandra, så värderingarna rör på sig i alla fall. Man kan inte korsa samma flod två gånger, och man kan heller inte ha samma uppväxt som sina föräldrar, oavsett hur mycket som på ytan är likadant. 

Och likväl rör hon sig
Sveriges värderingar utvecklas idag i tio distinkta riktningar. Några av dem är så att säga icke-rörelser, värderingar som står stilla, och de ger oss någon form av fast punkt när vi försöker utmåla framtidskartan för såväl landet som världen. Vi kan utifrån World Values Survey, en av världens mest kända värderingsstudier, föreställa oss landskapet och likt geologen försöka räkna ut var framtidens toppar och dalar kommer uppstå. Till skillnad från geologen pratar vi generationer och inte eoner, så förändringarna som är på väg är sådana att företag och organisationer behöver förbereda sig på dem; det nya landskapet kan vara här om tio, tjugo år. Vi ser att:

Familjen står förvånansvärt stark – familjen är en konstant över världen idag. Arbete och kultur utvecklas i rasande fart, men människor fortsätter att värdera familj och verkar göra det på ungefär samma sätt som förr. Det viktigaste är det närmaste.

Nya vågor mot jämställdhet – kvinnor tar mark över hela världen, och feminismen innebär att familjens dagliga liv dock omförhandlas. En tydlig rörelse är fler och fler kvinnor som har makt såväl politiskt som privat som i arbetslivet.

Tillbaka till arbetet – arbetet som meningsskapare har under något decennium varit på dekis, men det verkar (kanske) vända. Vi investerar mer i jobbet, även om det jämfört med familjen inte alls är lika viktigt. Hur det nya arbetslivet omstöper detta återstår att se.

Den tudelade tilliten – tilliten till människor i allmänhet förblir ganska hög i Sverige och är i världen ganska konstant. Narrativet till trots litar vi inte mindre på varandra. Däremot finns det ett problem med att man inte litar på vissa grupper; till exempel det andra politiska partiet i USA, eller vissa invandrargrupper i Sverige. Den här tudelningen innebär att ”alla människor är pålitliga, men vissa människor är absolut mer pålitliga än andra”.

Den fallerande tryggheten – kopplat till tilliten finns det en upplevd trygghetskris i samhället. Till och med i frihetsälskande USA är trygghet på frammarsch, och kineserna går i spetsen som trygghetsälskare. I Sverige känner sig unga allt mer osäkra och mindre trygga, vilket säkert bidrar till vilken väg vi väljer i framtiden.

Teknikoptimism av nytta och nödvändighet – världen över sätter vi vår tilltro till tekniken. Teknikoptimismen tar världen med storm trots all debatt kring den, och de flesta är mycket nöjda med det moderna liv som tekniken har skapat. 

Det är miljön, dumbom – det är inte längre ekonomin som är den heta politiska frågan. I allt högre grad handlar det om miljön, till och med under pågående finansiell kris i världen. Vi kanske ser en tillfällig återgång till att oroa oss för ekonomin 2021, men de långa vågorna pekar på klimatet som en fråga som formar hela århundradet.

Det är migrationen, dumbom – den andra politiska frågan som blir kvar på tapeten tycks vara migration, mellan länder och över gränser. Särskilt som vi får fler klimatflyktingar lär frågan bli alltmer aktuell.

Från andlig till världslig makt – kyrkan tappar inflytande världen över. Religiösa USA och katolska Brasilien ser båda en rörelse bort från tillit till kyrkan som institution. Samtidigt ökar ropen efter ledare världen över, så den världsliga makten kanske kliver in i vakuumet som den andliga lämnat.

Mot den globala lyckoplatån – lyckan ökar i de fattiga länderna, men har i årtionden stått still i de rika. Det verkar som att vi kan öka människors lycka genom materiellt välstånd upp till en viss punkt, och därefter börjar världens länder trängas kring en lyckoplatå. Frågan är vad vi söker efter härnäst, när allt fler länder klättrar mot platån?



« FöregåendeNästa »