Sommaren är här. För många betyder den gemenskap, ledighet, grillkvällar och semestrar. Men för andra innebär den oro. Barn som undrar hur mycket mamma eller pappa kommer att dricka. Partners som vet att ett glas ofta blir flera. Människor som bär på erfarenheter av att alkohol förändrar både beteenden och relationer.
I den politiska debatten hörs allt oftare argument för en mer liberal syn på alkohol. Ökad tillgänglighet beskrivs som en frihetsfråga och ett steg mot ett mer kontinentalt och modernt samhälle. Oftast pådriven av särintressen och lobbyorganisationer. Men är större tillgång verkligen ett mått på frihet – eller riskerar vi att blunda för de sociala och hälsomässiga konsekvenserna? Det flesta mattidningar bekostas via reklamintäkter av det stora importföretag och varumärken inom branschen. Varje restaurang erhåller bonusar ju mera det säljer……………………….
Europa har den högsta alkoholkonsumtionen i världen. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) dör omkring 800 000 människor varje år i WHO Europaregion till följd av alkoholrelaterade orsaker. Alkohol är kopplat till över 200 sjukdomar, bland annat cancer, hjärt-kärlsjukdomar, leversjukdomar och psykisk ohälsa. Tack den svenska strika alkoholpolitiken ligger vi långt nere en denna statistiken. Men alkohol skadar inte bara den som dricker.
Bakom statistiken finns familjer. Barn. Relationer som bryts ned. WHO pekar också på att alkohol är en betydande riskfaktor för våld i nära relationer. Försämrat omdöme och minskad impulskontroll kan leda till aggressivitet och konflikter där kvinnor och barn ofta blir de som drabbas hårdast. En stor del av dödsfall till följd av olyckor och våld i Europa har dessutom en koppling till alkohol.
Jag behöver egentligen inte läsa forskningsrapporter för att förstå detta. Min egen uppväxt gjorde att jag tidigt fick se alkoholens baksida både hos en föräldrar men särskild hos deras restaurangkunder. Den erfarenheten har präglat mitt förhållningssätt till alkohol genom hela livet. Därför blir jag bekymrad när alkohol allt oftare framställs som en symbol för frihet, livskvalitet och ett kontinentalt sätt att leva.
Under nästan tjugo år drev vi en restaurang i Stockholms skärgård. Redan från början satte vi en enkel regel: varje gäst fick köpa högst två starköl åt gången vi besöket. Syftet var aldrig att moralisera, utan att markera att människor kom till oss för maten, miljön och gemenskapen – inte för att dricka sig berusade.
I början mötte vi kritik. Men med tiden fick vi en gästkrets som uppskattade den atmosfären. Vi hade åldrig bråk eller ordningsproblem. Många år senare berättade människor som då hade varit barn att de alltid tyckte om att komma till vår restaurang. Inte bara för maten, utan därför att de visste att deras föräldrar inte skulle dricka för mycket. De kunde känna sig trygga – både under kvällen och på båtfärden hem.
Det är vittnesmål som stannat kvar hos mig.
Efter många år i restaurangbranschen har jag också sett hur alkohol förändrar människor. För vissa sker förändringen under en kväll, för andra över många år. Jag har mött glädje och gemenskap, men också trasiga relationer, våld och missbruk. Det som oroar mig mest är när alkoholens negativa konsekvenser normaliseras och blir en självklar del av kulturen, där även företrädare av restaurangbranschen och särskild föräldrar förstärker beteenden och normalisera detta. Ett Almedalen utan Alkoholmingel ?
Sverige har under lång tid valt en annan väg än många andra länder. Systembolaget, åldersgränser och alkoholskatter har inte införts för att begränsa människors frihet utan för att skydda folkhälsan. Forskning visar att den svenska modellen har bidragit till lägre alkoholkonsumtion och färre alkoholrelaterade skador än vad en friare försäljning sannolikt skulle göra. Begränsad tillgänglighet, högre priser och tydliga regler är åtgärder som fortfarande har stöd i forskningen.
När politiken i dag allt oftare beskriver ökad tillgång till alkohol som en frihetsfråga blir jag därför orolig. Frihet handlar inte bara om rätten att köpa alkohol när som helst. Frihet handlar också om barns rätt att växa upp i trygghet, om kvinnors rätt att slippa våld i hemmet och om människors möjlighet att leva ett långt och friskt liv.
Inför sommaren finns det därför anledning att ställa några enkla frågor till sig själv:
- Behöver jag alkohol för att kunna koppla av eller ha trevligt?
- Har jag svårt att sluta när jag väl har börjat dricka?
- Dricker jag mer än jag hade tänkt?
- Påverkar mitt drickande min familj eller mina relationer?
- Är alkoholen på väg att ta större plats i mitt liv än jag egentligen önskar?
För de flesta handlar alkohol om måttlighet. Men för många andra är den början på oro, konflikter och lidande.
Frihet är ett viktigt värde. Men verklig frihet måste också innebära ansvar – för oss själva, för våra familjer och för de barn som denna sommar hoppas på lugna, trygga och glada semesterdagar.
Det är kanske där den verkliga friheten börjar. Här finns en test som du gärna kan göra…..om du vågar
Källor:
Statens offentliga utredning (SOU 2026:7) om alkoholpolitikens effekter. Kom i år men har inte lyfts – Tidens tecken ?
Forskning i BMC Public Health om effekterna av Systembolaget.
