Vi är redan i valrörelsen och det politiska partier överbjuda varandra med utspel, inlägg i debatter och försöker därmed att skapa ett särskild interesse för olika frågor – som är helt i linje deras agenda och det frågor, som de tror att vi väljare ska uppskattar. Median som inte längre djup granskar dessa utspel och därmed inte hjälper oss medborgare längre och ifrågasätta dessa uttalanden – även dessa har inte den moral som krävs
Mycket sällan handlar det om sakfrågor – som att säkerställa att alla elever erhåller den utbildning av kvalitet det önskar och har rätt till , utan man fokusera mera ideologiska populistiska utspel , som gör att många väljer inte ser helheten. Ett sådant område är valfriheten att välja skolan – och vinstdrivande skolor, som egentligen har inget göra med kvaliteten i utbildning på en skola att göra.
Jag vill gärna belyser lite grand denna sakfrågan så att ni ser utmaningar och nuläget
Vem STYR skolans innehåll och uppgift ? detta är STATEN via Skolverket och skollagen. Staten kan även prioriterar vissa utvecklingsfrågor utifrån ett politisk intresse (utspel) via finansiell boostning – som kallas extra Statsbidrag. Oftast görs detta utifrån politiskt styrnings perspektiv – och dessa medel kan inte användas till vad skolan egentligen skulle behöver, utan användningsområde bestäms uppifrån från staten.
Vem STYR skolan och ser till att alla elever har tillgång till en plats i förskola, grundskola, gymnasieskola ? DET ÄR KOMMUNERNA. Det är en politiskt nämnd( det dina valda politiker som oftast vanliga människor som du och jag och engagerar sig i kommunpolitiken) som styr upplägg, och ger resurser i form av pengar. Den praktiska hanteringen görs av en Förvaltning, som erhåller en fastställd årlig Budget ram. Även där kan kommunerna göra en satsning eller tillföra extra pengar som ska går till alla elever oberoende ägarförhållande.
Förvaltningen erhåller en budget som dels består av två delar
DEL 1 som går till skolorna som genomför själva utbildningarna – kallas elevpeng– och DEL 2 som går förvaltningens egna kostnader som – till egna löner, lokaler, antagning samt extrakostnader som varje skola kan söka för eleverna med särskilda behov. Samt har man erhåller reserver, om det skulle fler elever än vanlig eller för extra satsningar.
Men varje förvaltning har även ansvar för det egna kommunala skolor som ska betalas av Del 1 som är lika som till fristående skolor.
Förvaltningarna betalar ut samma belopp per elev till fristående skolor som till sina egna kommunala skolor – det ska ju vara rättvis. Ju fler elever en skola har desto mera pengar till utbildningarna. Om det värsta skulle inträffa och en skola läggs ner – så går elevpengen till den nya skola som tar emot eleven, samt att kommunerna har fatt extra pengar till en beredskap som finns i Del 2 budgeten (budgetreserven) – men själva skolförvaltningen äger ju inte lokaler även dessa måste hyra lokaler eller öka beläggningen. Oftast är kommunerna väldig glada att en fristående aktör etablerar sig så det behöver inte bygger eller upphandlar nya verksamheter.
ElevPengarna ska användas till enligt skollag till – Utbildning (lärare etc), Utbildningsmaterial(IT – böcker), Skolmat, resor, administration och Hyra.
Vad är skillnaden mellan fristående och kommunala skolor
Det kommunala skolor ska även betala tillbaka till sin förvaltning – kostnader för kvalitetssäkring, IT resurser, Controllerstöd, HR- stöd och viss administration -som är en del av hela kommunens overheadkostnader– samt att det är tvungen att använda sig av kommunens skollokaler (gamla fastigheter dålig underhållen ) – man sitter fast i det kommunala fastighetsbolagets långfristiga hyreskontrakt – där man inte kan lämnar tillbaka lokaler om det står tomma. Varje skola har sedan en egen administrativa avdelningen och är tvungen att upphandla sin varor och tjänster utifrån den offentliga upphandlingslagen som gäller för hela kommunen………………som gör allt mycket dyrare.
En viktig skillnad är även att det kommunala skolorna har en ettårs budgeträkenskapsår – går man plus försvinner pengar tillbaka till kommunen (i en kommun finns bara en nollbudget, går man back betalar kommunerna underskottet……därför vill man inte gå plus – men gärna back). Kommer ihåg när jag har varit Verksamhetschef i en kommun och min nämnd och förvaltningsdel gick med överskott – så fick försvarar att man inte hade null utan överskott i ekonomin………….men det är ju skattebetalares pengar. Skolorna ska alltid lämna i sitt budgetarbete en nollbudget……..vad gör man? Man räknar fram alla kostnader och sedan lägger man in antal elever för att ”täcka” utgifterna. När sedan antal elever i budgetprognosen som är vältilltagen inte stämmer överens med verkligheten i Oktober är uppståndelsen stor och underskott ett faktum. Sedan börjar samma spel igen året efter……..man börjar på noll.
Det fristående skolor eller koncerner hyr sina fastigheter på den öppna marknaden och har flexibla avtal som gynnar hyresgästerna. Genom att det inte tvungen att använda sig av den offentliga upphandlingen, kan det köpa tex datorer, utrustningen där det är bäst pris, samt har det stora koncernerna – förmånliga avtal genom att det alltid köper stora volymer i hela riket. Även det administrativa systemen är anpassade till stordrift – så att rektorerna inte behöver en stor administrativ stab på varje skola – (desto större koncern – desto bättre processer). Även marknadsföringen är till stor del central styrd………man har tydliga processer som bygger på effektiv funktion inte på personliga särintressen.
En viktig skillnad – är att en fristående skola inte kan avskriva vinst eller förlust (börja på noll året efter), utan siffrorna är kvar i redovisningen som i ett vanlig företag. Särskild nystartade skolor har oftast ett underskott det första åren…som kräver ägarnas stöd men där har man en långfristig plan och prel. budgetar som sträcker sig flera år framåt som man följer.
Källa: mina egna analyser av underlag som ekonomirapporter och verksamhetsrapporter och bokslut från kommuner och fristående aktörer.
VEM kvalitetssäkrar utbildningarna – det är HUVUDMANNEN – Kommunens nämnd eller Fristående skolan – styrelse enligt lagen, via det systematiska kvalitetsarbete som är ett krav i SKOLLAGEN och som följs upp av SKOLINSPEKTIONEN.
Tänk att det kommunerna bestämmer eleversättningen – där bör ju kanske STATEN går in genom att STATEN bestämmer innehåll och utformning av utbildningen – så bör det även prissätta eleversättningen – det kallar jag statlig styrning………….men utförare bör vara både kommunala och fristående aktörer, för valfrihetens skull. Samt att Staten ska mäta att alla elever har natt Learnings Outcome.
Vad vill jag påpeka med min text – det är en moralisk insolvens att många politiker fokusera på fel detaljer i ett system, och att man inte berättar till folket ”sanningen och helheten” som i sin diskussion
Att kvalitet i utbildningen och skolväsendet har inte något med fristående och kommunala aktörer att göra, utan kvalitet handlar om vad som händer i klassrummet själva lärande och som styrs av staten.
- Föräldrarna och eleverna ska kunna välja den skolan den önskar, med ordningsregler eller utan…….
- Kommunerna ersätter idag via skolpeng – skolorna i utsatta områden oftast med dubbla ersättningar ……samt kompenserar man i Stockholm gymnasieskolorna som har elever med låg meritvärde från grundskolan med ett tillägg.
- Skulle jag verkligen jagar vinst – skulle jag etablerar mig i områden där man har dubbla ersättningar.
- Eleverna som söker till gymnasieskolor – det kan välja skolor utanför sitt närområde, ser till storstäder – där man verkligen bryter mönster.
- Om framgångsrika kommunala skolor skulle behöver har en flera årsbudget, då skulle även dessa redovisa VINST ( som kanske göms nu i reservfonden inte synlig) eller att det går tillbaka till kommunens hela budget…………..
- Om kommunala skolor inte skulle kunna skriva av sina underskott årligen, skulle kanske ett flertal gått i konkurs för länge sedan – oftast för få elever. Särskild skolor som har för få sökande – varför antingen dålig rykte utifrån kvalitet- eller för små för att upprätthålla en bra verksamhet. Men där kan det ju vara politisk motiverad tex. en yrkesutbildning eller en små skola erhåller extra anslag för att ger en bra medborgare service.
- Skolorna behöver har förutsägbara förutsättningar – där man inte hela tiden från staten i”via nya statsbidrag eller ändringar” hindrar utveckling i verksamheten. Därför är L ingång viktig att den som ger uppdragen staten – betalar även för utförande (kostnader), så att alla har samma möjligheter. Där man sedan kan utifrån socioekonomiska förutsättningar eller lokala och regionala förutsättningar söker ett tillägg…….fokusen ska alltid vara kvalitet för eleverna och för lärande.
Så fokuserar hellre på att anpassar vårt skolsystem som är i sin struktur är från 1900 talet – till nutid – både när det gäller lärandeformer, upplägg och innehåll. Det fungerar ju inte att varje individ – ska under en viss tid lära sig en viss mängd kunskap, på ett viss plats och utifrån tanken att alla individer är lika och lär sig lika……………………………….tänk om tänk nytt och fokusera på skolan viktigaste uppgift lärande ….det är själva SAKFRÅGEN – hur ska vi ser till att alla elever lär sig det vad det behöver utifrån en mera individuellt perspektiv och hur kvalitetssäkra vi detta.
Paradoxen – Ni vet väl att Yrkeshögskolan är alla politikers favorit utbildningsform………………….70 % av alla elever eller studerande går sin utbildning hos en fristående aktör eller koncern – där staten betalar ut pengar direkt till anordnaren………………där har man minst styrning utan man överlåter mycket samarbetsparter – arbetsliv och utbildningen.
