Creative-Cuisine

Jag är imponerad av den kinesiska matkulturen – den är
mångfaldig och använder sig ofta av närodlad och råvaror från regionen. Därefter är variationen av
smakupplevelser stor och mångfaldig. Klimatet är från tropiska till nordisk
temperaturer och säsonger. Med vad är huvudinriktningen – just kinesen är en
livsnjutare och gillar att äta i sällskap och önskar inte sitta hemma för sig
själv. Antingen äter man på restauranger eller vid dom hundratals olika
”gatukök” med outdoorcooking -typ
ett hål i väggen. Dryck är sojavatten, risvin och öl, men man hittar även kinesisk
vin – som är ok när den är ung ( några reskamrater fick ”lite för gamla
viner tydlig madeirakaraktär eller oxiderad vitvin. Under resan åt jag bara lokal mat – och anpassade min kosthållning till kinesiska traditioner – från grisgryn till frukost tills alla traditionella rätter – mycket grönt- jag mådde som en prins…

Restaurangernas matsedlar är långa och man bygga ihop sin
egen meny – där man kombinera maten själva. Goda grönsaksrätter sätter alltid
en särskild höjdpunkt. Du bör i kina inte vara rädd för ben – varken i fisk
eller kött, styckningen är inte kirurgisk utan man hacka fågel, paddan etc i
bitar och kockar på ben för smakens skull.

Det är inte lätt när man reser i grupp – att anpassar maten så att ”alla är med” och alla hittar
sin favorit. Reseledaren Tina gjorde ett jättejobb att hittar variationer och
alltid något nytt. Särskild nyfiken på nya ”produkter” och smaker har varit Örebroungdomar Jennica och Petros i gruppen – som även åt orm och scorpion på
matmarknaden i Peking…

Maten är nyttig, god och mycket prisvärd –
variationsrikedomen är stor och regional anpassad. Minns härliga buffen i
Hotell i Hangshou, Fläskläggen och sesambrödet i Tongli, Paddan och grillade
fläsksidan i Shanghai, Friterade småräkor
och den heta maten i häftiga Yangshuo, Dumplings i Xian – samt ankorna i
Peking. Min son förde mig till sin kvarterskrog –han är en finsmakare och
nybliven vegetarian, där vi åt den resan bästa traditionella kinamiddagen –
bygg på grönsaker och svamp samt en gudomlig anka. Dagen efter böjd jag på ett av kinas bästa moderna krogar –
Green Tea House – utanför Peking i ett gammalt industriområde där även taxin behövde
telefonvägvisning från restaurangen. Bakom i en vitt mur med diskret ljusskylt ,
fanns denna kulinariska supermoderna mattempel – stylad, cool, ljus, kreativ,
kinesisk kulturbevarande med toppmodern mat byggd på gamla kinesiska smaker och
tekniker. WOW. Suverän vinlista bara röda från hela världen som efteråt matchar
maten bäst. Vi åt en härlig meny – måltid i absoluta stjärnklass – två ”michelin” där maten, produkterna servicen och
rummet(miljön) harmoniserade perfekt. Och detta till ett absolut REA pris…..3500
kr för en middag med allt för 3 personer.
Här såg man ”framtidens” innovativa restaurang och matupplevelse i Kina….

Hörde att här i
Sverige är det hippt med ”outdoorcooking eller mat i det fria”…..det ska finnas
utbildningar till detta nuförtiden . Mitt tips res till Kina Peking och lär.

Tio bästa krogarna enligt New York Magazine

Enligt New York Magazine är de tio bästa New York-krogarna just nu följande Acme, Atera, Battersby (Brooklyn), Blanca (Brooklyn, fast meny 180 USD/person), Calliope, Il Buco Alimentari e Vineria, Neta, The NoMad, Perla, Pok Pok Ny.

Att de två första tillhör New Yorks absolut bästa krogar är det nog allmän enighet om.
Glöm ej Aquavit – med Marcus Jernmark..

Svensk-krog hyllas

Aska (f d Frej), i Brooklyn – med kocken Fredrik Berselius – och som jag tidigare skrivit om får berättigat lysande omdömen i New York Times.
tinyurl.com/bkz26v3
askanyc.com

Det finns ett par goda skäl till att övriga världen kan använda de nordiska länderna som förebild, menar The Economist. De har redan tacklat många av de utmaningar som andra, framför allt västländer, kommer att tvingas hantera, som att reformera pensionssystemet och organisera samhället så att även kvinnorna kan få tillträde till arbetsmarknaden. Dessutom har de nordiska lösningarna visat sig mycket effektiva och länderna toppar de flesta globala rankinglistor från konkurrenskraft till välbefinnande. På områden som innovationsförmåga, social inkludering och social rörlighet är man extra framgångsrika. På köpet har det blivit en kreativ renässans med ett antal hyllade personligheter inom musik, litteratur och även matlagning.
The Economists Norden-bilaga har kommenterats av många svenska medier, men på ett relativt blygsamt sätt. Det verkar som journalisterna inte riktigt är bekväma med allt detta beröm. För om vår modell är så perfekt i ett internationellt perspektiv, vilka larmrapporter blir det då kvar att skriva?