10 år efter
Systembolaget upphörde

Nu idag är det tio år sedan Sveriges Riksdag beslutade att
avskaffa Systembolagets försäljningsmonopolet till konsumenterna. Här kommer nu ett scenario över hur det har blivit och vad som har hänt.

Efter avskaffande av monopolet – smällde champagnekorkarna
hos alla inblandade och lobbyister äntligen kommer vi åt den svenska
dryckesmarknaden. Nu kommer allt blir bra -Systembolagets butikers auktionerades
ut till nya aktörer / dels investmentbolaget, självklart stora importörer som
hade stora varumärken bakom sig. Försäljningen gick sådär – störst intresse har
varit för butiker i storstäderna och i större kommunerna som hade en hyfsat
omsättning och visade vinst även under Systembolagets tider, dessa har det varit en huggsexa om. 1/3 del av Systembolagsbutikerna
fick inte några köpare – kundunderlaget bedömdes ej tillräcklig stor för att
kunna driva en verksamhet.

Livsmedelshandlarna – öppnade egna dryckesavdelningar i sina
butiker och koordinerade sina inköp via upphandlingar för att kunna pressa
priserna. Nu skulle ju svenska folket äntligen en bra och billig sortiment.Importörerna behövde nu lämnar anbud till flera aktörer, behovet av anbudskrivare ökade och prispressen med när man nu fick lämnar anbud nu till Livsmedelskedjorna. Man behövde även investerar i logistik – kunderna vill ju har ” varorna just in time för att minska lågerhållningen.( Så fort varorna lämnar tullager – blir det ju skatt).Men
det startades även många små vinbutiker där vinfreaks äntligen kunde
förverkliga sina drömmar, att sälja sina favoriter och små vingårdar. Lättast har detta varit för krogar som ” kunde ”
sälja ur sitt varulager – till kunderna, där duktiga sommelierer gav kunderna rådgivning.

Vårt kom nu alla viner ifrån – just, det flesta vingårdar i
världen hade ju avtal med sin agenter och tidigare importörer. Det utökade sina
försäljningsorganisationer för att sälja direkt till det nya vinhandlare men
även till sina egna butiker. Reklambyråer och det fria TV kanalerna – fick
mycket att göra – 50% av reklamintäkterna
kom nu från denna nya marknaden. Livsmedelskedjorna använde Vin och Öl i
sin marknadsföring och via lockpriser lockade man i kunderna i butiken – ibland
” till priser som täckte enbart alkoholskatten.” Särskild billig öl och starksprit från
Östeuropa med ” nya varumärken” såldes extra billigt. Varumärken som Eldorado
starköl och Leninwodkan blev storsäljare på den svenska marknaden.

I storstäderna fanns det till en början lyckade satsningar
på specialiserade vinbutiker som hade en lokal och bra välvald sortiment med
mycket bra service. Men efter något år märkes det att endast några få av dessa
kunde överleva på sina kvalitetsviner – det är tvungna för överlevnadens skull
att ta in ”kända volymvarumärken med låga priser ” för att breda
kundunderlaget och för att når kostnadstäckning. Många trodde att det skulle kunna erbjuda sina drycker även
till resten av Sverige via Internetförsäljning – men distributionskostnader via
DHL eller BING är för höga för att konsumenterna ska välja denna variant. En flaska udda champagne kostade 100 kr mera i Torneträsk än i Stockholm.

Efter två år kom konkursvågen som slog ut många av de
nybildade små butikerna i landet, men även några i storstäderna – konkurrensen
från de stora livsmedelskedjorna, krogarnas försäljningsställen samt stora brandbutikerna
har varit för stor(importörernas egna butiker tex Pernod Ricard vid Hamngatan)
– som kunde erbjuda längre öppettider och ” sälja ” stora volymer.

De stora livsmedelskedjorna samt krogbutikerna är det stora
vinnarna i avregleringen – och där särskild the big ICA,KONSUM, Bergendahls –
som har skräddarsydd sitt dryckessortiment efter ” butikvarumärkarnas profil” En Willys
har ett annat sortiment än en ICA MAXI – Krogarna säljer i stort sätt samma
sortiment som finns på vinlistan och finansieras via marknadsföringsbidrag
eller ” gratis” varulager av det stora importörerna. Seven Eleven har idag en
litet volymsortiment där särskild ”färdiga drinkblandningar” som är kylda är
populära.

Staten har inte kunnat göra något åt öppettider – utan idag
är det möjligt att köpa alkoholdrycker dygnet runt.Inflytande begränsas till åldergräns och skattekontroll.

Många trodde att marknaden skulle öppnas för mindre
vinbönder med unika produkter – detta hände inte – volymförsäljningen är den
samma som innan avregleringen, där marknadsföringsbudgeten bestämmer vad som
svenska folket väljer att dricka samt priset.

Priset för kvalitetsviner har stigit – (skatten är likvärdig
för alla produkter) men lagerhållnings och kapitalkostnader måste företagen tar
höjd för)

Kan du köpa allt i hela landet ?– Javisst med det kostar …..Utbudet och sortimentet hos Livsmedelsbutikerna och andra aktörer –är beroende av
kundernas köpvånor – som kund med extra önskemål är du hänvisad till att
beställa extra hos din butik eller via näthandel – med extrakostnad för
distribution beroende vår du bor( Under det första tre åren fanns inte denna
tillägg – men sedan motiverade bolagen detta ur kostnadsskäl).

Tillgängligheten till billig öl,vin och sprit har ökat via
butikerna och krogarnas öppettider – ansvarstagande att säljer till endast
sådana som har fylld 20 år är mycket bristfällig – och är enligt aktörerna
svart att hantera – man önskar nu att gränsen sänks som i Europa till 16 år.

Langningen har ökat särskild under dygnets mörka timmar –
med konsekvenserna att det dricks numera mindre på krogarna utan folkhemmet som
mötesplats för fest har fatt en ny renässans. Där man utan kontroll och utan
insyn kan njuta av dygnet runt tillgängl av alkoholhaltiga drycker.

Idag finns det 13 specialbutiker i Sverige med ett sortiment
av ca. 500 varumärken. 5 i Stockholm, 2 i Göteborg, 1 i Strömstad, 1 i Malmö, 1
i Umea,1 Örebro, 1 Lund och 1 i Uppsala.
I städer med stor befolkning och hög köpkraft men alla dessa butiker har även E-handel.

De stora livsmedelskedjornas sortiment motsvarar i stort
sätt sortimentsmässig de varumärken som fanns i tidigare Systembolagets 50 –
70 kronors (dagens )prissortiment) där betalning för ”exponeringen, rabatter och
marknadsföringspotential” bestämmer om denna dryck ska finnas i sortimentet på de
stora kedjorna. Där finns ett bassortiment av ca 50 varumärken samt ett
regionalt ” tilläggssortimentet som hämtas ut ett centralt avtal” som kunderna
kan välja. Det sista 5 – 6 åren har Livsmedelskedjorna börjat handla själv hos
producenterna och kapar därmed kostnader i inköpsleden där importörerna/agenterna har
sett sina samarbetsavtal att går upp i röken, kvar är avtalen för
marknadsföring mot krogarna. Vinbönderna måste nu själva ser till som alla andra dagligvaror leverantörer – att dryckerna finns i butikerna ”just in time .”

Det flesta krogar har idag egna vinshops (som är oftast
knuten till en viss leverantör som har ensamrätten för försäljningen till
krogen). Krogen i sin tur – behöver först betala för produkten när den är såld)
Inredning, marknadsföring, laghållningskostnader står leverantören för. Det är
varumärken och volymprodukter som styr utbudet och försäljningen.

Störst skillnad är det på landsorten – där den lokale
lanthandlarna via sina egna avtal – ICA; Konsum,importör – bestämmer sortimentet. Tiden
är förbi där man hade tillgång till hela Systemkatalog inom två dygn – nu
kostar det extra få leverans när man ska anlita Näthandel –om man handlar små
volymer.

Vill man handla billig gäller det fortfarande ” Puttgården”
och taxfree när man reser utomlands. Priserna har ökat genom att kostnader för
marknadsföring, etableringen och enskilda logistikkostnader läggs nu ut på varje
dryck och leverantör, nu när samordningen av transporter inte sker. Svenska folket köper fortfarande samma typ av drycker som förr – i samma prisspektrum – som gör det svart för små vinbönder att kunna erbjuder sina produkter. Det stora pressar priserna ännu mera än det förre monopolet – så att endast stora koncerner och producenter kan ” vara med i denna segment” och det små producenter är tvungna att lägger till logistik och marknadsföringskostnader på produkten att dessa viner blir för dyra för den vanliga konsumenten. Bryggerierna har kunnat ökar sina marknadsandelar genom att finnas på butiker – där särskild lågprismärken eller ” profilmärken från handeln. Konsumtionen av starkpris har enligt försäljningssiffror ökat med ca 10 % p.g av lågprismärken och tillgängligheten. Kommunerna är bekymrad över att åldersgränserna inte halls i butikerna och lobbar för att ” det ska finnas särskilda butiker/slutna avdelningar i dagligvaruhandeln och krogarna.