Årets kock igen – Nu fyller denna tävlingen 40 år och man lyfter tävlingens fördelar och vad det har åstadkommit. Enligt uppgifter på hemsidan – ”Förutom att lyfta ett par stjärnor i branschen har det svenska matundret sedan 80-talet ökat antalet studerande i Sverige inom gastronomi från cirka 2 000 till dagens dryga 30 000.”

Idag studerar totalt 3500 personer till kock källa: Skolverket…………. Man är ju inte ödmjuk – självklart denna tävling ägs ju av stora sponsorer – som är vana att marknadsföra sig enligt ett tydlig syfte. Men att leda svensk gastronomi in i framtiden, och att har stor del av den gastronomiska utvecklingen är ju lite magstark – men ingen protesterar. Denna tävlingen har utvecklad kockar och den professionella matlagningen – med fokus på tävlingen – men inte gastronomin. Och alla tävlingar där man lagar mat har inte sett till att flera söker sig till yrket utan det är nästan tvärtom…………..enligt statistik.

Gastronomi en bred disciplin som involverar studien och uppskattningen av mat i alla dess aspekter, och den spänner över både vetenskapliga och kulturella dimensioner av matlagningstillfälle. Detta är mera själva mat och matlagningen – som är en del av detta. Men vem har lyft den svenska gastronomin – ju utan gäster finns det ingen krogar och restauranger. Det behövs även gäster med förståelse för att dessa kan tar till sig gastronomin alla aspekter. Gastronomin är inte bara finkrogar – utan varje matlagningstillfälle är en upplevelse. Sverige har inte varit ett njutningsland – man låg fokus på många andra utvecklingar som gav den välfärdsstat som vi befinner oss till. Det så kallade gastronomiska upplevelser ( oftast av frankofil karaktär) har varit förbehållen överklassen som använde dessa tillfällen som statusmarkör. Men in det stilla i hemmen lagade många familjer sina goda middagar vid dukade bordet – främst tillagad av mormor och mor. Man använde det begränsade utbudet av råvaror som fanns på 70 talet. Att gå på restaurang – fanns inte i på kartan för många – kanske en pizza på den lokala pizzaställe eller tre små rätter på kinakrogen. Men vi har alltid varit nyfiken på andra länders rätter – smaker – efter 70 talet började svenskarna resa i Europa och världen och upptäckte nya rätter och produkter. Även det många gästarbetare (som stannade kvar) tog med sig nya produkter, smaker och importerade sedan råvaror. Ju mera vi upptäckte nya recept och nya smaker – desto mera har även det stora livsmedelskedjor varit tvungen att ta upp dessa produkter i sitt sortiment. Även det många kokböcker gjorde sitt. Till skillnad från andra europiska länder – har vi varit mera öppen mot nya matkulturer och blandade även hej vilt. KUL matlagning – man träffade under 80 och 90 talet många kockar i asiatiska och mellanöstern butiker. Samtidig som många av vara invandare – ”vågade” öppnar restauranger med sin egen matkultur – . En viktig punkt har varit – att dessa invandare tog bort den frankofil krogstämpel och vi började trivas i denna atmosfär – som gjorde att branschen växte. Det blev rolig att vara ute och äta vi fick ett restaurangliv utan ”stelhet”. Samtidig blev även det professionella kockar mera nyfiken och tog till sig ” den lite mera avslappnade stilen” – och en viktig del är även att Servicen i matsalen blev mera tillgänglig och skapade en avslappnad atmosfär. Men som sagt det finns alltid en elit eller skapas en elit – nu kom tävlingsfokusen in för kockar framdriven av leverantörer för att skapa uppmärksamhet. Det räckte tydligen inte längre med gästernas uppskattning utan man vilde lyfta yrkeskåren. Kanske med bakgrund att allt mindre vill jobba i köket – p.g.a. arbetsmiljö, avsaknaden av värdegrund och ”arga” kockar. Idag läggs mycket tid ner på tävlingar – att mäta sig mot varandra, det finns tävlingar på alla nivåer och särskild det nordiska länder har utvecklad tävlingar till en industri – som kräver mycket tid, resurser i form av sponsorer och resurser i form av tid för delaktiga. Det har blivit en egen gren inom matlagningen…….

Visst kommer det fram nya ”recept” eller tekniker – men i grunden handlar det om matlagning – där du utifrån Dina möjligheter att träna och få feedback från tidigare tävlingskockar kan komma långt. Du behöver även viss talang ……med det är lika med annan sport.

För mig ger tävlingsverksamhet uppmärksamhet på eliten – men den har inte göra något med den gastronomiska utvecklingen för ett land eller Sverige. Tävlingsframgångar är en arena för dessa som vill synas, mäta sig med andra och som ger bra PR för sig själva och sina sponsorer. Gastronomin handlar om måltidsupplevelser för gästerna eller dina närmaste vänner, som kan vara en Våfflor på fjället, en härlig hummus på den libanesiska krogen i kvarteret, den steka strömming med mos, en stekt färsk Makrill på västkusten, en lunch eller middag på den etniska restaurangen överallt i världen under semestern. VIKTIG är bemötande, service, miljön och att trivas tillsammans. Såklart njuter jag även av upplevelser i den absoluta toppklassen – utifrån Michelin etc. – men där ser jag att det flesta kockar som är i världstoppen – inte tävlade tidigare. Det ser till sin uppgift att leverera en gastronomisk upplevelse med sina medarbetare i Kök och Service varje lunch och middag för många gäster. Men som sagt det finns undantag – och det kan vara till hjälp i marknadsföringen att man har tävlade tidigare – men sedan är det alltid gästernas dom som är viktigast.