Ekonomiska kriser stimulerar extremism
Det mesta talar för att det kommer en ny
ekonomisk kris inom några år.
https://www.fplus.se/borg-varnar-ny-finansiell-hardsmalta-pa-vag/a/On9p31
Vad som blir den utlösande händelsen vet vi inte.
Dock innebär de ökande skulderna både för stater och individer i hela
västvärlden att smällen kan bli stor. Liksom att Donald Trumps
avregleringar av banksystemet gör att skyddet minskat.
En av USA:s mest legendariska finansmän, Jim
Rogers, intervjuades nyligen om just risken för en kommande finanskris:
http://www.businessinsider.com/jim-rogers-worst-crash-lifetime-coming-2017-6
En politisk aspekt på detta är också bekymmersam.
Depressionen 1929 var en viktig orsak till
nazisternas frammarsch. Att nazisterna i så hög grad fick stöd av
väljare som tidigare röstat på mittenpartier, liberaler
och socialdemokrater berodde till stor del på att Weimarrepubliken
misslyckats med att hanterera ekonomin. Partierna splittrades och
några handlingskraftiga regeringar kunde inte etableras. Misstron mot de
etablerade politiker växte.
Det som skedde i Tyskland på 30-talet var inte
unikt. Det speglas i den stora ekonomiska krisen 2008,
den största sedan 1929. Som den främste forskaren kring den
europeiska populismen, Cas Mudde, skrivit var de väljare som mest
påverkades av 2008 års nedgång mest benägna att rösta på de auktoritära
och nationalistiska partierna. Den gav skjuts åt partier som Le Pens
Front National, italienska Lega Nord, norska Fremskrittspartiet,
finska Sannfinländarna, Gert Wilders holländska Frihetspartiet. Också
Brexit kan härledas till väljare som förlorat av finanskrisen.
Sveriges välskötta ekonomi gjorde att vi då
klarade oss bättre än de flesta europeiska länder. Tyvärr
innebär lågräntepolitiken att möjligheterna att möta nästa svåra tid
med ekonomiska stimulanser är små.
Källa Olle Westberg
