Åsynen av antika pyramider, medeltida katedraler och moderna rymdraketer väcker vår undran och förundran. Varför byggdes detta och hur kunde de åstadkomma något sådant. Frågan om varför rymmer ett ekonomiskt svar, nämligen att varje epok med ekonomiskt överskott mobiliserar för produktion av något som speglar rådande maktförhållanden, drömmar och visioner. Ur ett teologiskt perspektiv kan man tolka fenomenen utifrån vad frågan, vad den gud (eller de värden) som råder och som vi hyllar står för. Hur -frågan har att göra med vilka kunskapsformer som bestämmer produktionen. Detta är uppsatsens tema.

Valven i medeltida katedraler byggdes av hantverkare, inte civilingenjörer. Tekniken hade växt fram ur praktiska och kollektiva erfarenheter, och den hölls hemlig inom skrået för att trygga kunskapsmonopolet. Med modernitetens och naturvetenskapens framväxt blev kunskaperna kodifierade i naturlagar och tillgängliga via offentlig dokumentation. Tillgänglighet är emellertid något relativt. I praktiken kan kunskaperna anammas först efter mödosamma högskolestudier. Kunskapens teknologisering är i stora stycken åter hemlig men nu är det inte skrånas utan storföretagens intressen som skyddas i lag, men industrispionage praktiseras likväl i parti och minut.

Det finns två olika schabloner i tänkandet kring förhållandet mellan teori och praktik. Det ena är att praktik är en tillämpning av teori: teori—> praktik. Den andra är att praktik och teori konkurrerar och att det råder en oförsonlig konflikt dem emellan: praktik<—->teori. Men det finns också alternativa hållningar däribland följande. (1) Personliga upplevelser bearbetas genom formulering och upparbetas till genomreflekterad och kommunicerad erfarenhet. Denna dialektiska relation mellan praktik och teori finner vi i den unga kyrkans teologi, i marxistisk epistemologi och i pragmatismens filosofi. (2) Hantverkskunnande och bokliga studier inom samma fält kompletterar varandra. Som exempel kan nämnas att smålänningen Johan August Brinell (wikepedia) först tog en examen som bergsingenjör, kompletterade den med en utbildning till smed och rekryterades till Bergslagen för att vidareutveckla bergsnäringen. Pragmatismens väg är nog framkomlig inom exempelvis lärarkunskapens område. Brinellvägen är kanske den som kan utveckla näringarna i vår tid. #Heinz-Glöckler;Heinz-Glöckler,