Blog Image

Creative-Cuisine

Demokratiskt, Faktabaserad, Oberoende

Denna Blogg är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Ifrågasättande, Kritisk, Faktabaserad och ej påverkad av Särintressen. Önskar påpekar att jag är inte anställd längre hos någon utan en fristående konsult.

Dags att ge besöksnäringen en egen minister

Arbetsliv Organisation Ledarskap, EU, Mat och Vin, Trender och Framtiden Posted on fre, augusti 22, 2025 16:18

Från särintressen till gemensam nytta

Besöksnäringen är för viktig för att splittras i olika projekt eller särintressen. Det krävs ett helhetsåtagande på nationell nivå för att verkligen frigöra potentialen.

Utifrån min tidigare inlägg – om Turism eller besöksnäringen, har mina läsare önskad att jag ska skriver några råder hur man skulle organiserar en framtidens besöksnäring i Sverige.

Vad är egentligen Besöksnäringen:

Besöksnäring är ett samlingsbegrepp för alla verksamheter och branscher som på olika sätt riktar sig till människor som reser, besöker eller vistas på en plats under en kortare eller längre tid. Det handlar alltså inte bara om turism i snäv bemärkelse (semesterresor), utan om hela det system av tjänster, upplevelser och infrastruktur som gör det möjligt för besökare att komma, stanna och konsumera. Så det inte bara kockar, restauranger och hotell.

I besöksnäringen ingår till exempel:

  • Hotell, vandrarhem och annan logi
  • Restauranger, caféer och catering
  • Transporter (t.ex. flyg, tåg, buss, båt, taxi)
  • Kultur och nöjen (museer, teater, musik, evenemang)
  • Natur- och friluftsaktiviteter (vandring, skidåkning, fiske, camping)
  • Konferenser och möten (affärsresande, kongresser, mässor)
  • Turistservice (guider, turistbyråer, researrangörer)

Besöksnäringen är alltså en upplevelsebaserad näring som ofta beskrivs som tvärsektoriell, eftersom den inkluderar delar av många olika branscher. Den är viktig för regional utveckling, sysselsättning och exportintäkter – särskilt i länder som Sverige, där natur- och kulturupplevelser lockar både internationella och nationella besökare. Det inte sängar, kockar och servitörer som lockar besökare..

För en tid sedan satt jag vid köksbordet hos en familj som driver ett litet hotell i Dalarna. De berättade om hur mycket de älskar sitt arbete – att möta gäster från hela världen, att dela naturen och kulturen de själva vuxit upp med. Men de berättade också om kampen: säsongsberoende intäkter, osäkra resurser exempel dåliga vägar och bristen på en långsiktig plan från regionen, miljöförstörelse och trängsel under några veckor i vinter och på sommaren som gör det möjligt att ser framåt.

Den här familjen är inte unik. Jag möter hotellägare i Småland, guider i Norrbotten och restaurangägare på västkusten som alla brinner för sina verksamheter. Tillsammans bär de upp en av våra viktigaste tillväxtmotorer – besöksnäringen. För 10 år sedan pratade jag att framtidens Toscana ligger i Skåne – jag fick rätt när jag ser utvecklingen både positiv (kvalitet) och negativ (massturism).

En näring som saknar helhetsgrepp

Besöksnäringen är tvärsektoriell och omfattar allt från transporter och boenden till kulturarv, naturupplevelser och gastronomi. Den skapar jobb och utveckling i både stad och landsbygd. Men trots sin betydelse finns det i dag ingen tydlig nationell strategi.

Jag ser hur mycket som görs lokalt – fantastiska initiativ, ofta drivna av eldsjälar med små resurser. Men utan samordning och långsiktighet blir det som isolerade öar. Nästan varje kommun har ett projekt finansierad med EU medel -som tar fram en rapport eller event men där tar det slut. Och då tappar vi den kraft som helheten skulle kunna ge.

Vi behöver en minister för helheten

Jag är övertygad om att Sverige behöver en minister för turism och besöksnäring – precis som i många andra europeiska länder. En minister skulle kunna:

  • samla aktörer från olika regionala kluster och sektorer
  • skapa en långsiktig strategi baserad på fakta och framtidsscenarier
  • tala med en gemensam röst internationellt
  • samordna samarbetet mellan departement som Kultur, Miljö, Landsbygd och Finans

Från vision till verklighet

Men det räcker inte med en strategi på pappret. Den måste förankras lokalt genom regionala kluster, där kommuner, företag och myndigheter arbetar tillsammans för att omsätta idéerna i handling – inte i projektform – utan som en del av ordinarie verksamhet med resurser.

Jag tror också att vi behöver tänka nytt kring finansieringen. En turism avgift, en särskild fastighetsavgift på fritidshus och riktade EU-medel skulle ge stabila resurser – där pengarna stannar i regionen och används för lokal utveckling.

Min övertygelse

För mig är besöksnäringen inte bara en ekonomisk fråga. Den är en del av vår identitet, vår stolthet och vår framtid. Den skapar jobb, gör att unga kan stanna kvar i sina hembygder och gör Sverige attraktivt i världen.

Men jag är också frustrerad. att vi under en lång tid har vi skjutit ansvaret framför oss och hoppats att någon annan ska ta det. Jag menar att tiden för att vänta är över. Sverige behöver en gemensam strategi, en tydlig riktning och en politisk ledning som vågar prioritera denna näring. Det inte särintressen som branschföreningar, stora koncerner som ska håller i agendan – det vi medborgare via STATEN och en Minister.

Jag är övertygad: vi har allt som krävs för att bli en av världens mest attraktiva destinationer. Men då måste vi ta besöksnäringen på allvar – på riktigt.

Tänk om vi kunde säga: ”Sverige är världens mest attraktiva land att besöka – året runt.”

En helhet som vi saknar i dag

Idag är verkligheten en annan. Eldsjälar, företagare och organisationer gör fantastiska insatser, men ofta som isolerade öar. Det finns ingen gemensam strategi, ingen helhet som binder ihop alla dessa initiativ. Och när vi inte arbetar tillsammans går vi miste om kraften i det vi faktiskt har: en av världens mest unika förutsättningar för en framgångsrik besöksnäring.

I många europeiska länder finns en särskild minister för turism och besöksnäring. Det är hög tid att Sverige också tar detta steg. En minister (eller särskild myndighet) skulle kunna:

  • ge näringen en gemensam riktning där man har tagit från början hänsyn till alla viktiga parameter och där flera myndigheter och departement samarbetar.
  • skapa en långsiktig strategi, byggd på fakta och framtidsscenarier
  • tala med en stark och samlad röst internationellt och ger även näringen nationellt en status.
  • samordna samarbetet med andra viktiga departement, som Finans, Kultur, Miljö och Landsbygd

Varför det spelar roll

Besöksnäringen är mer än ekonomi. Den är en berättelse om Sverige. Om fjäll och skärgård, om musik och mat, om möten och minnen som människor bär med sig hela livet. Den ger unga hopp och möjlighet att stanna kvar i sina hembygder. Den bygger stolthet.

Jag vill att vi om tio år kan se tillbaka och säga: ”Det var då vi bestämde oss för att ta besöksnäringen på allvar. Det var då vi slutade tänka i stuprör och började bygga en gemensam framtid.”

Och jag vill kunna säga: ”Vi gjorde Sverige till en av världens mest attraktiva destinationer – inte av en slump, utan för att vi valde att tro på det vi har och utveckla det tillsammans



En växande jätteindustri – 15 biljoner dollar i global turism 2040

EU, Mat och Vin, Politik, Uncategorised Posted on tis, augusti 19, 2025 11:35

Turism handlar inte bara om säng och mat – det är därför politiken särskild på lokalt och regionalt nivå måste ta ansvar

Turismen är en av Sveriges starkaste framtidsnäringar. Resandet växer, motiven blir fler och människor söker nya sätt att upptäcka världen – från naturupplevelser och kultur till sport och mat. Men allt fler besökare betyder också ett ökat tryck på våra gemensamma resurser. Våra stränder, fjäll, stadskärnor och kulturmiljöer kräver underhåll och skydd. Det kostar – och i dag är det skattebetalarna som bär den största bördan.

Tänk på dig själv. När du reser, är det självklart att du vill ha en säng att sova i och mat på bordet. Men är det verkligen därför du väljer ett land, en region eller en ort? Nej. Det som avgör är något annat – känslan, upplevelserna, naturen, kulturen och det där unika som gör resan minnesvärd.

Det är här Sverige har sin styrka – men också sin utmaning. För att människor ska fortsätta välja Sverige krävs mer än hotellrum och restauranger. Det krävs välskötta stränder, tillgängliga fjäll, levande stadskärnor, fungerande infrastruktur och natur som håller för framtiden.

Tillväxten inom turism är redan här. Fritidsresandet ökar globalt med miljarder övernattningar de kommande åren. Utgifterna för resande kommer att mer än tredubblas – från dagens nivåer till omkring 15 biljoner dollar år 2040. Det är en enorm ekonomisk kraft – men också ett ansvar.

Hotell och mat är basen. Men det är aldrig det som får dig att boka resan. Det är allt det andra. Och just därför är det dags att politikerna tar ansvar för att Sverige kan fortsätta vara ett resmål som sticker ut – inte bara i dag, utan långt in i framtiden

Internationellt är utvecklingen tydlig. Den moderna resenären söker hållbara alternativ och vill bidra till att bevara de miljöer man reser till. Vi alla betalar en avgift när vi reser utomlands – tittar på din faktura.

Turismen är en glädjens och utvecklingens kraft. Men den kräver en hållbar finansiering. Nu är det upp till våra politiker att visa mod och införa en turistavgift – för att Sverige ska kunna vara en attraktiv, hållbar och konkurrenskraftig destination långt in i framtiden.

Turismen är lönsam och kommer växer i framtiden ser tabellerna nedan. källa  2024 Boston Consultning Group som blickar opartisk ut över hela världen och dess trender – och inte gör ett beställningsjobb utifrån ett speciellt syfte. Resenärer från olika delar av världen har även olika preferenser när det väljer sina resmål.

Turismens tillväxt kräver politiskt mod – inte passivitet

Turismen i världen står inför en kraftig expansion. Mellan 2024 och 2029 väntas fritidsresandet, mätt i antal övernattningar, öka med cirka 4 procent per år. Därefter fortsätter tillväxten i en något långsammare takt – omkring 3 procent årligen fram till 2040. Det innebär hundratals miljoner fler resor, och ett tryck på både städer, landsbygd och natur som vi aldrig tidigare upplevt. Det tillkommer fler målgrupper från länder som vill upptäcker världen. Kina, Indien etc källa.. Boston Consulting Group.

De ekonomiska siffrorna talar sitt tydliga språk enligt Boston Consulting Group

  • Inrikes fritidsresor beräknas växa från 4,1 biljoner dollar år 2024 till 11,7 biljoner dollar år 2040 – en ökning baserad på nästan 18 miljarder övernattningar.
  • Regionala resor väntas tredubblas, från 710 miljarder dollar till drygt 2 biljoner dollar, med 7 miljarder övernattningar.
  • Internationellt resande kommer mer än tredubblas, från 425 miljarder dollar till omkring 1,4 biljoner dollar, vilket motsvarar en ökning från nästan 2 miljarder övernattningar till hela 5 miljarder.

Det här är en ekonomisk möjlighet – men också en enorm utmaning. För varje övernattning krävs infrastruktur, transporter, service, trygghet, renhållning det vi överens om och framför allt: hållbarhet.

Frågan är: är vi politiskt redo och blickar framåt och inte bakåt ?

Om Sverige vill vara en vinnare i denna utveckling måste vi sluta se turismen som en sidoverksamhet och istället behandla den som en av våra viktigaste framtidsnäringar. Vi behöver:

  • En nationell strategi som säkrar investeringar i infrastruktur och naturvård.
  • En turistavgift som öronmärks för underhåll, klimatanpassning och satsningar i lokalsamhället.
  • Politiskt mod att prioritera långsiktig hållbarhet framför kortsiktig bekvämlighet med partipolitiska populistiska ögon.

Vi vet att tillväxten kommer. Frågan är inte om, utan hur vi ska hantera den. Att blunda för siffrorna vore oansvarigt. Rätt hanterad kan turismen skapa jobb, skatteintäkter och livskraft i hela landet. Fel hanterad riskerar den att slita sönder just de resurser som gör resandet möjligt. Då kan det blir en minskning av resande som vissa branschorganisationer i sin utredning lovar.

Det är nu upp till våra politiker att visa handlingskraft. Turismen är inte bara en ekonomisk motor – den är en samhällskraft som till stor nytta för landsbygden. Men den måste styras rätt så att den inte förstör vara unika resurser i form av naturen.

Turism handlar inte bara om säng och mat – det är därför politiken måste ta ansvar

Tänk på dig själv. När du reser, är det självklart att du vill ha en säng att sova i och mat på bordet. Men är det verkligen därför du väljer ett land, en region eller en ort? Nej. Det som avgör är något annat – känslan, upplevelserna, naturen, kulturen och det där unika som gör resan minnesvärd. Särskild kulturupplevelser är viktig för den globala resenärer –

Tillväxten inom turism är redan här. Fritidsresandet ökar globalt med miljarder övernattningar de

Därför behöver politiken visa mod och införa en turistavgift. Inte för att göra resandet dyrare, utan för att säkra det som verkligen gör att människor väljer Sverige. En avgift kan finansiera underhåll, klimatanpassning och satsningar i lokalsamhällen. Den kan garantera att både du och nästa generation möts av samma rena stränder, levande natur och välkomnande städer.

HUR SKA VI GÖRA DETTA

Så kan vi skapa en mer hållbar framtid för turismen

Turismen växer – och med den också trycket på våra städer, samhällen och naturresurser. Frågan är: hur gör vi resandet mer hållbart, så att både resenärer och lokalbefolkning kan fortsätta njuta av fördelarna? Här är några viktiga vägar framåt.

Hantera kapaciteten

För många besökare på samma plats kan snabbt urholka upplevelsen – både för turister och för de som bor där. Här kan kapacitetsgränser, avgifter eller skatter vara verktyg. Kommuner kan till exempel ta ut entréavgifter för dagsbesökare. Det kan uppmuntra fler att stanna över natten och på så vis bidra mer till den lokala ekonomin. Avgifterna kan dessutom varieras: högre på populära platser och lägre där färre turister rör sig. På vissa håll används även lotterier eller kvoter för att fördela tillgången, som i flera amerikanska nationalparker där man styr antalet vandrare på särskilt utsatta leder.

Sprid ut turisterna

Alla resor behöver inte leda till samma sevärdheter. Genom att erbjuda alternativa resmål och upplevelser kan researrangörer och destinationer locka turister till mindre kända platser. Med hjälp av data kan man också styra flöden i realtid. Ett bra exempel är Florens, som via en app ger besökare personliga förslag på rutter och aktiviteter baserat på det aktuella trycket på olika platser.

Bygg medvetenhet genom marknadsföring

Marknadsföring behöver inte bara handla om att locka fler turister – den kan också utbilda. Kampanjer kan påminna resenärer om hur man beter sig på kulturarv, hur man visar respekt för lokala normer och varför det är viktigt att följa regler. Att använda lokala auktoriserade guider är ytterligare ett sätt att både ge resenären en rikare upplevelse och stötta det lokala samhället. Bhutan är ett bra exempel på ett land som aktivt arbetar på det sättet med mycket stor framgång och hög omsättning per besökare – kvalitet och inte kvantitet. Allt behöver inte vara som Ullared eller Gamla Stan (som skulle behöver mera kvalitet)

Satsa på strategisk planering

Utöver snabba åtgärder krävs långsiktig planering. Länder behöver kartlägga sina resmål – vilka är huvudattraktioner, vilka är sekundära och vilka är mer ”offbeat”? Därefter bör man bedöma varje plats kapacitet och planera flöden därefter. På så vis kan man sprida besökarna jämnare över året och undvika extremt höga toppar under högsäsong. Resultatet blir en mer balanserad och hållbar turism – allt detta ska göras lokalt och regionalt tillsammans med berörda parter i samhället, där resurserna kommer från en turistavgift.

Här en länk till tyska TV – tror du att detta är en bra reklam – liknande effekter finns överallt i Europa



Sommaren 2045: När Norden blev Europas nya Medelhav

EU, Mat och Vin, Politik, Uncategorised Posted on lör, augusti 16, 2025 11:13

Liten berättelse utifrån tema #Turistavgift ( entre för att njuta av vara naturens resurser) bättre ord än skatt

Det är juli 2045 och mycket har förändrats. Värmen och torkan har gjort somrarna i södra och mellersta Europa nästan outhärdliga. Strömavbrott, vattenbrist och överhettade städer gör att turister inte längre flockas till Spanien, Italien eller Grekland. Istället är det Norden som lockar – Sverige, Norge, Danmark och Finland har blivit Europas nya semesterparadis.

Karavaner på väg norrut

Varje dag rullar tusentals husbilar och husvagnar genom den nya Fehmarn-tunneln via Danmark upp mot Sverige. Bara en vanlig sommardag pratar man om cirka 10000 ekipage. Fullastade med mat och dryck från hemlandet, för alla vet att Sverige är dyrt – även om den svenska kronan är svag.

Danskarna är inte direkt nöjda. Turisterna kör bara igenom utan att stanna och spendera pengar. Köpenhamn har däremot blivit ett nytt Mecka för foodies och festfolk, nästan som Barcelona en gång var. Danmark har ju inte även ett allemansrätt – där bevakar varje dansk sina egna ägor.

Skåne, västkusten och Blekinge – första anhalten

För många är de första stoppen i Skåne, på västkusten eller i Blekinge. Men campingplatserna är sedan länge överfulla. Resultatet? Bilar och husbilar som parkerar längs redan trånga stränder, vilket leder till konflikter med svenska dagsbesökare. Nerskräpning, trängsel och slitna naturmiljöer är vardag. Varje lilla yta i närheten av ett vattendrag är ockuperad.

I Västra Götaland längtar man till och med tillbaka till norrmännen det spenderade ju mycket pengar – de som brukade vara trogna sommargäster men som nu undviker trängseln.

Kaos i Dalarna och fjällen

Längre norrut, i Dalarna, är situationen ännu mer kaotisk. Alla vägar leder till Mora, och här passerar upp mot 10 000 ekipage om dagen. Köerna ringlar milslånga, och när turisterna inte hittar plats på campingar sprider de ut sig längs sjöar och skogar – med allemansrätten som ursäkt.

Kommuner har försökt bygga rastplatser, men dessa blir snabbt ockuperade permanent. Ett helt parallellt system har till och med vuxit fram, där “lägeragenter” säljer platser i förväg. Men kommunerna och regionerna ska reparerar och underhålla platserna och naturen. Och Fjällvärlden är otrolig stor………..det inte stockholm.

Svenskarna trängs undan

Många svenskar har flyttat sitt sommarboende längre norrut, men även där konkurreras de ut av européer som kan betala mer för stugorna. Vinsten hamnar ofta hos storstadsbor som hyr ut i andra och tredje hand, medan de lokala kommunerna får stå för kostnaderna.

Konsekvensen? Nedskräpade leder, slitna naturområden och en turism som alltmer känns som en belastning snarare än en tillgång.

Äldre turister och vårdens utmaningar

En tydlig förändring de senaste åren är att många av de som flyr värmen i Sydeuropa är äldre. De hyr lägenheter och stugor i Sverige under hela sommaren, och på ytan kan det se ut som en välkommen intäkt för lokalbefolkningen. Men bakom kulisserna innebär det en stor utmaning.

Många av dessa äldre behöver vård och omsorg under sin vistelse här. Vårdcentraler i populära turistorter går redan på knäna, och kommunerna tvingas öppna tillfälliga läkarstationer bara för att hantera trycket. Renhållning, vägunderhåll och sjukvård blir plötsligt mycket dyrare – men intäkterna hamnar sällan i kommunen, utan hos privata uthyrare.

Det är också ett känsligt ämne i hyresmarknaden. När välbeställda äldre européer kan betala dubbelt eller tredubbelt för en sommarbostad blir svenska ungdomar och pensionärer bortträngda. En slags ”gräddfil” för dem som har råd växer fram, medan kommuninvånarna själva får stå för ökade kostnader.

Resultatet? En växande frustration i befolkningen, där turismen inte längre ses som en möjlighet – utan som en belastning.

Vad händer med allemansrätten?

Trycket på naturen har lett till en växande debatt i Sverige. Många vill inskränka allemansrätten, för att skydda naturen och ge lokalbefolkningen tillbaka sitt land.

Grannlandet Norge var tidigt ute – redan 2026 införde de en turistavgift, och sedan 2035 även en veckovisa vägskatt för utländska besökare. Intäkterna har gått direkt till underhåll och naturvård, och turisterna fortsätter ändå att komma.

I Sverige har man istället hållit fast vid en lågprismodell, och resultatet har blivit trängsel, konflikter och en natur som slits hårt.

En förlorad attraktionskraft?

Göteborg och Stockholm lockar fortfarande många, men upplevelsen påminner mer och mer om det Barcelona en gång var: bråk, fylla och nedskräpning. Kryssningsfartygen väljer redan bort Stockholm, och i skärgården är öarna överfulla av tält, hyrbåtar och sopcontainrar som ingen hinner tömma. Det är inte statens uppgift – utan det som ” sliter” på naturen bör kunna betala för att upprätthålla det vackra.

Och snälla ni som driver debatten mot denna avgift – ni betala varje gång ni själva är ute i Europa en avgift, ni som har lägenhet betala både fastighetsskatt och avgift till kommunen eller regionen där ni vistas. KOM IGEN

Allt fler svenskar ställer nu frågan: Är det dags att vi sätter ett pris på vår natur?