Jag läste idag i #Expressen en intervju med klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari om varför hon flera gånger har valt bort Almedalsveckan. Hennes svar var tydligt:

”Jag har varit där många gånger och det är ju kul, men det är inte särskilt politiskt tycker jag. Det är mer fokus på olika särintressen och att dricka rosé.” Expressen

Det hon säger borde stämma till eftertanke. När en minister hellre vill möta människor som faktiskt arbetar med miljöomställning – på universitet, i skolor, i företag – än att åka till Visby och delta i vad som allt mer liknar en #branschmässa för #kommunikatörer, då säger det något viktigt. Respekt för Romina dina väljare kommer uppskatta detta.

För vad har egentligen hänt med Almedalen?

Det som en gång var tänkt som en öppen demokratisk arena, där medborgare kunde möta makthavare, har förvandlats till ett spel för gallerierna. Paneldebatter arrangeras av lobbyister och PR-byråer med färdigskrivna manus. Politiker blir gisslan i scheman styrda av särintressens agenda – inte väljarnas.

Vem lyssnar på väljarna?

Medan debattklimatet kokar i ett överbefolkat Visby och #roséglasen klirrar i kvällssolen, växer klyftorna mellan folk och folkvalda. Politiker förväntas ”vara där”, inte för att föra dialog med vanliga medborgare, utan för att synas i rätt sammanhang, med rätt kontakter, i rätt miljö.

Och vem betalar kalaset?
Jo, vi medborgare. Vi som är medlemmar i de organisationer som skickar delegationer, vi som betalar skatt till offentliga verksamheter som hyr tältplatser och marknadsför sig i Visby i juli. Livet är en fest – när man inte behöver möter vanliga folkets utmåningar.

När lobbyismen når menyn

Speciellt nu i valtider är det viktig för lobbyisterna att påverka och bjuda alla- man vet ju inte vem som vinner valet i höst. Gardera med kryss och bjuder tillräcklig med snittar och rosé till alla intresserade.

Vi har större utmaningar

#Sverige står inför enorma #samhällsutmaningar: klimatförändringar, kompetensförsörjning, psykisk ohälsa, trygghetsfrågor, utbildningens framtid. Dessa frågor löses inte i ett tält på Donners plats med mikrofoner, bubbel och applåder från redan övertygade lobbyister.

Kanske är det dags att ta en paus från cirkusen. Göra som #Romina – välja bort rosén till förmån för verkligheten. Möt människor där de faktiskt verkar. I skolor. På sjukhus. I industriområden. På landsbygden.

Almedalen må vara en arena.
Men just nu är det fel match som spelas där.