Blog Image

Creative-Cuisine

Demokratiskt, Faktabaserad, Oberoende

Denna Blogg är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Ifrågasättande, Kritisk, Faktabaserad och ej påverkad av Särintressen. Önskar påpekar att jag är inte anställd längre hos någon utan en fristående konsult.

Hur har regeringerna lyckats utifrån Vallöften från år 2014 tills idag 2026

Politik Posted on mån, juli 06, 2026 10:16

Jag utgick Januari avtalet (73 punkter), eftersom det var den politiska överenskommelse som låg till grund för regeringen under större delen av mandatperioden 2019–2022. Avtalet mellan S, MP, C och L upphörde dessutom i praktiken sommaren 2021 efter den politiska krisen, vilket påverkar hur genomförandet ska bedömas. Källor: Partiprogram, nya lagar och förordningar, budget samt samarbetsavtal – allt offentliga handlingar.

Jämförelse av regeringar under Tiden 2014 – 2026

RegeringAvtalOberoende genomförandebetyg*
S–MP (med stöd av C och L) 2014–2022Januariavtalet68 %
M–KD–L (med SD) 2022–2026Tidöavtalet80 %

Betygen avser genomförandet av överenskomna reformer, inte om reformerna varit framgångsrika eller önskvärda. De mäter om politiska åtaganden omsattes i lagstiftning, beslut eller andra konkreta åtgärder.

En viktig skillnad mellan mandatperioderna är att Januariavtalet omfattade 73 punkter och upphörde innan mandatperiodens slut efter regeringskrisen 2021, medan Tidöavtalet har varit den styrande överenskommelsen under hela mandatperioden 2022–2026. Det påverkar förutsättningarna för genomförandet

Jag använde betygsskala:

  • 100 % = Fullt genomfört
  • 75 % = Till största delen genomfört
  • 50 % = Delvis genomfört
  • 25 % = Påbörjat
  • 0 % = Inte genomfört

Regeringstid 2014 – 2022

Arbetsmarknad

ReformBetygKommentar
Reformering av Arbetsförmedlingen50 %Omställningen påbörjades men fullföljdes aldrig enligt den ursprungliga modellen.
Nytt omställningsstöd100 %Genomfördes tillsammans med arbetsmarknadens parter.
Modernisering av LAS100 %En av mandatperiodens största reformer genomfördes 2022.
Etableringsjobb35 %Infördes men i begränsad omfattning under perioden.

Genomsnitt: 69 %.

Företag och ekonomi

ReformBetygKommentar
Slopad värnskatt100 %Genomfördes 2020.
Sänkta skatter för företag75 %Flera åtgärder genomfördes, men inte hela reformagendan.
Regelförenklingar50 %Vissa förenklingar genomfördes, men målen uppnåddes inte fullt ut.
Förbättrat företagsklimat50 %Delvis genom budgetar och stödåtgärder, särskilt under pandemin.

Genomsnitt: 69 %.

Bostäder

ReformBetygKommentar
Fri hyressättning i nyproduktion0 %Genomfördes inte. Förslaget ledde till regeringskrisen 2021.
Förenklade byggregler50 %Vissa förändringar genomfördes.
Kortare planprocesser50 %Delvis genomfört.

Genomsnitt: 33 %.

Klimat och energi

ReformBetygKommentar
Klimatinvesteringar80 %Betydande satsningar genomfördes. Men inte med önskad effekt.
Elektrifiering75 %Flera stöd och investeringar beslutades.
Grön industri75 %Staten bidrog med flera satsningar, men resultaten varierar mellan projekt.

Genomsnitt: 75 %.

Välfärd

ReformBetygKommentar
Mer resurser till kommuner och regioner50 %Omfattande tillskott, särskilt eller endast p.g.a av pandemin.
Satsningar på äldreomsorgen75 %Genomfördes till stor del.
Förstärkt sjukvård75 %Stora tillfälliga och permanenta tillskott under covid-19. men utan Covid ej några satsningar

Genomsnitt: 70 %.

Migration och integration

ReformBetygKommentar
Ny migrationslag80 %Den tillfälliga lagen ersattes av en ny permanent lag med stramare regler men med stora brister.
Snabbare etablering50 %Vissa reformer genomfördes, men resultaten var blandade.
Språk- och integrationskrav50 %Delvis genomfört.

Genomsnitt: 67 %.

Samlat resultat

PolitikområdeBetyg
Arbetsmarknad69 %
Företag och ekonomi69 %
Bostäder33 %
Klimat75 %
Välfärd70 %
Migration67 %
Oberoende totalbetyg

Samlat genomförande: cirka 68 %

Period 2022 – 2026

  • Jag utgick från Tidöavtalet snarare än partiernas fullständiga valmanifest, eftersom det är det dokument som de fyra partierna faktiskt enades om att genomföra efter valet. Det ger en mer rättvis bedömning av vad de gemensamt lovade och sedan genomförde. Regeringen har publicerat ett eget bokslut över genomförandet, men nedanstående bedömning är en oberoende sammanvägning – inte en återgivning av regeringens egen slutsats.

Jag använder samma betygsskala:

  • 100 % = Fullt genomfört enligt avtalets intention.
  • 75 % = Genomfört till största delen.
  • 50 % = Delvis genomfört.
  • 25 % = Påbörjat men begränsad effekt.
  • 0 % = Inte genomfört.

Del 1 – Kriminalitet och rättspolitik

ReformBetygKommentar
Visitationszoner100 %Lagstiftning införd.
Anonyma vittnen100 %Genomfört.
Skärpta straff för grova våldsbrott100 %Flera lagändringar beslutade.
Utökad kameraövervakning100 %Reglerna har liberaliserats.
Fler poliser75 %Antalet har ökat men målnivån varierar mellan regioner.
Hårdare regler för unga lagöverträdare75 %Flera reformer genomförda men inte hela paketet.
Utökade möjligheter till hemliga tvångsmedel100 %Genomförda lagändringar.
Effektivare verktyg mot gängkriminalitet75 %Betydande reformer men effekterna är fortfarande under utvärdering.

Genomsnitt: 91 %.

Del 2 – Migration och integration

ReformBetygKommentar
Kraftigt minskad asylinvandring100 %Regelverket har stramats åt och asylinvandringen har minskat.
Skärpta medborgarskapskrav75 %Delvis genomfört, vissa delar väntade på lagstiftning under mandatperioden.
Återvandringspolitik75 %Flera åtgärder införda, men inte hela reformpaketet.
Bristande vandel som grund för utvisning75 %Delvis genomfört.
Skärpta regler för arbetskraftsinvandring75 %Flera förändringar genomförda.
Intensifierat återvändandearbete75 %Resurser och regelverk förstärkta.

Genomsnitt: 79 %.

Del 3 – Energi

ReformBetygKommentar
Möjliggöra ny kärnkraft75 %Regelverk och finansieringsmodell beslutade, men inga nya reaktorer färdigställda.
Avskaffa begränsningen om högst tio reaktorer100 %Genomfört.
Teknikneutral energipolitik75 %Delvis genomförd genom lag- och styrmedelsförändringar.

Genomsnitt: 83 %.

Del 4 – Skola

ReformBetygKommentar
Mer ordning och studiero75 %Flera reformer beslutade.
Stärkt lärarauktoritet75 %Delvis genomfört.
Tidigare stödinsatser50 %Vissa reformer genomförda, andra kvarstod.
Förändrad lärarutbildning50 %Utredningar och vissa beslut, men inte fullt genomförd.

Genomsnitt: 63 %.

Del 5 – Ekonomi

ReformBetygKommentar
Sänkt skatt på arbete75 %Flera skattesänkningar genomförda.
Lägre drivmedelskostnader100 %Sänkt reduktionsplikt och ändrade skatter gav lägre dieselpris.
Åtgärder mot inflation75 %Flera finanspolitiska åtgärder genomfördes, men inflationen påverkades också starkt av externa faktorer.

Genomsnitt: 83 %.

Samlat oberoende betyg

PolitikområdeBetyg
Kriminalitet91 %
Migration79 %
Energi83 %
Skola63 %
Ekonomi83 %

Total bedömning

Samlat genomförande: cirka 80 %

Det innebär inte att 80 % av reformerna nödvändigtvis har fått avsedd effekt, utan att ungefär fyra femtedelar av de centrala reformerna i Tidöavtalet har genomförts helt eller till stor del. Bedömningen skiljer mellan genomförande (om lagar och beslut faktiskt kommit på plats) och effekt (om reformerna nått sina mål), eftersom effekter ofta kräver flera års uppföljning. Jag kan konstaterar att pressen från Sverigedemokraterna via TIDÖ avtalet gjorde att man hade en mycket hög tempo.



Valfläsk, symbolpolitik och verkligheten som ingen vill prata om

Arbetsmarknadspolitik, Kris, Politik, Uncategorised Posted on tis, maj 19, 2026 12:38

Tror politiken verkligen att svenskarna är dumma?

Att människor inte ser vad som händer i landet – i vardagen, i plånboken och på arbetsmarknaden?

Nu när valet 2026 närmar sig haglar utspelen tätare än aprilregn. Alla partier försöker sälja in sig som Sveriges räddare. Men ju mer man lyssnar, desto mer känns det som att politiken lever i en egen verklighet – långt från den vanliga människans oro.

Frihetskampen för… öl och vitt snus?

Moderaterna och Liberalerna har plötsligt blivit frihetskämpar. Nu handlar frihet tydligen om att kunna dricka en kall öl direkt utanför Systembolaget eller ta ett vitt snus utan att staten lägger sig i. Samtidigt sitter människor och räknar kronor innan matinköpet.

Men visst – kampen för ölen måste ju gå först.

Liberalerna skjuter från höften i varje fråga som kan ge några rubriker och lite publicitet. Problemet är bara att partiet haft makt och ansvar – utan att egentligen leverera något som vanligt folk märker av i vardagen.

Näringslivets partiprogram

Centerpartiet – Sveriges kanske rikaste parti – verkar fortfarande drömma om att få styra landet, trots att väljarna inte riktigt delar den visionen eller vet vad det står förr. Politiken balanserar mellan olika block och känns ofta mer anpassad efter lobbyister än efter verkligheten ute i landet.

Och Moderaterna?
Där känns det ibland som att idéerna tagit slut. Kvar finns mest ytterligare skattesänkningar och lättnader för företag. Man får nästan känslan av att valprogrammet skrivs direkt i konferensrummen hos Svenskt Näringsliv och deras tankesmedjor.

När alla kopierar SD

Sverigedemokraterna har länge levt på att ta upp frågor som andra partier inte vågat prata om – migration, kriminalitet och integration. Men nu när nästan alla partier plötsligt tycker ungefär samma sak i de frågorna börjar problemet för SD bli tydligt: vad är nästa profilfråga?

Hur behåller man missnöjda arbetarväljare när resten av politiken försöker kopiera ens retorik?

KD som drömmer stort men är liten – Industrin är viktig där flörtar man med Näringslivet om att blir accepterad lika som Center. Den andra stora frågan Vården – är otacksam – genom där styr regionerna och där har man ju inget att säjer till förutom att skicka lite pengar för satsningar.

Skolans räddare – som själva var med och sänkte den

Liberalerna och Socialdemokraterna talar gärna om att “rädda skolan”. Men har man redan glömt att samma partier styrt och byggt upp det system som vi haft de senaste 20 åren?

När politiker eller politiska partier som varit med och skapat problemen nu presenterar sig som lösningen blir det nästan komiskt. Och varje gång skoldebatten blir obekväm kommer standardsvaret:
“Det är friskolornas fel.” Visst finns problem där också. Men att skylla allt på friskolor har blivit en perfekt rökridå för att slippa prata om lärarbrist, kunskapsras, administration och politiska experiment.

Bidragspolitik eller framtidspolitik?

Vänsterpartiet och Socialdemokraterna pratar ofta om arbetslöshet och utanförskap. Men få vill erkänna att dagens situation vuxit fram under decennier där samma partier haft stort inflytande.

Lösningen som ofta presenteras?
Fler stöd, fler bidrag och fler tillfälliga satsningar.Men människor vill inte bara överleva månad för månad. De vill ha trygghet, arbete och framtidstro.

Miljöpartiet och verklighetsflykten

Miljöpartiet fortsätter kämpa vidare som om klimatfrågan ensam kan bära hela samhällsdebatten. Kommer ihåg en propsition av en ledande politiker i partiet – För att dimensionera Elen rätt behöver vi ser till att förbrukningen är lika över 24 timmar per dygn. Viktig att styra och dimensionera förbrukningen – vissa bör producera under natten. Ibland känns det nästan som att nästa stora förslag blir att svenska försvaret ska köra eldrivna stridsvagnar med miljöcertifierade däck och klimatkompenserad ammunition. Problemet är bara att människor också oroar sig för elpriser, jobb, trygghet och ekonomi.

Den nya fattigdomen – som ingen vill tala om

Det verkliga problemet i Sverige idag är inte vem som får dricka öl utanför krogen.

Det är den nya fattigdomen.

Och den kan drabba nästan vem som helst.

Berättelsen om Kalle

Kalle och Lisa har gjort “allt rätt”.Två heltidsjobb. Villa. Två barn. Bil. Vanligt svenskt medelklassliv i en mellanstor svensk stad.Sedan förlorar Kalle jobbet. Han är 45 år gammal, välutbildad och har arbetat i princip hela sitt vuxna liv. Företaget flyttar produktionen till Indien. Ett beslut som säkert gav fina siffror i någon kvartalsrapport.

Kalle tänker först:
“Det ordnar sig snabbt.”Han har ju erfarenhet. Utbildning. Kontakter. Dessutom finns A-kassa och inkomstförsäkring. Men månaderna går. Ansökningarna skickas iväg. Svaren uteblir. När inkomstförsäkringen tecknad via facket försvinner kommer chocken:
27 200 kronor före skatt.Från nästan 48 000 kronor i lön. Plötsligt rasar hela ekonomin.

Besparingar töms för att betala lån och räkningar. Föräldrar hjälper till så gott de kan. Semester blir omöjligt. Oro och stress flyttar in i huset. Och samtidigt får Kalle höra:“Du står nära arbetsmarknaden.”Det låter fint i statistiken. Men statistiken betalar inte bolånet. Arbetsmarknaden talar inte sanning. Efter ett år får Kalle en jobbcoach.

Han söker jobb i hela södra Sverige. Han vidareutbildar sig. Söker jobb under sin kompetensnivå. Försöker byta bransch.  verkligheten är brutal:
Ålder spelar roll.

Trots allt prat om kompetensbrist sorteras människor bort när de passerat 45 eller 50. Det talas sällan öppet om det. Men många vet att det är sant. Nu kommer dessutom nästa våg.

AI.

Inte bara enkla jobb påverkas längre. Även tjänstemän, administratörer och delar av medelklassen börjar känna hur arbetsuppgifter försvinner eller förändras snabbt. Människor som byggt upp Sverige riskerar att hamna mellan systemen.

Och vad diskuterar politiken?

Snusdosor. Symbolfrågor. Utspel för sociala medier.

Är dagens system verkligen rättvist?

Det är här den verkliga diskussionen borde börja.

Hur kan någon som arbetat och betalat skatt i 40 år hamna i ekonomisk kris efter några månaders arbetslöshet?

Varför gör systemet nästan ingen skillnad mellan den som arbetat hela livet och den som precis kvalificerat sig in?

I många andra europeiska länder är arbetslöshetsförsäkringen tydligare kopplad till tidigare lön och antal år i arbete. I Sverige verkar politiken fortfarande tro att medelklassen klarar sig automatiskt.

Men verkligheten ser annorlunda ut idag. Politikerna borde lämna bubblan

Sverige behöver färre slogans och fler politiker som faktiskt förstår människors vardag.

För den nya oron finns inte bara i utsatta områden eller bland långtidsarbetslösa.

Den finns också bland vanliga familjer som tidigare trodde att utbildning, arbete och ansvarstagande skulle räcka för trygghet.



Det är dags för svenska företag och organisationer att ta ansvar för gymnasial yrkesutbildning

Arbetsliv Organisation Ledarskap, Arbetsmarknadspolitik, Uncategorised, Utbildningspolitik Posted on tor, december 04, 2025 18:19

Vägen till Framtiden

Sveriges gymnasiala yrkesutbildningar befinner sig i ett växande dilemma. Trots att arbetsgivare larmar om kompetensbrist och skriker efter ny arbetskraft, står många yrkesprogram med för få sökande. Samtidigt fortsätter arbetsgivarorganisationer att kräva att staten ska öppna fler utbildningsplatser — platser som ungdomar inte väljer.

Problemet är inte enbart antalet utbildningsplatser. Problemet är strukturen.

Gymnasiets yrkesutbildningar hänger inte med

Dagens yrkesprogram är inte byggda för en arbetsmarknad där nya yrkesroller uppstår i snabb takt, digitalisering förändrar kompetensbehoven och branscher behöver specialiserad kompetens som gymnasiet inte hinner anpassa sig till. Parallellt finns Yrkeshögskolan — en flexibel och branschnära eftergymnasial utbildningsform som ofta utbildar till yrken som inte ens existerar på gymnasienivå.

Resultatet blir att ungdomar tvingas göra livsavgörande val vid 15–16 års ålder, utan tillräcklig kunskap om branscherna och utan insikt i framtidens arbetsmarknad.

Ett nytt system: Färre gymnasieprogram – mer branschansvar

Sverige behöver ett modernare och tydligare system. Ett tänkbart upplägg är att reducera antalet gymnasieprogram och istället låta branscherna ta ett betydligt större ansvar för yrkesutbildningarna.

Behåll endast tre huvudsakliga gymnasieprogram:

  • Samhällsvetenskapligt program – 2- eller 3-årigt
  • Teknik/Naturvetenskapligt program – 3-årigt
  • Estetiska programmet – 3-årigt

Alla ungdomar skulle minst läsa ett tvåårigt samhällsvetenskapligt basprogram, där fokus ligger på kärnämnen, bildning och grundläggande kompetenser som även ger en grundläggande högskolebehörighet.

Efter detta väljer eleverna en yrkesutbildning direkt anordnad av branschorganisationerna.

Fördelar med ett branschlett yrkesutbildningssystem

  • Senare val – klokare val
    Ungdomar väljer först vid 17 års ålder, när de har större mognad och bättre kunskap om arbetsmarknaden.
  • Branscherna blir synliga tidigare
    Under sista halvåret av gymnasiet ska branscher och företag aktivt presentera sig, erbjuda prova-på-platser och aktivt rekrytera elever.
  • Yrkesutbildningar byggda efter verkligt behov
    Branscherna utformar utbildningar, kursinnehåll och kompetenskrav efter sina faktiska och framtida behov. Utbildningen avslutas med gesällbrev eller yrkesbevis.
  • Flexibel utbildningsmodell
    Branschorganisationerna kan erbjuda utbildningar som ren lärlingsutbildning eller en kombination med perioder på branschskolor eller man anlitar en utbildningsanordnare.
  • Ungdomar blir anställda under utbildningen och erhåller lön som i Europa.
    Precis som i flera framgångsrika europeiska modeller får eleverna ersättning under sin lärlingstid. Det blir ett avtal med en vanlig provtid på 6 månader – ett kollektivavtal.
  • Statens roll blir enklare
    Staten ersätter branschorganisationerna med motsvarande upp till 1,5 år av dagens programkostnad per elev — men branscherna är huvudmän och ansvarar för kvalitet och genomförande.
  • Ett effektivare gymnasium
    Gymnasiet kan fokusera på kärnämnen, bildning och generella kompetenser. Antalet kurser minskar och skolan blir tydligare och mer sammanhållen.

Gäller även vuxna och arbetssökande

Samma modell ska användas för vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning. Branschernas ansvar för kompetensförsörjning skulle därmed täcka både unga och vuxna som vill utbilda sig mot ett yrke. under hela livet. Alla som har gatt det standard gymnasiet kan väljer sedan ett yrkesprogram – eller om du vill byta ett nytt yrke.

Men det finns en nackdel – eller kanske bara en nödvändig förändring

Det kräver en stor omläggning av utbildningssystemet. Staten måste våga fokusera på bildning och grundläggande kunskaper för #llivlangt lärande” medan branscherna måste ta helhetsansvar för sin egen kompetensförsörjning i det yrken där det finns ett behov.

Det går inte längre att klaga på ”brist på kompetent arbetskraft” om man inte är beredd att själv bidra till utbildningen av framtidens yrkesproffs.

Frågan är: klarar branschorganisationerna att ta det ansvar för detta koncept – eller vill det fortsätter att skrika och klaga på staten……….?

Visst — det skulle krävas en stor omläggning. Staten behöver omdefiniera sin roll: från att detaljstyra utbildningsplatser till att värna bildning och grundkompetens. Branschorganisationerna måste vara redo att ta fullt ansvar för kompetensförsörjningen — det är inte längre acceptabelt att bara peka på “arbetskraftsbrist” utan att själva investera i utbildning.

Men — med en sådan modell får vi:

  • Ett tydligt och effektivt gymnasium som bygger allmänbildning.
  • Yrkesutbildningar som verkligen leder till jobb.
  • Branscher med reell möjlighet att påverka vilken kompetens de får och när.
  • Ungdomar som gör informerade val, med chans till anställning och trygg inkomst redan under utbildningen.

Slutsats

Sverige står inför ett vägval. Vill vi fortsätta med ett skol- och utbildningssystem som bara delvis matchar arbetsmarknadens behov — eller ska vi ta ett helhetsgrepp där näringsliv, branscher, skola och stat samverkar för att säkra framtidens kompetens?

Jag tror på det senare — och att nu är rätt tid att starta diskussionen.

Fakta & statistik: Var står vi idag?

  • Läsåret 2024/25 gick det totalt ca 372 000 elever i gymnasieskolan i Sverige — en ökning med drygt 1 % jämfört med föregående år. Skolverket+1
  • Andelen elever som går yrkesprogram har ökat: antalet elever på yrkesprogram ökade med ca 3 220 elever det läsåret, motsvarande +3 %. Skolverket
  • Bland förstahandsval inför läsåret 2025/26 sökte 39 % ett yrkesprogram — allra högst andel sedan 2011/12. Skolverket+1
  • Trots ökad ansökan: drygt 230 000 yrkesarbetare riskerar saknas i Sverige inför 2040 om inte utbildningssystemet anpassas.


Nästa »