Blog Image

Creative-Cuisine

Demokratiskt, Faktabaserad, Oberoende

Denna Blogg är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Ifrågasättande, Kritisk, Faktabaserad och ej påverkad av Särintressen. Önskar påpekar att jag är inte anställd längre hos någon utan en fristående konsult.

Restaurangen utan meny

Uncategorised Postad av Heinz GlöcklerPosted on fre, september 18, 2026 10:01

Satir om läget efter Riksdagsvalet

En vacker dag fick fyra nygammal bekanta – S, V, MP och C – en idé. Det fick ju uppdrag efter riksdagsvalet.

”Vi öppnar restaurang tillsammans!” sa S. ”Bra!” sa MP. ”Men den måste vara hållbar.” ”Absolut”, sa V. ”Och maten ska vara rättvis.” C nickade. ”Och jag tänker inte äta något som jag inte själv har valt.” Precis som det lovade sina kunder som valde deras upplägg.

Alla fyra log. Det här skulle bli fantastiskt.De hyrde en stor lokal, målade fasaden röd, grön och lite åt det håll som C tyckte kändes rimligt och satte upp en skylt:

VÄLKOMNA TILL RESTAURANG RÖDGRÖN MITTEN
Här finns något för alla!

Problemet var bara en liten detalj. De hade ingen meny.

”Vi bestämmer menyn när gästerna har satt sig”, sa S. ”Nej, nej”, sa V. ”Vi måste först bestämma vilka råvaror som är acceptabla.” ”Men jag tycker att vi börjar med klimatpåverkan”, sa MP. C tittade på de andra. ”Jag vill bara säga en sak: Om någon annan bestämmer menyn utan mig, då går jag.” ”Du kan inte gå!” sa S. ”Vi har ju öppnat restaurangen tillsammans!””Jo”, sa C. ”Men jag har en röd linje. ”V tittade upp. ”Röd linje? Jag har också en röd linje. ”MP höjde handen. ”Jag har en grön linje.”

S suckade.”Kan vi åtminstone enas om förrätten?” ”Nej”, sa V. ”Nej”, sa C. ”Det beror på klimatavtrycket”, sa MP. ”Vi måste lyssna på våra gäster”, sa S.

Precis då kom de första gästerna in.

Där satt en barnfamilj som ville ha köttbullar.

En pensionär ville ha husmanskost.

En student ville ha billig mat.

En företagare ville ha något snabbt.

En vegan ville ha grönsaker.

En lantbrukare ville ha potatis.

Och längst bak satt en person som bara ville ha pannkakor.

Alla tittade förväntansfullt mot restaurangens fyra ägare.

”Vad finns på menyn?” frågade en gäst. Det blev alldeles tyst.

S tittade på V. V tittade på MP. MP tittade på C. C tittade ut genom fönstret. ”Vi håller fortfarande på att förhandla”, sa S.

”Om vad?” frågade gästen. ”Om vad vi ska vara överens om.” ”Men kan vi få något att äta under tiden?” ”Det beror på”, sa V. ”På vad?” frågade gästen.

”På vad du vill äta.”

”Jag vet ju inte. Det finns ju ingen meny!”

Nu började de fyra ägarna diskutera igen. S ville servera lite av allt. V ville se till att ingen fick mer än någon annan. MP ville räkna ut klimatavtrycket på varje tallrik.C ville ha möjlighet att själv välja vad restaurangen skulle servera.

Till slut tog S fram en griffeltavla och skrev:

DAGENS MENY:

  1. Vi får se.
  2. Förhandling pågår.
  3. Vissa rätter är uteslutna.
  4. Några rätter är möjliga.
  5. Kocken är oense med sig själv.
  6. Gästen får gärna komma tillbaka senare.

Gästerna tittade på tavlan.

”Men vad får vi då?”

De fyra restaurangägarna svarade i kör: ”Det beror på vem som får bestämma!”

Då reste sig pannkaksgästen längst bak. ”Vet ni vad?” sa hen. ”Vadå?”

”Jag tror jag går till restaurangen bredvid. Där finns åtminstone en meny.” De fyra blev alldeles tysta.

Sedan började de bråka om vem som hade skrämt bort gästen.

Och restaurangen?

Den hade fortfarande inte serverat en enda maträtt.

Men på dörren satt en ny skylt:

”FULLT ÖPPET – SAMARBETE PÅGÅR.”

Under skylten hade någon med liten text skrivit:

Gästerna får gärna ha tålamod. Vi tar hänsyn till deras önskemål så snart vi har kommit överens om vilka önskemål vi kan tänka oss att ta hänsyn till.

Och längst bak i köket stod pannkaksgästen och ropade:

”Kan ni åtminstone bestämma om sylt är en röd linje?”



Varför räcker inte klimatfrågan för Miljöpartiet?

EU, Kris, Politik, Trender och Framtiden Postad av Heinz GlöcklerPosted on ons, september 16, 2026 12:00

När klimatet syns överallt – men rösterna inte följer med

Jag hade förväntad mig att en större antal medborgare röstar på Miljöpartiet i Riksdagsvalet 2026 – en för mig mycket bättre alternativ är Vänsterpartiet. Det kan vid första anblicken verka som en politisk paradox. Sommaren 2026 har Europa återigen präglats av extrem värme, skogsbränder och återkommande rapporter om klimatförändringarnas konsekvenser. Klimatfrågan har fått betydande utrymme i medierna. Miljöpartiet har samtidigt haft klimatet som en av sina allra tydligaste profilfrågor.

Ändå har Miljöpartiet inte fått det stora väljarlyft som man skulle kunna föreställa sig om medieuppmärksamhet kring klimatet automatiskt omvandlades till partistöd.Det är egentligen inte så paradoxalt som det först verkar.

Forskningen om väljare och politisk kommunikation visar att en fråga kan uppfattas som mycket viktig utan att väljarna därför automatiskt röstar på det parti som förknippas starkast med frågan.

Det svenska valresultatet 2026 illustrerar detta ganska väl.

MP har faktiskt ökat

I det preliminära resultatet för riksdagsvalet 2026 ligger Miljöpartiet på omkring 6,1 procent, jämfört med 5,08 procent i valet 2022. Det motsvarar en ökning på ungefär en procentenhet. MP får därmed också fler riksdagsmandat än efter valet 2022. Valresultat. Min Fråga är alltså inte varför MP inte ökade alls, utan snarare:

Varför blev ökningen relativt begränsad trots att klimatfrågan varit så synlig?

Det finns flera möjliga förklaringar.

1. Medieutrymme är inte samma sak som politisk prioritering

Det här är kanske den viktigaste skillnaden. En fråga kan förekomma väldigt mycket i medierna utan att den blir den fråga som avgör människors partival. Valundersökningen 2022 är ett tydligt exempel.

I SVT:s Valundersökning uppgav väljarna att sjukvård, skola, lag och ordning, energi och kärnkraft samt ekonomi hade mycket stor betydelse för deras partival. Klimat och miljö fanns inte bland de allra högst prioriterade frågorna. SVT Nyheter

Det betyder inte att väljarna struntar i klimatet. Det betyder snarare att väljarens fråga ”är klimatförändringen viktig?” är en annan fråga än ”vilket parti ska jag rösta på?” En person kan exempelvis vara mycket orolig för klimatförändringarna och samtidigt prioritera sjukvård, bostäder, ekonomi, kriminalitet eller energipriser när valsedeln faktiskt ska väljas.

Det är en central skillnad mellan opinionsbildning och partival.

2. Klimatfrågan kan vara viktig utan att Miljöpartiet blir den självklara lösningen

Här finns ytterligare en viktig mekanism. Miljöpartiet har länge haft en mycket tydlig profil i miljö- och klimatfrågor. Men klimatpolitiken har under senare år blivit en fråga där nästan alla större partier har positioner.

Det betyder att sambandet: klimatengagerad väljare → Miljöpartiet inte längre behöver vara lika starkt som tidigare.

Valforskningsprogrammets forskning visar att miljö- och klimatfrågan fortfarande är viktig för en betydande del av väljarkåren. I en ny sammanställning av den svenska klimat- och miljöopinionen konstateras exempelvis att drygt var femte väljare angav miljö och klimat som ett viktigt skäl för sitt partival 2022. Samtidigt har frågan blivit mer ideologiskt polariserad och är särskilt viktig bland storstadsbor och väljare som placerar sig till vänster. Göteborgs universitet Det är en viktig observation.

Klimatengagemanget finns – men det är inte jämnt fördelat över väljarkåren.

3. Klimatfrågan har dessutom fått en annan politisk betydelse

Det kanske mest intressanta är vad som har hänt med själva klimatfrågan. I valet 2022 blev klimat och miljö i hög grad sammanvävt med energi- och kärnkraftsfrågan. Valforskningsprogrammet konstaterar att energi gick från att vara en relativt marginell väljarfråga 2018 till att bli en av de stora frågorna 2022. Andelen väljare som nämnde energi som viktig ökade från omkring 1 procent 2018 till 23 procent 2022. Göteborgs universitet

Det förändrade konfliktlinjen. Klimatfrågan kom inte bara att handla om: Hur snabbt ska utsläppen minska?

Den kom också att handla om: Hur ska Sverige producera tillräckligt med billig och stabil elektricitet?

Därmed kunde samma väljare som var mycket klimatengagerad samtidigt ha en hög prioritering av kärnkraft, elpriser och energiförsörjning. Forskare som intervjuades av forskning.se efter valet 2022 pekade just på att klimatfrågan i valrörelsen delvis kom att reduceras till en energipolitisk diskussion, framför allt om kärnkraft. Kriget i Ukraina, ekonomisk osäkerhet, gängkriminalitet och stigande energipriser bidrog samtidigt till att tränga undan de långsiktiga klimatfrågorna. forskning.seDet är en viktig lärdom även för 2026:

Att klimatet är ett problem betyder inte automatiskt att väljarna är överens om vilken energipolitik som följer av problemet.

4. Förstagångsväljare är klimatengagerade – men inte bara klimatväljare

Här blir frågan ännu mer intressant. Inför valet 2022 visade en Novus-undersökning bland förstagångsväljare i Västsverige att klimat och miljö hörde till deras viktigaste frågor. Samtidigt låg sjukvård samt lag och ordning också högt. Sveriges Radio

Det är lätt att göra ett tankefel: ”Unga bryr sig mest om klimatet, alltså borde unga rösta på MP.”

Men så fungerar inte väljare.En ung väljare kan exempelvis:

  • vara mycket orolig för klimatförändringen,
  • vilja se kraftiga utsläppsminskningar,
  • samtidigt vilja ha hårdare åtgärder mot kriminalitet,
  • vara orolig för bostadsmarknaden,
  • prioritera ekonomin,
  • och ha en bestämd uppfattning om migration eller energi.

Det finns alltså ingen motsättning mellan att vara klimatengagerad och att rösta på ett parti som inte har klimatet som sin främsta profilfråga.

5. 2022 års förstagångsväljare gav MP bara omkring 5 procent nu 2026 är det 7 %

Detta är kanske den mest intressanta siffran när man diskuterar relationen mellan unga och Miljöpartiet.Enligt SVT/Valu röstade ungefär 5 procent av förstagångsväljarna på Miljöpartiet 2022. Moderaterna och Sverigedemokraterna var betydligt större bland denna grupp. Göteborgs universitet

Det är särskilt intressant eftersom klimatfrågan samtidigt låg högt bland unga. Det visar att klimatengagemang och partival inte är samma sak. Och det finns ytterligare en dimension.

Valforskningsmaterialet visar att förstagångsväljare i hög grad sökte sig till partier med tydliga positioner på vänster–höger-skalan. GUPEA. Miljöpartiets problem kan därför delvis vara att klimatfrågan för en ung väljare inte är tillräcklig för att skapa en komplett politisk identitet.

En förstagångsväljare behöver också ta ställning till exempelvis ekonomi, kriminalitet, migration, välfärd, skola, bostäder och energipolitik. När dessa frågor vägs samman kan ett annat parti uppfattas som mer relevant, även av en väljare som tycker att klimatförändringen är mycket allvarlig.

6. Klimatet har blivit en bredare fråga – och därmed också en mindre exklusiv MP-fråga

Det finns en historisk förändring som är värd att notera.När miljöfrågan först etablerade sig som en central politisk konflikt var den betydligt mer förknippad med Miljöpartiet. I dag har klimatpolitik blivit en del av nästan hela det politiska landskapet.Det innebär något som brukar vara problematiskt för partier som bygger mycket av sin identitet kring en specifik sakfråga:

När konkurrenterna börjar prata om samma fråga minskar den ursprungliga exklusiviteten.

Det betyder inte att MP har förlorat sitt klimatägarskap. Tvärtom visar flera undersökningar att partiet fortfarande har en stark koppling till klimat- och miljöfrågan. Men väljaren kan resonera ungefär så här:

”Jag tycker klimatet är jätteviktigt. Men jag måste också bestämma vilket parti jag litar på när det gäller ekonomi, energi, kriminalitet och välfärd.”

Det är först när ett parti uppfattas som relevant på flera av dessa områden som en viktig sakfråga fullt ut kan omvandlas till partistöd.

7. Mediernas sätt att rapportera om klimatet spelar också roll

Det finns ytterligare en aspekt som ofta missas.

Medieuppmärksamhet är inte neutral i förhållande till hur en fråga uppfattas.

Klimatförändringen kan exempelvis beskrivas som:

  • en vetenskaplig fråga,
  • en miljöfråga,
  • en energifråga,
  • en ekonomisk fråga,
  • en fråga om livsmedelspriser,
  • en fråga om transporter,
  • en fråga om kärnkraft,
  • eller en fråga om extremväder.

Vilken av dessa berättelser som dominerar påverkar vilka politiska lösningar som framstår som relevanta.Medieanalysen av valrörelsen 2022 visade att färre frågor fick stort medieutrymme och att redaktionernas fokus hade blivit mer olika. Innehållsanalysen visade dessutom att brott, olyckor och sport fick mycket utrymme, medan klimat och andra sakfrågor hade mindre genomslag. Mediestudier

Det innebär att det är missvisande att bara mäta hur ofta klimatet nämns. Man måste också fråga:

Hur framställs klimatfrågan? Vilka lösningar diskuteras? Vilka partier kopplas till dem? Och vilka andra frågor konkurrerar om väljarnas uppmärksamhet?

8. Extremväder skapar inte automatiskt ett politiskt mandat

Det här är kanske den mest grundläggande förklaringen. När människor ser bilder på värmerekord, skogsbränder och översvämningar kan de mycket väl bli mer övertygade om att klimatförändringen är verklig och allvarlig. Men nästa steg är politiskt mycket mer komplicerat.

Frågan blir: Vad ska Sverige göra åt det?

Och där finns flera tänkbara svar. En väljare kan vilja:

  • bygga ut kärnkraft,
  • bygga ut vindkraft,
  • elektrifiera industrin,
  • investera i järnväg,
  • höja eller sänka olika skatter,
  • använda EU:s klimatpolitik,
  • investera i klimatanpassning,
  • minska bilberoendet,
  • stödja teknisk utveckling,
  • eller kombinera flera av dessa lösningar.

Klimatförändringen skapar alltså inte en enda politisk slutsats. Den skapar en politisk konflikt om lösningarna. Det är därför möjligt att klimatfrågan blir allt viktigare samtidigt som stödet för ett specifikt klimatparti inte ökar lika snabbt.

9. En annan faktor: väljare röstar inte bara på sakfrågor

Forskningen om svenska val visar också att partival påverkas av betydligt mer än enskilda sakfrågor. Partiledare, ideologisk identitet, regeringsalternativ, tidigare regeringsinnehav, partiernas trovärdighet i olika frågor och taktisk röstning spelar också roll. Miljöpartiets egen valanalys efter valet 2022 pekade bland annat på förändringar i väljarflöden, skillnader mellan stad och landsbygd, valrörelsens tonalitet och det politiska omvärldsläget. Miljöpartiet

Det är viktigt att komma ihåg att detta är Miljöpartiets egen analys, och därför bör den inte behandlas som en oberoende forskningsslutsats.Men den illustrerar en central poäng:

Ett partis valresultat är nästan aldrig en direkt funktion av hur mycket uppmärksamhet en av partiets profilfrågor får.

Så vad kan vi egentligen dra för slutsats?

Den mest rimliga slutsatsen är inte att svenska väljare bryr sig för lite om klimatet.Data pekar snarare åt ett mer komplicerat håll.Klimat- och miljöfrågorna är viktiga för en betydande del av svenska väljare. De är särskilt viktiga för vissa grupper, däribland yngre och storstadsbor. Samtidigt konkurrerar klimatet med andra frågor om väljarnas uppmärksamhet.

Och framför allt: Klimatengagemang är inte samma sak som Miljöpartisympati.

Det är sannolikt den viktigaste nyckeln till att förstå paradoxen. En väljare kan vara mycket klimatengagerad men ändå välja ett annat parti eftersom den samlade bedömningen av ekonomi, energi, kriminalitet, migration, välfärd, ledarskap och regeringsalternativ väger tyngre.

För Miljöpartiet innebär det att den politiska utmaningen inte bara handlar om att få klimatfrågan högre upp på dagordningen.Den stora frågan är snarare hur

klimatfrågan kopplas ihop med väljarnas övriga vardagsproblem.

Det är skillnad på att säga: ”Klimatförändringen är vår tids största problem.” och att kunna besvara väljarnas följdfrågor:”Vad innebär det för min ekonomi, mitt jobb, min elräkning, min bostad, min bil, min kommun och min trygghet?”

Det är i det senare ledet som klimatpolitik blir konkret vardagspolitik. Och kanske är det just där som förklaringen till Miljöpartiets begränsade genomslag finns. Inte i att människor inte tror på klimatförändringen.

Utan i att klimatfrågan numera måste konkurrera med – och integreras med – nästan alla andra politiska frågor.

Läs gärna mitt blogginlägg om Europas mest framgångsrika Miljöparti men endast i en Tysk Delstat

Källor och vidare läsning

  • Valforskningsprogrammet, Göteborgs universitet – ”Miljö-, klimat- och energiopinionen i Valundersökningarna 1979–2024” (Rapport 2026:3). En central forskningskälla för utvecklingen av svenskarnas syn på klimat, miljö och energi över tid. GGöteborgs universitet
    Valforskningsprogrammets rapportserie
  • Valforskningsprogrammet – ”Väljarna och valet 2022”. En bred forskningsgenomgång av svenska väljares beteende, prioriteringar och partival i 2022 års riksdagsval. GGöteborgs universitet
    Väljarna och valet 2022
  • SVT/Valu 2022 – väljarnas viktigaste frågor. Visar vilka frågor som hade störst betydelse för väljarnas partival. SSVT Nyheter
    SVT:s Valu – väljarnas viktigaste frågor
  • Valforskningsprogrammet – Sveriges Televisions vallokalsundersökningar 1991–2022. Underlag för bland annat analysen av förstagångsväljarna. GGöteborgs universitet
  • Mediestudier/Göteborgs universitet – ”Valrörelsen i medierna”. Analys av mediernas bevakning av valrörelsen 2022 och förändringar i medieagendan. MMediestudier
    Valrörelsen i medierna
  • Forskning.se – ”Miljöfrågorna som försvann”. Sammanfattar forskarintervjuer om varför klimatfrågan fick mindre genomslag i valrörelsen 2022 och hur klimat, energi och kärnkraft kom att kopplas samman. Fforskning.se
    Forskning.se – Miljöfrågorna som försvann
  • Valmyndigheten – valresultat 2022. Officiellt resultat: Miljöpartiet 5,08 procent och 18 mandat. Valcentralen
    Valmyndigheten – valresultat 2022
  • SVT – preliminärt valresultat 2026. Vid tidpunkten för denna text är cirka 95 procent av valdistrikten räknade och MP ligger på cirka 6,1 procent. Resultatet är därför fortfarande preliminärt. Valresultat
    SVT – Valresultat 2026



Reflektioner efter Riksdagsvalet

Politik, Trender och Framtiden Postad av Heinz GlöcklerPosted on tis, september 15, 2026 10:26

När 5- 8procent får bestämma över 90 procent – är det demokrati?

Sverige är en demokrati. Vi går till val, röstar på våra partier och förväntar oss att den politik som får störst stöd också ska få möjlighet att genomföras.

Men fungerar det verkligen så?

I dagens politiska system kan ett litet parti, med stöd från en begränsad del av väljarna, få ett oproportionerligt stort inflytande över regeringens politik. Ett parti som kanske bara har stöd av några få procent kan bli avgörande för att en regering ska kunna sitta kvar – och därmed få möjlighet att ställa krav på politiken som påverkar hela landet.

Då måste vi våga ställa frågan:

Är det rimligt att ett parti med några få procent av väljarnas stöd i praktiken kan få ett inflytande som långt överstiger dess väljarstöd?Självklart ska även små partier ha rätt att representera sina väljare. Det är en självklar del av demokratin.Men representation och regeringsinflytande är inte samma sak.

Problemet uppstår när små partier blir vågmästare och kan säga: ”Utan våra röster kan ni inte regera.”Då kan ett parti med betydligt färre väljare plötsligt få makt att stoppa eller driva igenom frågor som berör hela svenska folket.Det är här demokratins dilemma uppstår.

Vem har egentligen fått mandatet?

Om ett stort parti har fått ett betydligt större stöd i valet borde det också innebära ett större politiskt ansvar – och en större möjlighet att genomföra sin politik.Men om det stora partiet blir beroende av ett litet parti för varje viktig fråga kan resultatet bli det motsatta.Vallöften kompromissas bort. Reformförslag urvattnas. Beslut skjuts på framtiden.

Till slut kan ingen riktigt säga vilken politik väljarna faktiskt röstade fram. Och då uppstår en annan viktig fråga:

Vem ska väljarna hålla ansvarig?

Om regeringen säger att den vill genomföra en reform men ett mindre stödparti säger nej – vem har då ansvaret för att reformen inte blir av? Politiken riskerar att bli en ständig förhandling där alla skyller på varandra. Risken för politisk handlingsförlamning.Sverige står inför stora och långsiktiga problem som kräver beslut.

Det gäller bland annat ekonomin, energiförsörjningen, kriminaliteten, integrationen, vården, skolan, försvaret och bostadsmarknaden. Många av dessa frågor kan inte lösas genom kortsiktiga kompromisser.

De kräver politiskt mod, tydliga prioriteringar och ibland reformer som kan vara obekväma på kort sikt men nödvändiga på lång sikt.

Om regeringar däremot hela tiden måste ta hänsyn till småpartiers krav för att överleva kan resultatet bli handlingsförlamning. Man skjuter problemen framför sig.Och det är i slutändan svenska folket som får betala priset. Men de stora partierna måste också ta ansvar

Det vore för enkelt att lägga hela skulden på småpartierna.

De små partierna gör egentligen bara det som politiska partier ska göra: de försöker använda det inflytande de har fått.

Det verkliga ansvaret ligger också hos de stora partierna.

Om ett stort parti väljer att göra sig beroende av ett mindre parti för att kunna regera måste det vara medvetet om konsekvenserna. Man kan inte både kräva ett stort mandat från väljarna och sedan avsäga sig ansvaret när politiken inte blir som man lovat.

Ett valmandat är inte bara en möjlighet att få makt. Det är också ett ansvar att använda makten.

Demokratin måste också vara handlingskraftig

Demokrati betyder att olika åsikter ska få finnas och representeras där även röda linjer inte bör finnas. Väljare har ju vald ett parti utifrån deras program och vallöften. Men demokrati måste också innebära att landet kan styras.Om ett litet parti får en vågmästarställning är det demokratiskt i den meningen att partiet har fått sina mandat genom ett val.

Men det betyder inte att vi inte får diskutera om systemet ger en rimlig balans mellan representation och politisk handlingskraft.För vad händer om de partier som tillsammans har fått stöd av en stor majoritet av väljarna egentligen vill genomföra vissa reformer – men stoppas av ett litet parti som fått några få procent? Vems vilja ska väga tyngst?Det är en fråga som förtjänar en seriös demokratisk diskussion.

Vi behöver tydligare ansvarVäljarna måste kunna förstå vad deras röst leder till.

De måste kunna se vilka partier som faktiskt styr, vilka som har påverkat besluten och vem som ska hållas ansvarig när saker går fel. Annars riskerar vi en politik där alla är lite ansvariga – och därför ingen riktigt är ansvarig. Det är inte ett bra recept för en fungerande demokrati.

Sverige behöver inte mindre demokrati.

Sverige behöver en demokrati som både representerar väljarna och klarar av att fatta beslut.

Små partier ska självklart få göra sina röster hörda. Men frågan är om deras politiska inflytande alltid ska kunna bli så mycket större än deras väljarstöd. För när ett parti med några få procent i praktiken kan stoppa politiken från partier som tillsammans representerar en mycket stor del av väljarna, då måste vi våga fråga:

Är det fortfarande väljarnas vilja som styr – eller har regeringsmatematiken och maktbegär blivit viktigare än valresultatet?

Det är en fråga som alla som värnar om demokratin borde våga diskutera.

Utifrån årets valresultat vill jag lyfta något särskild som bekymrar mig. Riksdagsvalet har visat på ett par oroväckande problem i den svenska valmanskåren. Dels fortsätter valdeltagandet att sjunka. Dels ökade Vänsterpartiet sitt röstetal trots att partiets valrörelse i stort enbart har handlat om partiets kopplingar till antisemitism och stöd för terrorgrupper som Hamas. 

Vänsterpartiet är fortsatt ett litet parti. Men att samla 8 procent av väljarna bakom sig betyder att ett växande antal väljare i Sverige gärna röstar på ett parti som har många antisemitiska anhängare och aktivister.

Här har de politiska partierna och den demokratiska samhällsförvaltningen ett stort ansvar framöver för alla sådana beteenden och mönster som inte speglar vara grundlagar inte legitimeras. Och partierna själva behöver tar ansvar att rensa upp i träsket också när det kostar väljare och inflytande. Det gäller alla partier som vill verkar i ett demokratisk samhälle, det gäller även att inte låter individer verkar i partierna som tydligen har gjort fel, utnyttjad sin positioner och särskild inte levererat på sina poster.



Nästa »