En aktuell debatt: Tre krav från en branschföreträdare som är VD på ett bolag
I en debattartikel i Dagens industri framförde en restaurang-VD tre tydliga krav på staten, med hänvisning till den svåra situationen i restaurangbranschen efter pandemin och nu i lågkonjunktur. Även branschorganisationer verkar har fatt lite hybris – trots att lika många företag startas som det går i konkurs. Kanske ett sundhetstecken när det inte finns tillräcklig med betalande gäster…………………Överetablering ? Men nu till VD ( bolaget har inte gått med vinst det senaste tre åren med stigande stora förluster som täcks ännu av eget kapital enlig alla bolag.se )som kräver följande
- Statlig lånegaranti (”Restauranglån 2.0”)
Eftersom många restaurangägare nekas banklån krävs, enligt artikeln, att staten går in som garant för att minska kreditrisken och möjliggöra investeringar. - Sänkt moms på restaurangmat – från 12 % till 6 %
Med Tyskland som exempel (7 % moms), argumenteras att en lägre moms kan ge pressade företag bättre marginaler. - Slopad arbetsgivaravgift för unga inom branschen
För att sänka trösklarna till arbete föreslås att unga anställda inom restaurang ska undantas från arbetsgivaravgift, vilket skulle underlätta nyrekrytering.
Vad är företagande – och vilka risker ingår?
Företagande handlar om att starta, driva och utveckla en verksamhet med målet att erbjuda varor eller tjänster, med syftet att generera vinst (kunden eller gästen efterfråga tjänsten och är beredd att betala för denna). Det är nära kopplat till entreprenörskap – att se möjligheter, ta risker och skapa nya lösningar. Men:
- Företagande bygger också på förmåga till planering, riskhantering och ansvarstagande.
- Att inte få lån från bank är inte ett orättvist hinder – utan ofta ett tecken på att affärsidén eller ekonomin inte håller. Viktigast har en produkt eller en tjänst där kunden är beredd att betala förr.
- Det är inte statens uppgift att rädda affärsmodeller som marknaden inte tror på, särskilt inte genom att erbjuda lån som bankerna själva bedömer som osäkra.
Jag vill själva påpekar:
”Bankerna har ett särskilt ansvar – ser de att företaget inte har möjlighet att gå runt, tackar de nej. Det borde vara ett varningstecken för företagaren själv.” Tar det som en extern granskare – ju större risk desto högre ränta krävs.
Ett förändrat landskap för restaurangbranschen
Mycket har förändrats sedan jag själv startade företag för 40 år sedan: Andel Restauranger exempel sedan 2016 trots pandemin har ökad med 10 % ……………………utifrån min tid med 50%…
- #Utbudet av restauranger har ökat kraftigt, medan befolkningsökningen varit betydligt långsammare.
- #Konkurrensen är stenhård, och det räcker inte att vara en duktig kock – det krävs kompetens i ekonomi, logistik, personalledning och innovation.
- De restauranger som klarar sig bäst är ofta de som gjort sin# hemläxa, snabbt ställt om under pandemin, och har en hållbar affärsmodell och där kunden eller gästerna är beredda att betala för tjänster.
Har vi för många restauranger? En titt på serveringsställen i Stockholm och Sverige
Att fika, äta ute eller ta en snabb burgare är en självklar del av vardagen för många – särskilt i storstadsområden som Stockholm. Men hur många restauranger, caféer och liknande serveringsställen finns det egentligen? Och hur står det i jämförelse med annan samhällsservice?
Här får du en snabb överblick över hur tätbefolkat det är med serveringsställen – i Stockholms län och i Sverige i stort. Jag använder siffror från SBC och Folkhälsomyndigheten som grund.
Antal enheter per 100 000 invånare (Stockholms län)
| Typ av verksamhet | Enheter per 100 000 invånare | Invånare per enhet |
|---|---|---|
| Restauranger/serveringsställen | 65 | 1 538 personer/enhet |
| Apotek | 6 | 16 667 |
| Vårdcentraler | 9 | 11 111 |
| Livsmedelsbutiker (inkl. små närlivs) | 32 | 3 125 |
| Bensinstationer | 4,6 | 21 739 |
| Systembolag | 1,64 | 60 976 |
Fakta:
- Cirka 61 % av restaurangerna i Stockholms län har alkoholtillstånd.
- Resterande 39 %, alltså ungefär 2 200 ställen, är exempelvis caféer, snabbmatställen eller restauranger som valt att inte servera alkohol.
Serveringsställen i hela Sverige
| Typ av serveringsställe | Enheter per 100 000 invånare | Invånare per enhet |
|---|---|---|
| Permanent serveringstillstånd | 27 | 3 740 |
| Alla typer (inkl. caféer, snabbmatställen, mobila, säsongsverksamhet) | 105 | 950 |
Vad betyder det här?
Stockholms län har i genomsnitt en restaurang/serveringsställe per 1 538 invånare – att jämföra med en vårdcentral per 11 000 personer eller ett apotek per 16 000. Det finns alltså många fler ställen att äta på än att få vård eller hämta medicin.
Men det speglar också ett samhälle där mat, dryck och sociala mötesplatser är centrala. Stockholm är dessutom en turisttät, tätbefolkad region med stort utbud – och därmed också stor konkurrens. Något som pressar priser och därmed lönsamheten. Mycket av turism är även säsongsberoende – där även säsongsställen öppnar dörrarna. En trend är även att Hotellrestauranger -barer har kommit tillbaka som ger särskild till turister – en trygg vistelse i storstadsdjungeln.
Hur ser det ut i din stadsdel?
Vill du veta hur många serveringsställen det finns i just din stadsdel eller kommun? Nästa gång du tar en promenad har fokus på detta.
Restaurang – en #viktig #bransch, men inte #livsnödvändig
Restaurangbranschen är viktig för sysselsättning, skatteintäkter och kultur, men är inte en livsnödvändig bransch i samhällsekonomisk mening.Däremot är statliga och kommunala kultur och turismsatsningar en förutsättning för besöksnäringen.
Enligt svensk krisberedskap och uppdaterade riktlinjer (från bl.a. MSB och Regeringskansliet) räknas följande som #samhällsviktiga eller #livsnödvändiga sektorer:
- Hälso- och sjukvård
- Livsmedelsförsörjning
- Energiförsörjning
- Vatten och avlopp
- Transport och logistik
- Informations- och kommunikationsteknik
- Finansiella tjänster
- Räddningstjänst och försvar
- Offentlig förvaltning
- Utbildning och barnomsorg (i viss utsträckning)
#Restaurangnäringen ingår inte i denna lista, där lägger den vanliga medborgare sina pengar när denna har råd – inte för att överleva.
Slutsats
Att kräva statliga #garantier, #skattesänkningar och noll #arbetsgivaravgifter för en specifik bransch är ett kraftfullt ingrepp i marknaden – särskilt om branschen inte klassas som samhällsnödvändig.
Det är rimligt att förvänta sig #företagskompetens, #ekonomisk hållbarhet och #ansvarstagande från den som väljer att starta eller driva företag – även i en utmanande bransch. Staten har ett ansvar att inte skapa snedvridna villkor eller subventionera verksamheter som inte bär sig själva.
Däremot kan statliga stöd som #etableringsstöd för alla arbetslösa, #kompetenshöjande insatser och riktade #arbetsmarknadsåtgärder vara en bättre väg för att stödja arbetslösa i alla åldrar och inte bara för unga som alla kräver oavsett bransch.
Det är även kontraproduktiv att man i medieutspel alltid sätta en ”krisstämpel” på en bransch via krav och skrik om hjälp från staten. ( Något som har förstärkts efter Corona, där staten har hjälpt till med lån, likna lite som barns beteende – det kräver mera och mera). Det gör att ingen våga satsa på en karriär i branschen eller väljer det yrken som branschen erbjuder. Att även signalisera att man finns till för det unga (arbetsgivaravgift) och inte på det som fylld över 35 är lite av en diskriminering – men det återkommer jag till i en annan debattartikel.
Tuffa ord men tänk till en, två eller tre gånger om du vill starta ett företag i restaurangbranschen det är lönsamt och rolig om du har allt på plats – men det inte ett kontorsjobb. TIPS även till branschorganisationer – utbilda era företag eller blivande företagare att skapa sunda välmående företag särskild i en bransch som har blivit tuffare där pågar ett krig om gästerna.
Ditt hör också att inom gymnasieutbildningarna har rätt fokus – Kunden i Fokus och kunskap om sälj och modern marknadsföring – inte tranchera en Ananas 🤣 framför gästerna. Det handlar om att kunna sälja med rätt Retorik.
