Begreppet hybris betyder ungefär övermod, överdriven stolthet eller en osund självuppfattning om sin makt, förmåga eller betydelse. Det är ett gammalt grekiskt begrepp, men det känns märkligt samtida – särskilt när jag ser på utvecklingen i den bransch jag både älskar och oroar mig för: besöksnäringen.
Efter coronapandemin har branschen svällt – inte bara i storlek, utan också i självbild. Visst, besöksnäringen spelar en viktig roll i samhället. Men den är inte samhällsbärande på samma nivå som exempelvis sjukvård, skola eller livsmedelsförsörjning. Ändå verkar det ibland som om vi glömt det.
Pandemins stöd – pengar vi alla lånade ut
Under pandemin blev det tydligt hur många som arbetar i restauranger, hotell och kaféer – och hur snabbt branschen mobiliserade för att få statligt stöd. Stöden var omfattande, hanterades av Tillväxtverket, trots att Skatteverket redan satt på nödvändiga uppgifter. Det är i efterhand inte orimligt att ställa frågan: har skattebetalarna fått tillbaka sina pengar?
Nej. Enligt uppgifter har över 1 600 restaurangföretag idag kvarvarande skatteskulder på totalt 1,3 miljarder kronor. Samtidigt råder fortfarande överetablering, ett problem som fanns redan före pandemin men som har förvärrats. se även min tidigare blogginlägg OBS några stora hotell bolag finns inte med i denna summa.
Konkursvågen – ett väntat resultat
2024 har hittills 943 restauranger gått i konkurs. Av dessa utgör endast 20 % företag som haft beviljat skatteanstånd, enligt Creditsafe. Övriga har fallit av samma skäl som innan pandemin: låg lönsamhet, hård konkurrens, höga kostnader – och ibland, ren affärsnaivitet.
Men något märkligt sker: många av dessa konkursade verksamheter startas om igen – ofta i samma lokaler, med ett nytt bolag. Skulderna lämnas efter, men verksamheten rullar vidare. Det ger en märklig bild av ansvarstagande och risk. Vissa större restaurangbolag har under det senast tre år en ansökt flera gånger om ackord – skulder till leverantörer och staten blivit minskad eller avskriven varje gång – men fortsätter att öppnar nytt……….To big to fall ? Medans många små duktiga krögare kämpar för överlevnad det har tecknad in allt det äga för klara av situationen och betalar av bit för bit.
Ett systemfel – och en bransch i förnekelse
Det är lätt att ropa på ytterligare stöd – exempelvis i form av sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar. Men det är värt att fråga: använder vi verkligen de resurser vi redan har på bästa sätt? Ska staten satser ännu mera pengar för en bransch som har utmaningar när det gäller skatter och avgifter ?
Branschen anställer redan många unga – ofta uttrycks det till och med som att det är ”första jobbet”. Men är det ett jobb för livet? Tyvärr råder en omfattande åldersdiskriminering, och många vuxna, särskilt kvinnor med integrationsbakgrund, nekas arbete trots god utbildning och kompetens. En ”expert” från en närliggande bransch sade rakt ut att man talar om för yrkesvuxutbildningar att inte rekommenderar utbildningen till äldre kvinnor med invandrarbakgrund – för att branschen ändå inte vill anställa dem trots att det klara utbildningen och deras yrkesprov. Är det så vi bygger en långsiktigt hållbar arbetsmarknad?
Arbetskraft från tredje land – en komplex fråga
Samtidigt hör vi ropen efter arbetskraft från tredje land – gärna från länder långt bort, utanför EU. Det låter som om det inte finns andra alternativ. Men Migrationsverket har i dagarna publicerat en rapport där just besöksnäringens yrken inte finns med i listan över bristyrken som skulle kunna undantas från det nya lönekravet. Där ser man att det finns betydande risker för att man utnyttjar dessa arbetstagare. Migrationsverket har tagit fram denna rapport och en lista över yrken och där finns besöksnäringens yrken inte med läs varför……….1.1.1.1-2025-2095 Migrationsverkets redovisning av lista med förslag på yrken som kan undantas från ett lönekrav som villkor för arbetstillstånd
Har själv analyserat detta för 1 år sedan i detalj och kommit fram till samma resultat………95 % av all ansökningar kommer från mindre företag där den sökande har släktband eller vänskapsband och avser biträdes jobb utan gymnasial utbildning – det gäller besöksnäringen.
Slutsatser
Branschen jag älskar befinner sig i en allvarlig situation. Det finns många mycket seriösa och ansvarsfulla företag inom besöksnäringen – som driver utvecklingen framåt, kämpar på och som har utvecklad branschen otrolig mycket framåt. Men det finns många lycksökare kvar dessa märks tyvärr i statistiken………….och som ger fel bild till myndigheter och allmänheten. Du kan ju ser på allabolag.se varje företags räkenskaper – stora som små detta är mycket lärorikt – och man blir förvånade hur vissa kan bedriva verksamheter som behöver kapitaltillskott varje år – och där inte många företag har reserver för att hanterar eventuella problem med lönsamheten framåt……………….något som jag tar till mig innan jag besöker en restaurang och bedömer krogen på www.creative-cuisine.se. Även detta är ansvar och gynnar hållbara företag.
Vi kan inte längre skylla på pandemin. Vi måste prata om:
- Konkurrenspress och överetablering
- Skatteåterbetalningar och ansvar för att driva seriösa företag
- Ålders- och etnisk diskriminering i rekrytering
- Missriktad arbetskraftsinvandring
- Brist på långsiktig strategi när det gäller branschens utveckling och förmåga att förnya sig med alla kunder i fokus.
Kanske är det dags att branschen tittar sig själv i spegeln – och frågar: har vi fått hybris?
