Blog Image

Creative-Cuisine

Demokratiskt, Faktabaserad, Oberoende

Denna Blogg är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Ifrågasättande, Kritisk, Faktabaserad och ej påverkad av Särintressen. Önskar påpekar att jag är inte anställd längre hos någon utan en fristående konsult.

Är det verkligen kockbrist i Sverige?

Arbetsliv Organisation Ledarskap, Arbetsmarknadspolitik, Mat och Vin, Trender och Framtiden, Utbildningspolitik Posted on sön, november 23, 2025 14:56

Nu har även Besöksnäringens branschorganisation via en beställd analys kommit fram att det behövas 130 000 nya anställda inom restaurangbranschen de kommande tre åren.
En anmärkning: enligt SCB sysselsätter branschen idag cirka 265 000 personer – och en stor andel arbetar deltid.

I analysen hävdas även att det finns ett anställningsbehov av 11 500 kockar och 5 000 kökschefer. Jag är minst sagt tveksam till dessa populistiska siffror. Här är varför:

  • Samtidigt som man larmar om personalbrist lyfter man branschens generellt låga lönsamhet och krogdöden.
  • Endast 53 % av ungdomar som utbildat sig till genom gymnasieskolan får jobb efter utbildningen eller är etablerad på arbetsmarknaden. Under de senaste 25 åren har staten utbildat 45 000 kockar – men det har alltid varit samma etableringsgrad.
    (Källa: Skolverket och tidigare blogginlägg )
  • Det finns enligt A-kassen tusentals arbetslösa utbildade kockar över 40 år som söker jobb samt att nästa 50% har lämnat branschen av olika skäl – ofta på grund av kvällsarbete, familjesituation eller ren utbrändhet.
  • Det öppnas nya restauranger varje dag, vilket leder till en överetablering där lika många krogar går i konkurs. Det tycks alltså inte finnas någon akut brist på kockar – inga restauranger har uteblivit på grund av personalbrist. (se tidigare analys i blogginlägg)
  • Företag som har en bra personalpolicy, erbjuder schyssta villkor, bra arbetsmiljö och verkligen bryr sig om sina medarbetare har sällan problem att hitta kompetent personal idag.
  • Om branschen skulle lyckades behålla sina anställda skulle behovet av att ”ersättningsanställa” i stora volymer minska drastiskt. Bara att talar om ”Ersättningsanställa” förutsätter ju att många lämnar branschen…………..

En bransch som glömt sina egna styrkor?

Restaurangbranschen har historiskt kännetecknats av flexibilitet, problemlösningsförmåga och en stark vilja att hitta lösningar – det ligger i branschens DNA. Därför är det synd att narrativet idag ofta handlar om problem och rop på hjälp. Undrar om dessa som skriker och för talan har branschens DNA……………Just denna DNA gör att man trivdes i sitt yrke – och fortfarande älskar sin bransch.

För när man kräver att ”någon annan” ska lösa situationen – vem är det då?
Jo, staten. Och staten, det är vi medborgare. Detta ser jag som en svaghetstecken och värderar ner det många duktiga seriösa företagare i branschen.

Är det på modet för branschorganisationer att alltid kräva mer från staten ( eller samhället vi medborgare)

Har du också lagt märke till trenden? Allt fler branschorganisationer ropar efter mer resurser, fler utbildningsplatser eller nya stöd från staten – samtidigt som man sällan pratar om branschens egna problem. Det verkar nästan ha blivit ett modernt sätt att kommunicera: peka ut staten som lösningen, istället för att titta inåt.

Problemet med att alltid peka på någon annan

Ur ett kommunikativt perspektiv är det begripligt. Det är enklare att tala om ”systemfel” än om interna brister. Det ger rubriker, skapar tryck på politiker och gör att branschen slipper ta de obekväma diskussionerna.

Men det här sättet att kommunicera har tre tydliga nackdelar – och de är inte små.

1. Fokus flyttas från branschens egna utmaningar

När man ständigt ropar att staten ska utbilda fler eller skicka mer resurser, pratar man mycket mindre om:

  • Hur arbetsvillkoren faktiskt ser ut
  • Varför så många lämnar branschen
  • Hur man jobbar med ledarskap och arbetsmiljö
  • Varför vissa företag klarar rekryteringen utan problem – medan andra står still

Med andra ord: man missar att adressera det som verkligen påverkar attraktionskraften.

2. Bilden av verkligheten blir förenklad

Begrepp som ”personalbrist” eller ”kompetensbrist” blir snabbt bekväma svepskäl. Det saknas ofta en djupare analys av:

  • överetablering
  • hög personalomsättning
  • bristande arbetsplatskultur
  • dåliga villkor eller oseriösa aktörer

När man bortser från sådana faktorer blir slutsatsen lätt: ”Staten måste fixa fler utbildade.”
Men så enkelt är det sällan.

3. Ansvarsfrågan skjuts helt åt sidan

Om branschen säger att lösningen ska komma utifrån, minskar också viljan att förändra branschens egna strukturer. Risken är att man fastnar i ett läge där man väntar på åtgärder som aldrig riktigt löser grundproblemet.

Dags att fråga sig. Vad är egentligen problemet och våga vara ärlig

Kanske är det dags för alla branschorganisationer att våga göra det obekväma – att titta på de interna utmaningarna:

  • Hur behåller vi våra anställda?
  • Hur skapar vi hållbara arbetsmiljöer?
  • Hur blir vi en bransch där människor vill stanna kvar – inte fly? Där särskild restaurangbranschen

En bransch med företag som klarar att ta hand om sina anställda behöver inte trolla fram 130 000 nya medarbetare på tre år.



Vad hände med coronastödet till besöksnäringen – och vem betalade egentligen tillbaka?

Arbetsliv Organisation Ledarskap, Arbetsmarknadspolitik, Kris, Mat och Vin, Politik, Uncategorised Posted on sön, oktober 12, 2025 15:28

En sammanfattning utifrån ett uppdrag jag fick som konsult för några veckor – Vad händer med Coronastödet som Besöksnäringen fick. Jag har fatt tillåtelse att delar vissa punkter med Er.

Under pandemin gick staten in med massiva stöd för att rädda svenska företag. Totalt betalades över 123 miljarder kronor ut under 2020–2021 – ett ekonomiskt skyddsnät för att mildra effekterna av restriktioner och minskad efterfrågan.

Som källa till min rapport, som lämnades in, har jag använt underlag från Tillväxtverket, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Allabolag samt andra offentliga register såsom SCB och Kronofogden.

Jag kommer inte att skriva om enskilda företag – den kunskapen finns redan. I stället fokuserar analysen på en övergripande och allmän genomgång av vad som faktiskt skedde, baserad på tillgängliga offentliga data och myndighetsrapporter.

Men vad hände sedan? Hur mycket har återbetalats – och av vem?


Kort bakgrund

Enligt Tillväxtanalys och Institutet för Näringslivsforskning uppgick de statliga stöden till totalt 123,4 miljarder kronor, fördelade på bland annat:

  • Korttidsarbete: 40,4 miljarder kr till 76 888 företag
  • Anstånd med skattebetalningar: 61,5 miljarder kr till 55 381 företag
  • Omställningsstöd: 16,4 miljarder kr till 33 403 företag
  • Hyresrabatter: 2,4 miljarder kr till 36 874 företag
  • Företagsakuten (lån): 2,7 miljarder kr till 762 företag
StödformMyndighetViktigaste villkorSyfte
KorttidsarbeteTillväxtverketTillfälliga svårigheter, ej på obestånd, minskad arbetstidBehålla personal
OmställningsstödSkatteverket≥30 % tapp, covid-relaterat, revisionsintygTäcka fasta kostnader
HyresstödBoverketDrabbad bransch, hyresrabattavtalMinska hyreskostnader
SkatteanståndSkatteverketLikviditetsproblem, tillfälligt anståndFörbättra kassaflöde
FöretagsakutenRiksgäldenEj på obestånd, bankprövningUnderlätta lån
Källa: Tillväxtverket,

Totalt omfattades över 200 000 företag.
De mest representerade branscherna var hotell, restaurang, tillverkning, handel och transport.


Fokus: Hotell- och restaurangbranschen inkl. Catering och konditori, cafeverksamheten.

Enbart inom hotell, restaurang, catering och caféverksamheter betalades 2,63 miljarder kronor ut i coronastöd – fördelat över tre stödperioder. –

Av detta har 528 miljoner kronor identifierats som återkrav eller skuld, det vill säga medel som betalats ut felaktigt eller till företag som inte längre uppfyller villkoren.


Analys: Små vs stora företag

Cirka 20 % av stödet inom branschen har ännu inte återbetalats – pengar som i praktiken tillhör oss skattebetalare. Företagen fick dessa stöd som lån……..

Anmärkningsvärt är att flera stora företag med välkända varumärken, och företag som drivs av kända bransch profiler tillhör gruppen som inte återbetalat. Flera av dem har dessutom expanderat sina verksamheter efter pandemin, trots kvarstående skulder till staten. ( Fick tillgång till alla företag inom näringen som fick stöd och återkraven.)

Företag som redan innan pandemin hade svag ekonomi har ofta svårt att betala tillbaka stödet. En del använder komplexa bolags strukturer där tillgångar och drift (personal och stöd sökande enhet )skiljs åt – vilket gör det lättare att undvika återkrav genom konkurs eller nyetablering av bolag.


Småföretagens tog ansvar

Den positiva sidan: många små och medelstora företag har redan återbetalat sitt stöd.
De hade ofta god lönsamhet innan pandemin, ställde snabbt om verksamheten och fortsätter att växa även idag.


Coronastöd och ekonomisk brottslighet

Enligt Ekobrottsmyndigheten ligger hotell- och restaurangbranschen högt både i antal ärenden (100) och belopp (95 miljoner kronor) kopplade till bidrags brott.
Riskfaktorerna har varit snabb implementering, bristande kontroll, osund bransch-företagskultur och otydliga rutiner.


Slutsats

Analysen visar tydligt att:

  • Små och mindre kända och okända företag har i högre grad återbetalat sitt stöd vilket är glädjande.
  • Större företag, kända varumärken med framträdande och kända profiler har fortfarande betydande skulder.
  • Branschen har fortfarande stora utmaningar – särskild när det gäller företagskultur
  • För att lyfta branschen som basnäring bör branschorganisationer förstärkt jobbar för att skapa en kultur som att tar ansvar för samhället och inte bara kräver hela tiden nya förmåner.

Det är de ansvarsfulla företagen – de som agerade snabbt, ställde om och visade transparens – som i längden stärker förtroendet för både branschen och stödsystemet.

Den enskilda företagaren som har byggt sin existens på det lilla företaget är en förebild – och bör få större stöd och uppskattning.
När stora företag utnyttjar systemen med hjälp av sin expertis blir de däremot inga förebilder för ett ansvarsfullt företagande.

Kanske är det dags att vi börjar uppmärksamma dessa företag som goda exempel på hållbart företagande – och låter ovanstående kunskap påverka kundernas val.


Slutord

Det här uppdraget gav en tydlig insikt:
Coronastödet var nödvändigt, men nu handlar det om ansvar, transparens och lärande inför nästa kris.
Förtroende byggs inte bara i svåra tider – utan i hur man agerar när stormen lagt sig och där finns det i denna branschen mycket att önska kvar.