Blog Image

Creative-Cuisine

Demokratiskt, Faktabaserad, Oberoende

Denna Blogg är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Ifrågasättande, Kritisk, Faktabaserad och ej påverkad av Särintressen. Önskar påpekar att jag är inte anställd längre hos någon utan en fristående konsult.

Reflektion: Faktaresistensens roll i politikens och organisationernas policyarbete

Arbetsliv Organisation Ledarskap, EU, Politik, Trender och Framtiden Posted on ons, oktober 15, 2025 11:29

Faktaresistens märks tydligt i dagens politikerdebatter. Det är inte ovanligt att politiker hänvisar till ”fakta” som i själva verket är selektivt tolkade, lösryckta ur sitt sammanhang eller direkt motsagda av forskning. I stället för att diskutera sakfrågor på gemensam grund handlar debatten ofta om att vinna förtroende genom retorik, känslor och symboler. Resultatet blir att själva kunskapen marginaliseras till förmån för berättelsen.

Ett tydligt exempel är hur frågor som rör migration, kriminalitet eller klimatförändringar hanteras. I dessa områden finns omfattande forskning och statistik, men i debatterna används fakta ofta som ammunition snarare än som underlag för gemensamt lärande. Politiker väljer de siffror som stärker deras ståndpunkt och bortser från resten. När motståndaren presenterar andra fakta avfärdas de som ”ideologiska” eller ”partiska”. Det gör att själva begreppet fakta förlorar sin auktoritet.

Detta fenomen märks också inom organisationer och deras policyarbete. Policys ska ofta framstå som rationella, evidensbaserade dokument, men även här spelar politiska och strategiska intressen en avgörande roll. Fakta används ibland för att legitimera beslut som redan är fattade, snarare än för att forma dem. Det kan handla om att välja den forskning som stöder organisationens mål eller att bortse från data som visar oönskade konsekvenser. På så vis blir policydokument en form av politisk kommunikation snarare än objektiv kunskapsstyrning. Upprepas detta tillräcklig många gånger i olika sammanhang blir det för organisationens medlemmar en sanning. Helt enligt Dumhetsparadoxen som jag tidigare skrev om –

Problemet förstärks när organisationer känner sig pressade att kommunicera snabbt och tydligt i en medialt driven offentlighet. Komplexitet och nyanser passar dåligt i snabba nyhetscykler. Att säga ”det beror på” uppfattas som svagt, medan tvärsäkerhet premieras. Den som talar med eftertanke riskerar att uppfattas som otydlig – och i den miljön frodas faktaresistens ännu mera. När organisationers medarbetare mera mäts i hur många “likes” eller omdelningar på Linkedin har erhållits eller hur många gånger man har spridits ett viss budskap i olika sammanhang – uppfyller man ännu mera principerna i Dumhetsparadoxen. Till slut tror man själv på detta genom det trogna följare inte ställer relevanta kritiska frågor.

Samtidigt finns en dubbelhet. #Faktaresistens i #politiken och #organisationer är inte bara ett tecken på #okunskap eller# manipulation; den kan också spegla ett djupare behov av tillhörighet och mening. I en värld där data och expertutlåtanden ständigt förändras kan människor längta efter stabila sanningar. #Politiken och #organisationer erbjuder då berättelser som förenklar och förklarar, även om de inte alltid stämmer överens med verkligheten, utan tjänar ett förbestämd syfte.

För att motverka detta krävs ett nytt sätt att tänka kring både debatt och policy. Istället för att se fakta som något man äger eller använder mot andra, behöver politiker och organisationer se kunskap som något man förhandlar om i dialog. Det handlar om att skapa #forum där olika #perspektiv kan mötas utan att fakta relativiseras – men där de tolkas i sitt sammanhang.

En mer kunskapsbaserad politik eller som organisation håller sig till fakta men även tar ett eget ansvar, handlar alltså inte bara om att sprida rätt information, utan om att bygga tillit. Förtroendet för fakta föds i hur de används – i öppenhet, transparens och en vilja att faktiskt lyssna. När beslutsfattare vågar visa osäkerhet och erkänna komplexitet kan det paradoxalt nog stärka deras trovärdighet.

Att reflektera över faktaresistens i politik och policy är därför att reflektera över demokratins och organisationers själ: handlar de om att ha rätt – eller om att söka det som är rätt?

Lär mera här ”Polarisering på steroider – sociala mediers roll och politikens och samhällets Trumpifiering” – Creative-Cuisine



Vad hände med coronastödet till besöksnäringen – och vem betalade egentligen tillbaka?

Arbetsliv Organisation Ledarskap, Arbetsmarknadspolitik, Kris, Mat och Vin, Politik, Uncategorised Posted on sön, oktober 12, 2025 15:28

En sammanfattning utifrån ett uppdrag jag fick som konsult för några veckor – Vad händer med Coronastödet som Besöksnäringen fick. Jag har fatt tillåtelse att delar vissa punkter med Er.

Under pandemin gick staten in med massiva stöd för att rädda svenska företag. Totalt betalades över 123 miljarder kronor ut under 2020–2021 – ett ekonomiskt skyddsnät för att mildra effekterna av restriktioner och minskad efterfrågan.

Som källa till min rapport, som lämnades in, har jag använt underlag från Tillväxtverket, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Allabolag samt andra offentliga register såsom SCB och Kronofogden.

Jag kommer inte att skriva om enskilda företag – den kunskapen finns redan. I stället fokuserar analysen på en övergripande och allmän genomgång av vad som faktiskt skedde, baserad på tillgängliga offentliga data och myndighetsrapporter.

Men vad hände sedan? Hur mycket har återbetalats – och av vem?


Kort bakgrund

Enligt Tillväxtanalys och Institutet för Näringslivsforskning uppgick de statliga stöden till totalt 123,4 miljarder kronor, fördelade på bland annat:

  • Korttidsarbete: 40,4 miljarder kr till 76 888 företag
  • Anstånd med skattebetalningar: 61,5 miljarder kr till 55 381 företag
  • Omställningsstöd: 16,4 miljarder kr till 33 403 företag
  • Hyresrabatter: 2,4 miljarder kr till 36 874 företag
  • Företagsakuten (lån): 2,7 miljarder kr till 762 företag
StödformMyndighetViktigaste villkorSyfte
KorttidsarbeteTillväxtverketTillfälliga svårigheter, ej på obestånd, minskad arbetstidBehålla personal
OmställningsstödSkatteverket≥30 % tapp, covid-relaterat, revisionsintygTäcka fasta kostnader
HyresstödBoverketDrabbad bransch, hyresrabattavtalMinska hyreskostnader
SkatteanståndSkatteverketLikviditetsproblem, tillfälligt anståndFörbättra kassaflöde
FöretagsakutenRiksgäldenEj på obestånd, bankprövningUnderlätta lån
Källa: Tillväxtverket,

Totalt omfattades över 200 000 företag.
De mest representerade branscherna var hotell, restaurang, tillverkning, handel och transport.


Fokus: Hotell- och restaurangbranschen inkl. Catering och konditori, cafeverksamheten.

Enbart inom hotell, restaurang, catering och caféverksamheter betalades 2,63 miljarder kronor ut i coronastöd – fördelat över tre stödperioder. –

Av detta har 528 miljoner kronor identifierats som återkrav eller skuld, det vill säga medel som betalats ut felaktigt eller till företag som inte längre uppfyller villkoren.


Analys: Små vs stora företag

Cirka 20 % av stödet inom branschen har ännu inte återbetalats – pengar som i praktiken tillhör oss skattebetalare. Företagen fick dessa stöd som lån……..

Anmärkningsvärt är att flera stora företag med välkända varumärken, och företag som drivs av kända bransch profiler tillhör gruppen som inte återbetalat. Flera av dem har dessutom expanderat sina verksamheter efter pandemin, trots kvarstående skulder till staten. ( Fick tillgång till alla företag inom näringen som fick stöd och återkraven.)

Företag som redan innan pandemin hade svag ekonomi har ofta svårt att betala tillbaka stödet. En del använder komplexa bolags strukturer där tillgångar och drift (personal och stöd sökande enhet )skiljs åt – vilket gör det lättare att undvika återkrav genom konkurs eller nyetablering av bolag.


Småföretagens tog ansvar

Den positiva sidan: många små och medelstora företag har redan återbetalat sitt stöd.
De hade ofta god lönsamhet innan pandemin, ställde snabbt om verksamheten och fortsätter att växa även idag.


Coronastöd och ekonomisk brottslighet

Enligt Ekobrottsmyndigheten ligger hotell- och restaurangbranschen högt både i antal ärenden (100) och belopp (95 miljoner kronor) kopplade till bidrags brott.
Riskfaktorerna har varit snabb implementering, bristande kontroll, osund bransch-företagskultur och otydliga rutiner.


Slutsats

Analysen visar tydligt att:

  • Små och mindre kända och okända företag har i högre grad återbetalat sitt stöd vilket är glädjande.
  • Större företag, kända varumärken med framträdande och kända profiler har fortfarande betydande skulder.
  • Branschen har fortfarande stora utmaningar – särskild när det gäller företagskultur
  • För att lyfta branschen som basnäring bör branschorganisationer förstärkt jobbar för att skapa en kultur som att tar ansvar för samhället och inte bara kräver hela tiden nya förmåner.

Det är de ansvarsfulla företagen – de som agerade snabbt, ställde om och visade transparens – som i längden stärker förtroendet för både branschen och stödsystemet.

Den enskilda företagaren som har byggt sin existens på det lilla företaget är en förebild – och bör få större stöd och uppskattning.
När stora företag utnyttjar systemen med hjälp av sin expertis blir de däremot inga förebilder för ett ansvarsfullt företagande.

Kanske är det dags att vi börjar uppmärksamma dessa företag som goda exempel på hållbart företagande – och låter ovanstående kunskap påverka kundernas val.


Slutord

Det här uppdraget gav en tydlig insikt:
Coronastödet var nödvändigt, men nu handlar det om ansvar, transparens och lärande inför nästa kris.
Förtroende byggs inte bara i svåra tider – utan i hur man agerar när stormen lagt sig och där finns det i denna branschen mycket att önska kvar.



Blir Europa ett stort Skansen – Frilufts Museum?

EU, Kris, Politik, Trender och Framtiden, Uncategorised Posted on tor, januari 02, 2025 11:49

Världen omstruktureras, och det ser ut som att Europa blir omsprunget. Risken är stor att Europa blir mer av en geopolitisk spelbricka än en faktor att räkna med.

När man ser på HUAWEIs forskningscenter, som är designat för att attrahera de bästa talangerna, byggt med inspiration från europeiska städer – slottet i Versailles, små gränder från Rom, sydtyska byar – inser man att Europa där främst representeras som en plats för fritid, kulturell forntids inspiration och avkoppling snarare än innovation och framtidsteknologi.

Västvärlden är på väg att splittras. Läget är så allvarligt att Wall Street Journal frågar sig om det tredje världskriget redan har börjat. Här pekar man på en potentiell konfrontation mellan auktoritära stater som Kina, Ryssland, Nordkorea och Iran mot ett allt mer fragmenterat väst, där högerpopulistiska partier fokuserar på sina egna nationella agendor snarare än på samarbete. Med risken att Donald Trump nu återigen tagit makten och minskar USA:s engagemang för västvärldens säkerhet blir situationen ännu mer instabil. Amerika first – är ju slogan.

Samtidigt befinner sig Europa mitt i en ekonomisk kris – en kris som endast mildras i beskrivningen utifrån mitt perspektiv har det varit tillstånd sedan 20 år genom att man styrs av politiker som saknar handlingskraft och visioner. När sedan även många företag och organisationer inte tar utmaningar och omvärlden på allvar blir man omkörd. Ropen efter skattesänkningar, bidrag och stöd blir vanliga och vanligare. Corona har visst haft ett inflytande men samtidig blottad sårbarheten och bristen på förmåga att snabbt ställa om. Det mest anmärkningsvärda har ju varit att Europas största motor Tyskland -sände sin Corona rapporter från lokala byråer till Centralen i Berlin med FAX, och lärarna fick per post sänder sina uppgifter till eleverna…………………..Många europeiska företag jämförs med de nya teknikföretagen i USA och Asien, där lönsamheten är betydligt högre. Tysklands industri är i upplösning, Frankrike gör det svårt för investerare, och länder som Italien och Spanien lever ofta på EU-bidrag. Italien, i synnerhet, har redan blivit ett friluftsmuseum för kultur älskande turister från hela världen. Är detta en föraning om Europas framtid?

Det är särskilt anmärkningsvärt att italienaren Mario Draghi offentliggjorde en rapport om Europas konkurrenskraft, där han gav innovationsförmågan ett förödande betyg. Bland världens 50 största och mest lönsamma teknikföretag finns endast fyra europeiska aktörer. Han uttryckte allvaret genom att säga att Europa för första gången sedan kalla kriget behöver oroa sig för sitt välbefinnande och sin framtid. Hur många av Er som läser det här har tagit till sig denna helt fantastiska dokument och analys och tagit slutsatser utifrån denna …………………………..varför har Media i lyft denna mera………är vi rädda för sanningen ?

Europas framtid står på spel – både som ekonomisk och politisk kraft. Från att ha varit världens tredje största ekonomiska centrum riskerar Europa att reduceras till en semesterkoloni där man beundrar sin historiska kultur. Medan Kina och Indien bygger över 400 nya flygplatser utan att känna skam över flygresor, kan en veckas kulturresa till Europa bli en lockande framtidsvision för deras medborgare.

Europas befolkning präglas ofta av två perspektiv – längtan tillbaka till en bättre tid och rädsla för nedgång och kris. Detta är något som jag upplever dagligen, man sätter sina egna erfarenheter från förr i större fokus än vad som behövs i framtiden. Detta gäller personer och organisationer – där både tillsammans skapa en kultur som blir ett hinder för utveckling. Att bevara för bevarandes skulle även om resultat och effekter är otrolig negativ. Att Kill your Darlings – finns oftast inte. Oftast blir det mera av samma – för att hålla alla skenet uppe. Detta gäller särskild områden och organisationer som inte är beroende av Vinst eller resultat för sin överlevnad – utan som lever på bidrag och avgifter.

När USA nu signalerar att Europa måste ta större ansvar för sin egen säkerhet och sitt välstånd, upptäcker Europa att resurserna saknas. För att skydda sig själv måste Europa kraftigt öka sina försvarsutgifter, vilket förväntas kosta minst 4 % av BNP. Samtidigt krävs investeringar för att öka konkurrenskraften, men var ska dessa pengar komma ifrån? Jordbrukssubventioner och välfärdsstaten ligger nära till hands för nedskärningar. Uppror från bönder och befolkningen som drabbas är förprogrammerad……sociala oroligheter och det som är mest utsatta drabbas ännu mera.

Om Europa ska lyckas krävs starka ledare, handlingskraft och en mentalitetsförändring hos befolkningen. Den tyska filosofen Peter Sloterdijk uttryckte detta träffande när han påpekade att Europas befolkning måste släppa sin nostalgi över gamla imperier och ekonomiska framgångar och istället möta framtidens utmaningar.

När den europeiska befolkningen och dess organisationer inte förmår släppa taget om det förflutna, och försvarar endast det nuvarande och ser framtiden som en risk snarare än en möjlighet blir det kritisk. Denna mentalitet göder populistiska krafter, som i sin tur hindrar de nödvändiga förändringarna för att möta framtidens utmaningar. Man skyller på alla andra än den egna förmåga till förändring, det är mycket enklare. Där är det inte förvånansvärd att Kapitaliser och Tycooner som Musk med sin makt över delar av sociala medier – framhävda sig som det bättre alternativet till politiker – genom sina egna kompetenser som entreprenörskap, kostnadseffektivitet och risikoberedskap. Detta fenomen är som en kondensat i en värld av Disruption, Demokrati deficit, och längtan efter Visioner. Där finns det en stor risk att en ny elit skapar en ej demokratisk legitimerad maktkoncentration, som är späckad med kapitalismens fokus på egen vinning än allmänhetens välbefinnande – som i bästa James Bond Ernst Stavro Blofeld manier. Konstig är just att väljarnas önskan på förändring och protest över eliten – föder krafter som gynnar autoritära krafter och skapar just autoritära odemokratiska krafter. Hur dumma är vi ?

Den rådande krigsretoriken används nu som en samlande kraft för att ena medborgarna under en hotbild. Friheten hotas, och i denna kontext är det lätt att lyssna på politiker som lovar en återgång till det förflutnas trygghet.

Europa kanske är på väg att bli ett enda stort kulturellt museum, där välbärgade och intresserade besökare från världens framgångsrika regioner kan vila upp sig och beundra det gamla – och kanske själv tänker det har bättre förr eller ser som en varningstecken att alla “maktcentra” till slut går under utifrån utifrån den egna självbelåtenhet och bristen på förändringsbenägenhet.

Kanske är besöksnäringen Europas enda chans att överleva i framtiden.

Jag kanske kommer inte uppleva allt detta – jag har fylld förra året 67 år och hoppas att jag har många njutningsfulla år framför mig – kanske kan jag ännu mera kritisk betrakta världen och spånar efter framtiden och hur jag eller vi kan bidrar till ett bättre samhället där alla tar ansvar, när man nu går ner i tjänst och sedan slutar helt inför sommaren. Utvecklingen går snabbt – da räcker det inte att går från “Skärm till Pärm” och andra populistiska utspel.

Gott Nytt 2025 – lyssnar mera på fakta och frigör dig från policys som är framtagen i ett visst syfte. Tänk alltid vem som står bakom alla dessa skrifter och dess syfte även i sociala medier. Så skapar du bättre förutsättningar för Dina egna åtagande och beslut – och tänk även vad kan du göra själv åt saken…………………inte kräver att alla andrar eller staten ska göra detta.