Fokusområde 2 : Yrkesutbildningar – vems ansvar Sverige sticker ut
Det ger mervärde att läsa en kockutbildning i Danmark
Trots att behovet av yrkesutbildad personal är stort inom många branscher, inte minst inom besöksnäringen, är det alldeles för få vuxna som söker till yrkesutbildningar. Näringslivet har länge pekat på att staten och kommunerna inte gör tillräckligt – men vad gör företagen själva för att möta kompetensbehovet?
I Sverige, till skillnad från många andra europeiska länder, ligger ansvaret för yrkesutbildningar på gymnasial nivå främst hos staten. För vuxna är utbildningen visserligen avgiftsfri, men man måste själv finansiera sitt uppehälle, oftast med studielån.
Tänk dig att du vill utbilda dig till kock via en vuxenutbildning. Efter ett år står du där med en studieskuld på kanske 150 000 kronor – för ett yrke med relativt låg ingångslön. Inte konstigt att många hellre söker sig till Yrkeshögskolan eller universitet, där löneutsikterna ofta är bättre i framtiden.
Men det finns andra alternativ. I flera europeiska länder är det inte staten, utan företagen, som har huvudansvaret för yrkesutbildningen – och det gör stor skillnad för individens villkor. Ta en titt på jämförelsen nedan:
Internationell jämförelse av gymnasiala yrkesutbildningar inom besöksnäringen
| Land | Staten bekostar utbildning | Företag ansvarar för utbildning | Gesällbrev | Lön under utbildning |
|---|---|---|---|---|
| Sverige | ✅ Ja | ❌ Nej | ❌ Nej | ❌ Nej |
| Tyskland | ❌ Nej | ✅ Ja | ✅ Ja | ✅ Ja |
| Schweiz | ❌ Nej | ✅ Ja | ✅ Ja | ✅ Ja |
| Danmark | ⚠️ Delvis (kärnämnen) | ✅ Ja | ✅ Ja | ✅ Ja |
| England | ⚠️ Delvis | ⚠️ Delvis | ✅ Ja | ✅ Ja |
| Frankrike | ⚠️ Delvis | ⚠️ Delvis | ✅ Ja | ✅ Ja |
🛈 I flera av dessa länder krävs att företag är branschcertifierade för att få ta emot lärlingar/elever/studerande. Branscherna har även oftast nationella branschskolor – där man samla elever och lärlingar under en viss tid oftast med internat tex. 1 månad. (Denna skola bekostas av företagen, branschen och en viss del av staten).
Vad kan vi lära oss?
Om jag vore vuxen och ville utbilda mig till exempelvis kock, skulle jag starkt överväga att göra det i Danmark. Där får man lön redan från dag ett – kanske runt 20 000 kr/mån – samtidigt som man får en yrkesutbildning av hög kvalitet och med ett branschvärderat gesällbrev som är giltig i hela världen (EQF 4).
Kanske är det dags att även vi i Sverige börjar tänka om. Ska yrkesutbildningar vara ett verkligt attraktivt alternativ för vuxna, måste både finansieringsmodellen och företagens ansvar förändras.
När man studerar nya kollektivavtal inom hotell- och restaurangbranschen märker man att vissa formuleringar öppnar för erkännande av yrkeskompetens – men ofta på ett otydligt och svårtolkat sätt.
”Efter fullgjord och godkänd examen från treårig yrkesutbildning inom hotell och restaurang på gymnasienivå krävs endast ytterligare ett års yrkesvana för att anses ha uppnått minimilön för sex års yrkesvana i lönegrupp 1, kvalificerat yrkesarbete.”
Detsamma gäller efter godkänd branschvalidering mot yrkesroller inom kvalificerat yrkesarbete.
Vid första anblick kan detta låta som ett stort steg framåt. Men när man skrapar lite på ytan uppstår fler frågor än svar:
- Var tog Gesällbrevet vägen?
Gesällbrevet är ju ett vedertaget och kvalitetssäkrat bevis på yrkesskicklighet, förhandlat och ägt av arbetsmarknadens parter. Varför nämns den inte och ersätts det nu med mer endast med vaga valideringar och även är dyra och som i yrket kock riktar sig mest till den offentliga sektorn ? - Vad hände med likvärdighet?
Den som gått en treårig gymnasieutbildning får alltså uppgraderas till ”sex års yrkesvana” efter ett års arbete. Men den vuxna som går samma utbildning på 14 månader – enligt överenskommet yrkespaket – får inte samma fördel. Istället får hen ta studielån, klara utbildningen snabbare och därefter eventuellt betala för att valideras separat, för att eventuellt kunna få en rättvis lön motsvarande en gymnasieelev. Att räkna tid och inte yrkeskunskaper – tex en obligatorisk gesällbrev gärna med ett prov (Modell finns redan för det Certifierade utbildningar inom samma bransch) efter godkänd gymnasial yrkesutbildning skulle vara tydligare.
Ska man som vuxen alltså först bekosta tid där man genomför sin utbildning med lån, sedan själv betala för validering, och därefter ansöka om ett gesällbrev – som ändå inte nämns i avtalet?
Vad betyder ”utbildningslön” egentligen?
En annan oklarhet finns i kollektivavtalets paragraf om utbildningslön:
”Utbildningslön kan endast utges då elev genomgår företagsförlagd utbildning. När utbildningslön ska utges framgår av utbildningsavtalet. Under utbildningstid ska ungdomslön tillämpas.”
Det väcker frågor:
- Gäller detta APL (arbetsplatsförlagt lärande) som en del av gymnasie- eller vuxenutbildning? det är en typ av företagsförlagd lärande ? Både när man går en lärlings eller en skolförlagd utbildning ?
- Eller gäller det bara utbildningar utanför det offentliga utbildningsväsendet, t.ex. privat lärlingsutbildning?
- Kan detta vara tänkt för internationella studerande t.ex. från Schweiz, som gör praktik i Sverige – ( Där man ska under sina 6 månaders praktik varje år ( utbildningar är mellan 2 och 3 år ) har en lön redan från första dagen?
Om så är fallet – varför ska svenska elever /studerande inte har samma förmåner eller villkor?
Dags för ett ärligt omtag
Det behövs större tydlighet och ett mer rättvist system där gesällbrev återfår sin roll, och där utbildade vuxna inte straffas ekonomiskt för att de snabbt och effektivt skaffat sig en efterfrågad yrkeskompetens. Där företagen som i Europa ska själva tar ett mycket större ansvar för sin egen kompetensförsörjning, statens uppgift är inte i första hand till att utbilda arbetskraft utan skapa förutsättningar enligt skollagen för livslångt lärande. Se även tidigare blogg
Om branschen i Sverige verkligen vill höja statusen på yrkesutbildningar – vilket man ofta säger – måste både lönevägar, karriärvägar, ansvarsfördelningen och erkännandemodeller hänga ihop. Idag gör de inte det Lär av andra Länder särskild Danmark. I andra branscher finns det möjlighet till GLA. gymnasial Lärlingsanställning – särskild viktig för Yrkesvuxenutbildning.
