Blog Image

Creative-Cuisine

om allt i världen

Denna sida är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Det kan gäller Mat och vin, samhällshändelser eller något som jag tänker på just nu.

Det orättvisa pensionssystemet i Sverige skapad av politiken

Politik, Trender och Framtiden Posted on lör, november 11, 2023 12:19

Alla skriker efter arbetskraft – det gör alla branscher och samtidigt ska vi jobbar längre och längre för att erhålla var pension. Men hur ser verkligheten ut ?

Är du över 50 år och vill byta jobbinriktning – är det körd. Du är helt enkelt inte attraktiv längre för arbetsgivare på arbetsmarknaden. Du anses inte har det ” just in time” kompetenser som behövs just nu, eller du har inte en högskoleutbildning , vi har helt enkelt en åldersdiskriminering på arbetsmarknaden. Varför värderas inte livserfarenhet, arbetslivserfarenhet, praktisk beprövad kunskap mera samt att dessa personer som har inte längre barn hemma och kan satsar helt på sitt yrke, på sin karriär på företaget och kanske inte är så benägen att byta upp sig hela tiden ………..det är en fråga som många företagen behöver ställer sig.

Men pensionssystemet vill ju att du ska arbetar tills du blir 67 eller helst ännu längre. Men även där finns ett systemfel …………påverkan på dina statliga pensionen om du jobbar är marginellt, och många företag slutar efter 65 år att betala in till Din tjänstepension. Men företagen i sin tur behöver enbart betala 10,9% arbetsgivaravgift på din lön (istället 34%)från året där du fyller 67 år. Vem vinner ? Klart du har möjligheten att jobbar kvar………..skulle du även istället blir arbetslös ofrivillig – kan du efter 65 år inte tecknar en inkomstförsäkring längre………..vad är planeringsförutsättningarna …………………………. 

Under sista året har jag mer och mer analyserat vara system – där en medborgare som har jobbat från 16 år ålder (för fanns ju folkskolan) inom vanliga hantverksyrken oftast inte högt betalda yrken – idag lever på fattigdomsgränsen. Vederbörande har slitit ut sin kropp och har varit tvungen att gå eventuellt i förtidspension med 60år ålder (många kvinnor inom vård och omsorg, men även från yrken som jobbar med kroppen från vara yrkesprogram. Hen har jobbat heltid i 44 år och kan idag inte lever på en folk-garantipension ( ca 50% av det äldre erhåller endast denna ersättning källa SCB )– Dessa behöver söker bostadsbidrag och andra bidrag samt lever på marginalen. Medans andra personer som knappt har jobbat alls på riktig via en anställning – erhåller en garantipension plus olika bidrag som överträffar den ersättning som den som slitit hela sitt liv och gör rätt för sig. Efter förra året har avståndet ännu mera minskad………….

Men på andra sidan finns det en del av befolkningen som har studerat länge – och började jobba först vid 30 år ålder – uppbär en hög lön, förmånliga avtal inklusive generösa tjänstepensioner som ger möjlighet att går i pension tidigare än 67 år – och via sin livsstil (ej kroppslig arbete) kan njuta av ”ålderdomen”. Inom den gruppen finns det dessa som har skapad systemet och har tagit fram denna ……………………….utan att tänka på resten av befolkningen.

Går det att ändra – JO VISST.

Varje medborgare erhåller från staten en pension som ska räcker till att kunna leva, det är lika för alla. Lite Robin Hood – rättvis fördelning – utifrån antal jobbade år. Men för att kunna erhålla denna måste du har jobbat i minst 45 år ( inkl. tiden varit föräldraledig, eventuellt långtidssjukskriven, deltid – allt räknas ). Denna ska skapa en grundtrygghet – har du inte jobbat på riktig så många år så minskar även ersättningen – man delar mot 45 och multiplicerar med antal jobbade år ( skulle ju kunna vara 50 år). En mera rättvis system …………vill du har högre pension ” betalar” in till dina egna försäkringar. Men där gäller det även att arbetsmarknaden och systemet skapar likvärdiga möjligheter för att kunna jobbar längre om man vill.

Undersköterska eller byggnadssnickare ( yrkesutbildning) skulle kunna går i pension efter 45 år jobb – med  63 år / yrkesexamen.– medans tjänstemannen måste väntar till den är 67 år ( denna har ju läst på högskolan några år). med samma grundpension.

Jag är övertygad att detta skulle även bidrar till att göra yrkesprogrammen och yrken mera attraktiva i framtiden.

OBS jag är inte en socialist eller kommunist – utan jag tänker på rättvisa, skapa förutsättningar och förutsägbarhet.



SVENSKAR och SKATTER ett stormig kärleksförhållande

Politik, Trender och Framtiden, Uncategorised Posted on fre, oktober 06, 2023 09:04

Skatter – något som sitter i generna hos många i vart land – kanske ett hobby.

Läste idag att en bransch förordar att sänka Flygskatten när SAS nu såld utomlands. V och MP vill öka skatter för att finansiera sina budgetmål – där är Bankskatten en retorisk fråga. S – höjer landstingsskatten i Stockholms län och kommunalskatten i Stockholm för att finansiera underskott. Gamla moderater vill sänka skatten till varje pris, oberoende hur statens finanser ser ut i sin helhet, är missnöjda med regeringen som sparar. Alla har sina historiska käpphästar – dom enda tycker att staten och kommun ska ansvarar för allt bekosta alla käpphästar – dom andra att staten ska bestämmer så lite som möjligt men ända betala för allt. Lägg därtill alla organisationer som lobbar för sina käpphästar – mera platser på utbildningarna, mera bidrag till utveckling, mera satsningar på dittan och dattan, mer privatiseringar, även här är sänkta skatter och avgifter prioritet– medan andra organisationer – vill har mer bidrag, mera resurser, utökade anslag och att staten och kommunerna ska finansiera deras verksamhet.

Det inte lätt att vara staten? Vad gör den egentligen? Det verkar som den gör för lite och har förmycket pengar ?

Det grundläggande är ju att staten inte har några egna pengar – utan är beroende av intäkter från företag, organisation och medborgare. Det intäkter som det offentliga har är SKATTER och avgifter. Ju mera skatt man tar in desto mera utgifter kan man bekosta. När det är några dåliga år kan staten även låna pengar för att genomföra satsningar eller bekosta underskott ( typ checkkredit). Vi i Sverige har en låg låneskuld i förhållande till många andra länder, vi har lärd oss av 80-90 talet – där vi har varit tvungen att tar tuffa beslut………Där vi haft under längre tid stora utgifter och mindre intäkter) .Andra länder har dessa tuffa beslut kvar eller hoppas att ” det räcker” att betala ränta och avgifter till dessa lån. Den någon som har sagt så rätt –” är du i skuld så är du inte fri ”

Man vad används pengarna till – jo inför varje val – lovar alla partier guld och gröna skogar – inte någon parti har gatt till val och säger ” vi ska ser över vad pengarna används till och om det är vettig att staten eller kommunen ska betala för detta ”……..da erhåller man inte några röster. Om man läser som jag gärna Riksrevisionen rapporter så finns det gott om utrymme för att ser över utgifterna, spara kostnader och effektiviserar statsapparaten. Men detta handlar ju om prioriteringar – som vi väljare röstar förr – eller inte.

Ett utgifts område är utbildning – vård och omsorg

  • Skattepengar finansierar att varje medborgare har en kostnadsfri utbildningsmöjlighet – rätt att utbilda sig. Man har även rätt till välfärdstjänster – Allt detta betala stat och kommun.

Det finns två syften eller vinnare på detta:

Företagen som erhåller välutbildad arbetskraft som det kan upprätthålla sin verksamhet, utvecklar och går med vinst och därmed betala skatt – om det är verksamma i Sverige och inte skattar någon annanstans. Dessa skatter betala även när arbetaren blir sjuk, sliten, förtidspensionerad, behöver vård eller behöver toppa sin utbildning – samt en statlig pension – med kollektivavtal erhåller man även pension från arbetsgivaren.

Staten som erhålla förhoppningsvis medborgare som vill jobbar – erhålla lön, betala skatt och inte behövs utnyttjar välfärdsstaten – backupsystem som finns beskriven ovan.

Ju flera som betalar skatt in i systemet både företag och medborgare desto mera resurser har staten att bekosta ovanstående system. Så ska det vara.

Svenskar och Skatter har alltid varit en hatkärlek – vi gör allt både företag och den enskilda för att ser till att man inte behöver betala så mycket skatt. Ordet skatteplanering är ett vedertaget begrepp. Uppfinningsrikedomen att jaga avdrag och hittar på skatte upplägg för att minska sin eller företagens skatt har utvecklas otrolig. Där är vi verkligen världsmästare………och ligger oftast före myndigheterna – en helt yrkeskår livnär sig på detta. Man kan säger det ett slags svenska hobbyverksamhet…….

På andra sidan klaga vi mer och mer att staten och kommunen bekostar för lite……det köar överallt i välfärden, för lite service, för stränga kontroller – myndigheter som är nitiska…… tänk bara att under några år har vi fatt över 1 miljon nya medborgare där många inte redo till betala in i systemet utan mera av en kostnadsfaktor.

Och vi blir aldrig nöjda – trots att skatterna har även med så kallad vänsterregeringar har sänkts otrolig – inte så mycket på arbete utan på kapital.

En gång till Skatter är statens och kommunernas enda inkomst förutom en lite det avgifter – det finns ingen pengarbinge någonstans i reserv. Utan systemet bygger på att alla via skatter tillför resurser till stat och kommun.

Ju fler som jobbar och inte behöver lever på bidrag – desto längre räcker pengarna. MEN detta verkar inte finnas i många debattörers medvetande, att allt inom värlfärden, utbildning etc. bekostas av skatteintäkter. Det din grannes lilla företag som betalar skatt och hans egna skatter som betalar ditt bidrag eller din utbildning. TACKSAMHET för det man erhåller från staten är låg – det finns många som ser det som en RÄTTIGHET att kräva och inte ser det som sin PLIKT att bidra. Det finns även många som tillfört mycket skatt under sitt arbetslivet till staten – och nu på sina äldre dagar är besviken att behöver lever på bidrag. För lite pengar in – och det vad som betalas ut ska delas till många fler.

Sedan är det annan fråga att man kanske bör ser över VAD staten egentligen ska betala – det kan ju inte vara så att den enda sida gör rätt för sig – medan den andra slösar med skattepengarna. Staten ska ju inte finansierar ditt liv och levnadsstandard eller även Ditt företag – förutom när du behöver hjälp. Du ska bidrar till stat och kommun – inte drar nytta av stat och kommun ( andra skattepengar), förutom det du har rätt till – utifrån det du har betalad in via din skatt. Har du inte betalad in skatt så kan du inte förvänta Dig något tillbaka.

Jag tror att vi alla behöver vara lite mera ödmjuk och inte alltid kräver allt från STAT och KOMMUN – utan skärpa sig och löser utmaningar själva med andra. DET finns gott om jobb – lite skärpning och du har en inkomst där du kan bidrag till samhället och senare dra nytta av detta. Även företagen bör tänka till i stället för att ropa – ser över VAD man har för utmaningar och försöka vara kreativ och löser dessa. Att vara företagare är ju att vara kreativ – man tar risker – som kan ger stora inkomster och rikedom – men förluster – det är kärnan.

” FRÅGAN INTE vad STATEN ska göra för DIG – utan vad DU kan göra för STATEN ”



Utbildning och Arbetsmarknad – Missmatch eller en naturlig utveckling.

Politik, Trender och Framtiden, Uncategorised Posted on lör, september 02, 2023 20:13

Debatten är intensiv – det behövs arbetskraft överallt men ingen vill utbilda sig till vissa yrken särskild inom hantverk och industrin, men andra yrken väcker stort intresse. En liten tillbaka blick är viktig för att förstå.

För i tiden vid industrialismens början – ska bönder och trälar utbildas från staten för att kunna tar jobben inom den industri som håller på växer fram– men det borgerskapet och adeln behöll taktpinnen.  Arbetarna utbildades precis till det sysslor det behöver utföra – yrkeskunskaper för att erhålla dessa jobb. Staten såg till att dessa yrkesutbildningar syftade till jobb – för individens och landets ekonomi bästa. Det har varit viktig för att göra bönder till arbetare. För det avancerade jobben startades läroverk oftast en privilegiet till borgerskap och adeln. Det fanns inte en valfrihet – klassresans tid hade inte kommit. Det fanns ett osynligt kontrakt mellan staten och företagen.

Bönderna blir Arbetarklassen och gjorde sin klassresa men även deras barn skolades in i samma yrken – så skapades många gånger en bruksmentalitet – ut från folkskolan in i bruket. Sedan under 50 talet gavs även arbetsklassen via folkhögskolor, studiecirklar möjlighet att utöka sina skills för att erhålla högre tjänster – det behövdes. Det skapades karriärvägar – men redan då behövdes import av arbetskraft för de enklare jobben i Sverige. Tjänstesektorn växte – och därmed behov av allt fler med högre utbildningar.

Nu startade en utbildningsrevolution under 60-70- 80 talet – högre utbildningar blir mer och mer tillgänglig för hela samhället. Föräldrarna vill att deras barn skulle har bättre chanser än det själva. Ju mer man utbildade sig desto mera blev det gamla arbetsklassens yrken impopulära.

 Samtidig som industrin och arbetsmarknaden tror fortfarande att staten ska försörjer dom med arbetskraft  och helst billig. Trots att alla sociala förmåner är dessa yrken fortfarande relativ ointressanta idag för ungdomarna. Även arbetslösa väljer inte dessa yrken. Dessa väljer yrken och karriärvägar inom tjänstesektorn och särskild inom nya arbetsmarknadens områden.

Konkurrensen om dessa unga människor blir tuffare och tuffare – det väl första gången sedan industrialismens uppkomst att det är arbetstagarens marknad. Och dessa ungdomar har helt andra preferenser och nöjer sig inte med enbart en bra lön.

Detta är något manga företag har inte insett och har inte reagerat på……..staten skapar fortfarande utbildningsmöjligheter – men ungdomar väljer inte dessa. Man tar inte ett jobb för att överleva utan den ska även matcha livsstil och det egna preferenser.

Kraven från arbetsmarknaden blir allt större på arbetskraftsinvandring – att hitta människor som tar alla jobb för lön som garanterar överlevnad.

På ena sidan tycker jag att vara ungdomar är kloka och  generationen som är född på 80 talet och framåt – har frigjord sig från det systemet där statens uppgift har alltid varit att försörja företagen med arbetskraft och inte att utveckla själva människan…………för mig ett paradigmskifte.

Vad betyder det för företagen – ju det måste vara attraktiva, tänka om och ser till att arbetsuppgifter är intressanta, arbetsmiljön schysst och utvecklingsmöjligheter är stora. Dessa attributer lockar dagens svenska ungdomar – förändrar man inte sig så blir man beroende av arbetskraft från länder där människor inte kommit så långt i sitt självförverkligande………….

Jag tycker att vara svenska ungdomar är välutbildade kan tar till sig nya sätt att jobba, tänker och fungerar utmärkt i Team. Företagen kan inte längre vara säker att utbildningsväsendet försörjer alla med duktiga anställda ( ordet arbetskraft är nog lite fel) – utan måste själv funderar hur det själva kan bli attraktiva – Ungdomsbarometers analyser kan ger en tydlig vägleding.



« FöregåendeNästa »