Berlin efter Die Linkes valframgång: Vem tar ansvar för antisemitism och organiserad brottslighet?
En regeringsmakt måste bygga på mer än politiska löften – den måste också försvara demokratin, judiskt liv och rättsstaten.
Berlins politiska utveckling har väckt en viktig fråga för hela Tyskland: Vad händer när ett parti som vill leda delstatens regering samtidigt hamnar under hård press på grund av anklagelser om antisemitism och kontroversiella kontakter med personer ur den organiserade brottslighetens miljö?
Efter valframgången för Die Linke i valet till Berlins delstatsparlament i september 2026 har partiet försökt bana väg för en regering tillsammans med socialdemokratiska SPD och De Gröna. Men vägen till makten har visat sig betydligt mer komplicerad än vad valresultatet först antydde.
Frågan är inte bara vilka partier som kan samla en majoritet. Frågan är också vilka värderingar, säkerhetsprinciper och demokratiska förpliktelser som ska gälla för en framtida regering i Tysklands huvudstad.
Antisemitism får inte bli en intern partifråga
Den politiska debatten har framför allt handlat om antisemitism och hur Die Linke hanterar antisemitiska tendenser i delar av sin organisation och sin omgivning.
Enligt tyska medier har kritiken bland annat gällt en valfest i stadsdelen Neukölln, där personer med koppling till den så kallade Remmo-familjen och en kontroversiell Israelkritisk aktivist uppmärksammades. Även den vänsterpartistiske förbundsdagsledamoten Ferat Koçaks kontakter med en person ur Remmo-familjen har blivit föremål för politisk granskning. Kollektiv röstande under påverkan av klan miljöer har även upptäckts….
Detta är allvarliga frågor. Samtidigt måste man skilja mellan dokumenterade kontakter, politiskt olämpligt agerande och bevis för faktisk brottslighet eller medverkan till brott. Det senare kan inte fastställas enbart genom att hänvisa till sociala kontakter. Vi ser samma trender i vissa områden i Sverige.
Det centrala problemet är emellertid större än enskilda personers agerande. Kan ett parti som vill leda en delstatsregering trovärdigt garantera att antisemitism bekämpas konsekvent – även när problemet uppträder i de egna leden eller bland politiska sympatisörer?
Den tyska judiska centralorganisationens ordförande Josef Schuster har riktat skarp kritik mot Die Linkes hantering av frågan. Även den nationella SPD-ledningen har krävt tydliga ställningstaganden mot antisemitism och mot att kriminella klanmiljöer får utrymme inom partiet.
Detta är inte en obetydlig intern konflikt. Berlin har ett särskilt ansvar att skydda judiska invånare och judiska institutioner. Ingen medborgare ska behöva undra om politiska företrädare tar hot, hat och antisemitism på tillräckligt stort allvar.
Organiserad brottslighet kräver en stark rättsstat
En annan kontrovers gäller de så kallade klanmiljöerna, ett begrepp som i den tyska debatten används om vissa familje- och nätverksstrukturer med kopplingar till organiserad brottslighet.
Det är viktigt att vara precis: en familjetillhörighet, etnisk bakgrund eller bekantskap med en person är inte i sig ett bevis på brottslighet. Det är enskilda handlingar, konkreta misstankar och rättsligt hållbara bevis som ska ligga till grund för myndigheternas agerande.
Men samma princip innebär också att politiker inte får blunda för misstänkta kriminella nätverk av rädsla för att anklagas för att stigmatisera en grupp.
Staten måste kunna utreda organiserad brottslighet, bekämpa penningtvätt, skydda vittnen och säkerställa att polis och rättsväsende kan arbeta utan politisk inblandning. Ingen politiker bör kunna använda sitt ämbete för att ge personer med kriminella kopplingar fördelar eller tillgång till känslig information.
Det finns i dagsläget inte grund för att slå fast att Die Linke som parti stöder organiserad brottslighet. Däremot är de uppmärksammade personkontakterna och frågorna kring partiets säkerhetspolitiska hållning legitima föremål för granskning.
Det är just därför som frågan måste tas på allvar – utan överdrifter, men också utan politisk naivitet.
Ska säkerhetsmyndigheterna särskilt granska en framtida regering?
Debatten handlar även om säkerhetsmyndigheternas oberoende. I Tyskland står delstaternas myndigheter för en betydande del av arbetet med att skydda den konstitutionella ordningen. Om en framtida regering får ansvar för säkerhetsorgan som hanterar känslig information måste det finnas tydliga garantier för att informationen används lagenligt och inte missbrukas.
Detta innebär inte att en vald regering automatiskt ska betraktas som ett säkerhetshot. Demokratin kräver att valresultat respekteras och att myndigheterna inte används som verktyg mot politiska motståndare.
Men demokratin kräver också fungerande kontrollmekanismer.
Det är därför rimligt att diskutera om rutinerna för informationssäkerhet, sekretess, myndighetstillsyn och skydd mot intressekonflikter är tillräckliga. Sådana regler ska gälla oavsett vilket parti som innehar regeringsmakten.
Om det finns konkreta tecken på att känsliga uppgifter riskerar att läcka till kriminella nätverk ska ansvariga myndigheter agera inom lagens ramar. Det måste ske på grundval av verifierbara risker, inte politisk färg.
SPD och De Gröna har också ett ansvar
SPD och De Gröna står inför ett politiskt vägval. De kan välja att bilda regering med Die Linke, men de måste då kunna förklara hur samarbetet ska förenas med deras uttalade ansvar för demokratin, kampen mot antisemitism och bekämpningen av organiserad brottslighet.
I oktober avbröts sonderingssamtalen tillfälligt på grund av oenighet om formuleringarna kring antisemitism. Samtalen återupptogs efter att partierna enats om att en överenskommelse mot antisemitism ska ingå i ett eventuellt koalitionsavtal.
Det är ett viktigt steg, men ett avtal är bara början. Avgörande blir hur löftena omsätts i praktiken.
Kommer antisemitiska uttalanden att mötas av tydliga konsekvenser även när de kommer från politiska allierade? Kommer misstankar om kriminella kontakter att utredas utan hänsyn till partitillhörighet? Kommer polis och säkerhetsmyndigheter att ha de resurser och den självständighet som krävs?
Det är frågor som väljarna har rätt att få svar på innan en ny regering tillträder.
Slutsats: Samma regler för alla
Berlins politiska situation visar varför demokratiska principer måste vara mer än formuleringar i ett partiprogram.
Kampen mot antisemitism får inte göras beroende av politiska allianser. Bekämpningen av organiserad brottslighet får inte försvagas av ideologiska sympatier eller personliga kontakter. Och säkerhetsmyndigheternas arbete måste skyddas från både politiskt missbruk och otillbörlig påverkan.
Samtidigt måste anklagelser granskas rättssäkert. Det är varken demokratiskt eller ansvarsfullt att döma ett helt parti för enskilda personers agerande utan belägg för ett bredare ansvar.
Den verkliga prövningen för Die Linke, SPD och De Gröna blir därför inte hur många förklaringar de kan skriva under, utan om de är beredda att omsätta sina principer i handling.
En regering kan inte nöja sig med att säga att den står upp för demokratin. Den måste visa det genom att skydda judiskt liv, försvara rättsstaten och tillämpa samma regler på sina egna företrädare som på alla andra.
Källor och vidare läsning
Tagesschau, 26 september 2026: Kann die Linke in der Hauptstadt regieren? Om Die Linkes valframgång, antisemitismdebatten och de möjliga koalitionspartnernas invändningar.
https://www.tagesschau.de/inland/innenpolitik/linke-berlin-104.html
Tagesschau, 23 september 2026: Warnungen vor Koalition mit der Linken in Berlin. Om kritiken från den judiska centralorganisationen och debatten om kontakterna med klanmiljön.
https://www.tagesschau.de/inland/linke-berlin-antisemitismus-100.html
ZDFheute, 23 september 2026: Antisemitismus bei Berliner Linken? SPD-Spitze wird deutlich. Om den nationella SPD-ledningens krav på tydliga ställningstaganden.
https://www.zdfheute.de/politik/deutschland/spd-linke-antisemitismus-organisierte-kriminalitaet-berlin-regierungsbildung-100.html
Tagesschau, 15 oktober 2026: Auf dem Weg zu Rot-Grün-Rot: Sondierungsgespräche in Berlin werden fortgesetzt. Om återupptagna förhandlingar och överenskommelsen om antisemitism.
https://www.tagesschau.de/inland/regional/berlin/fortsetzung-sondierungen-berlin-100.html
Berlins delstatsmyndighet för inrikesfrågor: Verfassungsschutzbericht 2025. Officiell rapport om extremism och säkerhetsläget i Berlin.
https://www.berlin.de/sen/inneres/verfassungsschutz/publikationen/verfassungsschutzberichte/
