Har vi börjat mäta en kocks yrkesstolthet i fel saker?

I dag får tävlingar, medaljer och placeringar ett stort utrymme – inte minst i media. En kock som vinner en prestigefylld tävling får rubriker, uppmärksamhet och status. Det börjar redan under utbildningen – att fokusen ligger på ”tävlingsmat” och skolorna marknadsför sig via tävlingar. Där Massmedia och TV format ännu mera präglar bilden att Kock är ett tävlingsyrke eller TV format.

Men den kock som år efter år står i ett restaurangkök, levererar hundratals måltider och får gäster att komma tillbaka gång på gång, får sällan samma uppmärksamhet.

Och ännu mer sällan pratar vi om alla de kockar som arbetar i förskolor, skolor och inom vården.

Kockar som varje dag lagar mat till barn som kanske för första gången upptäcker nya smaker. Kockar som lagar måltider till människor som är sjuka, äldre eller befinner sig i en utsatt situation. Även där börjar det finnas nu tävlingar……………alla ska med och tävla.

Där maten inte bara ska vara god. Den ska vara näringsrik, anpassad, trygg och ibland också en av dagens viktigaste ljuspunkter.

Varför syns inte deras yrkesstolthet lika mycket?

Tävlingsköket och restaurangköket är två olika arenor. Den offentliga måltiden är ytterligare en.

I tävlingen handlar det om att prestera inför en jury. På restaurangen handlar det om att skapa en upplevelse för gästen. I skolan, förskolan och vården handlar det dessutom om att varje dag skapa bra måltider för människor med helt andra behov och förutsättningar.

Och få kockar behärskar alla dessa arenor fullt ut.

Det betyder inte att tävlingar är oviktiga. Tvärtom kan de utveckla hantverket, driva kreativiteten och höja ribban för hela branschen.

Men när tävlingsmeriter blir den främsta symbolen för vad som är en ”bra” eller ”framgångsrik” kock, riskerar vi att glömma själva grunden i yrket:

Människan vi lagar maten för.

För vad är egentligen en kocks viktigaste uppgift?

Att imponera på en jury – eller att få människan som sitter framför maten att känna att måltiden betyder något?

För ett barn i skolan kan en riktigt bra lunch vara dagens höjdpunkt.

För en patient kan maten vara något att se fram emot under en tuff dag.

För en äldre person kan måltiden vara en viktig del av både livskvalitet och gemenskap.

Att alla gäster är nöjda, kommer tillbaka och ger krogen intäkter så den överleva och har bra arbetsvillkor.

Det borde också vara yrkesstolthet.

En medalj kan visa att du kan prestera i en tävling.

Men att dag efter dag laga mat som människor uppskattar – oavsett om det är på en fine dining-restaurang, en förskola, en skola eller ett sjukhus – är också ett hantverk som förtjänar respekt. Och det bör vara basen och detta bör kommuniceras i första hand.

Kanske är det dags att bredda bilden av vad en framgångsrik kock faktiskt är.

För vilken arena är det egentligen som räknas?

Kanske är svaret: den arena där maten möter människan – gästerna