Valrörelsen pågår här. Partierna tävlar om att lova bättre sjukvård, bättre skola, ökad trygghet, fler poliser, kortare vårdköer, starkare försvar och en effektivare stat.

Det låter imponerande.

Men är det egentligen nya vallöften?

Eller beskriver de bara det arbete som en svensk regering redan är skyldig att utföra?

Jag började läsa vad grundlagen faktiskt säger om regeringens uppdrag. Svaret överraskade mig inte – men det borde kanske överraska fler.

Enligt regeringsformen är regeringens uppgift att styra riket. Den ska lägga fram lagförslag, verkställa riksdagens beslut, leda myndigheterna, ansvara för rikets säkerhet, utrikespolitiken och den statliga förvaltningen.

I samma grundlag står det också att det allmänna ska skapa förutsättningar för utbildning, social trygghet, hälsa, omsorg och ett samhälle där människors frihet och värdighet respekteras.

Det här är alltså inte valmanifest. Det är arbetsbeskrivningen för regeringar.

Ändå presenteras dessa områden om och om igen som om de vore nya politiska idéer.

Om tryggheten brister, om vårdköerna växer, om skolan halkar efter eller om kriminaliteten ökar – borde inte den första frågan vara varför regeringar under lång tid, oavsett partifärg, inte lyckats bättre med sina grundläggande uppgifter?

Under de senaste tjugo åren har Sverige styrts av olika regeringar. Höger och vänster har turats om. Regeringar har kommit och gått. Ministrar har bytts ut.

Men många av problemen återkommer i varje valrörelse.

Hur kan samma frågor presenteras som nya vallöften val efter val?

Är det verkligen rimligt att partier lovar att göra det som redan ingår i deras uppdrag?

Jag säger inte att alla problem är enkla att lösa. Samhället förändras, nya utmaningar uppstår och ingen regering kan trolla.

Men någonstans måste vi också börja skilja på visioner och ansvar.

Att leda landet.

Att skapa trygghet.

Att se till att vården fungerar.

Att skolan håller hög kvalitet.

Att myndigheter fungerar.

Att lagar genomförs.

Det är inte bonusuppgifter. Det är själva kärnan i att regera.

Kanske är det därför vi ställer fel frågor inför ett val.

I stället för att fråga ”Vad lovar ni?” borde vi fråga:

Varför har ni inte redan gjort det?

Och kanske den viktigaste frågan av alla:

När blev det tillräckligt att lova att göra sitt jobb?