Creative-Cuisine

En sammanfattning utifrån ett uppdrag jag fick som konsult för några veckor – Vad händer med Coronastödet som Besöksnäringen fick. Jag har fatt tillåtelse att delar vissa punkter med Er.

Under pandemin gick staten in med massiva stöd för att rädda svenska företag. Totalt betalades över 123 miljarder kronor ut under 2020–2021 – ett ekonomiskt skyddsnät för att mildra effekterna av restriktioner och minskad efterfrågan.

Som källa till min rapport, som lämnades in, har jag använt underlag från Tillväxtverket, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Allabolag samt andra offentliga register såsom SCB och Kronofogden.

Jag kommer inte att skriva om enskilda företag – den kunskapen finns redan. I stället fokuserar analysen på en övergripande och allmän genomgång av vad som faktiskt skedde, baserad på tillgängliga offentliga data och myndighetsrapporter.

Men vad hände sedan? Hur mycket har återbetalats – och av vem?

Kort bakgrund

Enligt Tillväxtanalys och Institutet för Näringslivsforskning uppgick de statliga stöden till totalt 123,4 miljarder kronor, fördelade på bland annat:

• Korttidsarbete: 40,4 miljarder kr till 76 888 företag
• Anstånd med skattebetalningar: 61,5 miljarder kr till 55 381 företag
• Omställningsstöd: 16,4 miljarder kr till 33 403 företag
• Hyresrabatter: 2,4 miljarder kr till 36 874 företag
• Företagsakuten (lån): 2,7 miljarder kr till 762 företag

Totalt omfattades över 200 000 företag.
De mest representerade branscherna var hotell, restaurang, tillverkning, handel och transport.

Fokus: Hotell- och restaurangbranschen inkl. Catering och konditori, cafeverksamheten.

Enbart inom hotell, restaurang, catering och caféverksamheter betalades 2,63 miljarder kronor ut i coronastöd – fördelat över tre stödperioder. –

Av detta har 528 miljoner kronor identifierats som återkrav eller skuld, det vill säga medel som betalats ut felaktigt eller till företag som inte längre uppfyller villkoren.

Analys: Små vs stora företag

Cirka 20 % av stödet inom branschen har ännu inte återbetalats – pengar som i praktiken tillhör oss skattebetalare. Företagen fick dessa stöd som lån……..

Anmärkningsvärt är att flera stora företag med välkända varumärken, och företag som drivs av kända bransch profiler tillhör gruppen som inte återbetalat. Flera av dem har dessutom expanderat sina verksamheter efter pandemin, trots kvarstående skulder till staten. ( Fick tillgång till alla företag inom näringen som fick stöd och återkraven.)

Företag som redan innan pandemin hade svag ekonomi har ofta svårt att betala tillbaka stödet. En del använder komplexa bolags strukturer där tillgångar och drift (personal och stöd sökande enhet )skiljs åt – vilket gör det lättare att undvika återkrav genom konkurs eller nyetablering av bolag.

Småföretagens tog ansvar

Den positiva sidan: många små och medelstora företag har redan återbetalat sitt stöd.
De hade ofta god lönsamhet innan pandemin, ställde snabbt om verksamheten och fortsätter att växa även idag.

Coronastöd och ekonomisk brottslighet

Enligt Ekobrottsmyndigheten ligger hotell- och restaurangbranschen högt både i antal ärenden (100) och belopp (95 miljoner kronor) kopplade till bidrags brott.
Riskfaktorerna har varit snabb implementering, bristande kontroll, osund bransch-företagskultur och otydliga rutiner.

Slutsats

Analysen visar tydligt att:

• Små och mindre kända och okända företag har i högre grad återbetalat sitt stöd vilket är glädjande.
• Större företag, kända varumärken med framträdande och kända profiler har fortfarande betydande skulder.
• Branschen har fortfarande stora utmaningar – särskild när det gäller företagskultur
• För att lyfta branschen som basnäring bör branschorganisationer förstärkt jobbar för att skapa en kultur som att tar ansvar för samhället och inte bara kräver hela tiden nya förmåner.

Det är de ansvarsfulla företagen – de som agerade snabbt, ställde om och visade transparens – som i längden stärker förtroendet för både branschen och stödsystemet.

Den enskilda företagaren som har byggt sin existens på det lilla företaget är en förebild – och bör få större stöd och uppskattning.
När stora företag utnyttjar systemen med hjälp av sin expertis blir de däremot inga förebilder för ett ansvarsfullt företagande.

Kanske är det dags att vi börjar uppmärksamma dessa företag som goda exempel på hållbart företagande – och låter ovanstående kunskap påverka kundernas val.

Slutord

Det här uppdraget gav en tydlig insikt:
Coronastödet var nödvändigt, men nu handlar det om ansvar, transparens och lärande inför nästa kris.
Förtroende byggs inte bara i svåra tider – utan i hur man agerar när stormen lagt sig och där finns det i denna branschen mycket att önska kvar.