För att kunna möta framtidens #kompetensbehov behövs därför mer än punktvisa lösningar – det behövs ett #helhetsgrepp. Ett gemensamt språk, en samlad statistik och en tydligare bild av hur olika insatser hänger ihop. Bara då kan vi på allvar börja bygga ett system som inte bara mäter arbetslöshet, utan också öppnar dörrarna till varaktig sysselsättning.
Att förstå arbetsmarknadens struktur är inte enkelt. Olika aktörer erbjuder olika insatser, och statistiken är ofta svår att jämföra eftersom det inte finns en gemensam nationell databas. Här gör vi en genomgång av tre centrala delar: Arbetsförmedlingen, Samhall och kommunernas arbetsmarknadsinsatser.
🟦 Arbetsförmedlingen
Vad det innebär:
Att vara inskriven på Arbetsförmedlingen betyder att du är registrerad som arbetssökande och kan ta del av statliga insatser som:
- Jobbcoachning
- Arbetsmarknadsutbildningar
- Praktik
- Lönebidrag
- Etableringsprogram (för nyanlända)
Målgrupp:
Alla som söker arbete, inklusive långtidsarbetslösa, unga, nyanlända och personer med funktionsnedsättning.
Antal inskrivna (2025):
Cirka 373 000 personer, varav runt 161 000 deltar i olika insatser.
🟨 Samhall
Vad det innebär:
Samhall är ett statligt ägt bolag som erbjuder arbete till personer med funktionsnedsättning eller nedsatt arbetsförmåga.
Målgrupp:
Personer med dokumenterad nedsatt arbetsförmåga som har svårt att få jobb på den öppna arbetsmarknaden.
Antal anställda (Q1 2025):
Totalt ca 23 894 personer, varav:
- 20 483 i skyddat arbete (44 % kvinnor)
- 1 839 med lönebidrag för utveckling i anställning (LFU)
- 1 572 tjänstemän
- 669 i praktik inom arbetsmarknadstjänster
🟩 Kommunala arbetsmarknadsförvaltningar (t.ex. Jobbtorg Stockholm)
Vad det innebär:
Kommuner erbjuder ofta lokala insatser för att stötta invånare närmare arbete eller studier, exempelvis:
- Arbetsträning
- Praktik
- Vägledning
- Särskilda anställningar
- Vuxenutbildning
Målgrupp:
Personer med försörjningsstöd, unga utan gymnasieutbildning, nyanlända samt långtidsarbetslösa.
Utmaningar med statistiken:
Det är svårt att få en nationell överblick eftersom:
- Kommunerna använder olika namn och strukturer (Jobbtorg, Navigatorcentrum, Arbetsmarknadsenhet m.fl.)
- Insatserna kan kopplas till försörjningsstöd, utbildning eller integration.
- Det saknas en gemensam rapporteringsskyldighet till staten.
Ekonomiskt bistånd (2024):
- 251 400 personer fick försörjningsstöd
- 86 000 kvinnor
- 88 000 män
- 77 400 barn under 18 år ( med föräldrar)
- 58 % av de vuxna mottagarna var utrikes födda
- Majoriteten är i arbetsför ålder (20–64 år)
- En stor andel är ensamstående män utan barn
Statistik från Arbetsförmedlingen – Arbetslösa ungdomar 16 – 24 år
Arbetslösa 26 – 50 år
Arbetslösa 50 – 65 år
Försörjningsstöd – ej sysselsatta som tas hand i kommunen – kan även vara så att Arbetsförmedlingen avslutar och sänder vidare till kommunen ( när tiden är a-kassan) är slut).
Målgrupp:
📊 Totalt antal personer som erhöll försörjningsstöd (ekonomiskt bistånd) som inte finns inom Arbetsförmedlingen källa Socialstyrelsen
- 251 400 personer totalt 58 % är utrikesfödda anmärkningsvärd att flera män ingår i denna grupp samt att man har ett högre ålder. Källa Socialstyrelsen
Det är inte lätt att har koll – tänk Er hur svart är det för företag som ska anställa, när sedan oftast externa aktörer som utbildningsanordnare har erhållit uppdrag både hos kommunerna och hos arbetsförmedlingen.
Här blir utmaningen tydlig: olika aktörer räknar på olika sätt och vänder sig till olika målgrupper. Därför går det inte att enkelt slå ihop siffrorna och säga ”så här många är arbetslösa i Sverige”.
För att möta framtidens arbetsmarknad behövs ett helhetsgrepp – där statliga, kommunala och privata aktörer samverkar och där statistiken blir mer jämförbar. Annars riskerar vi att se insatserna var för sig, utan att förstå hur de tillsammans kan leda fler människor till varaktig sysselsättning.
